I juli 2016 kom det nya kunskapskravet om att elever i slutet av årskurs 1 ska kunna läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Vi har i vår studie undersökt vilka strategier för ljudningsstrategi och helordsläsning som några olika läromedel innehåller. Syftet har varit att se vilken progression mellan strategierna som läromedlen med tillhörande lärarhandledningar följer och att se om det finns några likheter eller skillnader avseende detta. Syftet har också varit att ta reda på hur läromedelsförfattarna anser att läsundervisningen ska bedrivas i samband med ljudningsstrategi och helordsläsning. Genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöktes fyra läromedel med tillhörande lärarhandledningar. Samtliga läromedel vi analyserat har enligt vår bedömning ett innehåll som innebär att användning av dem bör göra att eleverna når det nya kunskapskravet. De underliggande strategierna för ljudningsstrategi och helordsläsning i läromedlen är visuell, fonologisk, ortografisk och ordavkodning. Läromedlen liknar varandra och det finns en progression mellan strategierna, även om den ser olika ut. Det kan bero på att det inte finns ett entydigt svar på frågan vilket sätt som är bäst när det gäller att lära ut läsning. Det är tvärtom en ständigt pågående diskussion. När det gäller läromedlens uppgifter är en övervägande majoritet teoretiska men det finns även förslag på praktiska uppgifter, vilket talar för att författarna anser att det är viktigt att det teoretiska varvas med mer lekfulla praktiska övningar.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogers erfarenheter och upplevelser av språkutvecklande undervisning i grundskolans yngre åldrar ligger till grund för studien och analyseras med en fenomenografisk ansats. Studien har genomförts på fyra skolor med tio pedagoger som undervisar från förskoleklass till och med årskurs tre. Data till studien har erhållits genom halvstrukturerade intervjuer med tillgång till öppna svarsalternativ.   Resultatet visar att de tio pedagogerna har liknande positiva upplevelser av språkstimulerande och språkutvecklande metoder som exempelvis Bornholmsmodellen och genrepedagogik. Dock skilde sig arbetsgången åt och det har vid analys uppkommit intressanta likheter och skillnader gällande val av metoder och material, vilka kan förmodas härröra till pedagogernas utbildning.   Aktuell forskning behandlar i huvudsak andraspråkselevers språkutveckling. Slutsatsen av vår studie är dock att ett språkutvecklande arbetssätt inte gynnar enbart andraspråkselever. Ett språkutvecklande arbetssätt gynnar språkutvecklingen och därmed även kunskapsutvecklingen för samtliga elever i dagens skola.

My study is about image forming in preschool. The aim of my study is to find out how pedagogues perceive that they relate to image forming activities in preschool. As a method I have used a qualitative interview method where I have written interviews with five pedagogues. My study is based on Vygotskij and his socio-cultural perspective on learning. The results showed that the pedagogues who participated in my study resembled a picture of how they work with image forming in preschool and emphasize the importance of a variety of material and techniques. The results also showed that the pedagogues believe that their own attitude is important for the influence of the children in their creation. Furthermore the pedagogues explain that they believe that the image forming process is an important part of the children´s learning through the children trying to explore at their own pace, as well as the joy of being together in the process. / Mitt examensarbete handlar om bildskapande i förskolan. Syftet med min studie är att bidra med kunskap om pedagogers beskrivningar på hur de tänker kring bildskapandeaktiviteter i förskolan. Som metod har jag använt mig av en kvalitativ intervjumetod där jag har genomfört skriftliga intervjuer med fem pedagoger. I min studie har jag utgått från Vygotskij och hans sociokulturella perspektiv på lärande.   Resultatet visade att pedagogerna som deltog i min undersökning har liknade bild av hur de arbetar med bildskapande i förskolan där de framhåller vikten av en variation av material och tekniker. Resultatet visade även att pedagogerna anser att deras egen inställning har betydelse för hur barnen påverkas i sitt skapande. Vidare förklarar pedagogerna att de anser att bildskapandeprocessen är en viktig del i barnens lärande genom att barnen får prova på att utforska i sin egen takt, samt glädjen i att vara tillsammans i processen.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barn och ele-vers språkutveckling i förskolan och i förskoleklass. I studien har vi utgått från två frågeställ-ningar som är följande; vilka strategier använder förskollärare för att utveckla språkutveckling hos flerspråkiga barn och elever? Vilken betydelse har miljön för flerspråkiga barn och elever och deras språkutveckling i förskola respektive förskoleklass? Kvalitativa intervjuer har använts, vilket innebär att åtta förskollärare intervjuats för att besvara frågeställningarna i studien. Ett sociokulturellt perspektiv genomsyrar studien. Resultatet visade på att de olika förskolorna och förskoleklasserna arbetade på olika sätt med flerspråkighet. En del arbetade medvetet med flerspråkighet medan andra arbetade mindre medvetet. Responden-terna ansåg att det finns många faktorer som påverkar både förskollärarnas förmåga att arbeta medvetet med flerspråkighet och även de flerspråkiga barnens språkutveckling. Resultatet visar att de olika faktorerna som påverkar förskollärares förmåga till medvetet arbete är kopplade till vilka resurser som finns, hur miljön ser ut och vilket förhållningssätt förskolläraren har mot barnen.

Syftet med den här studien är att redogöra för olika läsinlärningsmetoder samt att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring de metoder de anser sig använda. För att ta reda på detta används kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i årskurs 1–3. Studien redogör för en litteraturgenomgång vad gäller läsning och läsinlärningsmetoder. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett sociokulturellt perspektiv då intentionen är att dels belysa pedagogernas arbete men också sätta det i ett sammanhang och öka kunskapen kring just metoderna som pedagogerna menar att de använder. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier som framkommit genom meningskoncentrering av intervjuerna. Här sammanfattas pedagogernas svar utifrån, Inledande läsinlärningsarbete, Läsinlärningsmetoder, Bedömning och Stöd och utmaningar. I mina slutsatser framkommer att de metoder jag redogör för i avsnittet Forsknings- och litteraturgenomgång i stort sett överensstämmer med de som pedagogerna uppger sig använda. Pedagogerna berättar om sin beredskap för hur de bemöter sina elever och utifrån det drar jag slutsatsen att pedagoger behöver stor kunskap och erfarenhet för att lyckas i sitt uppdrag att utveckla läsande elever. / The purpose of this study is to describe different reading learning methods as well as study how active educators reason about the methods they consider using. To find out, qualitative interviews are used with educators working in grades 1-3. The study describes a literature review regarding reading and reading methods. My theoretical point of departure has been a socio-cultural perspective, as the intention is to illuminate the work of the educators, but also to put it in context and to increase the knowledge about the methods the educators believe they use. The results are reported on the basis of four categories that have been identified by the focus of the interviews. Here, the teachers' answers are summarized, Initial Reading Learning, Reading Learning Methods, Assessment and Support and Challenges. In my conclusions it appears that the methods I describe in the section Research and Literature review are broadly consistent with those used by the educators. The educators tell us about their readiness for responding to their students, and on this basis, I conclude that educators need great knowledge and experience to succeed in their task of developing reading students.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området. Mitt datamaterial har bestått av 60 sidor ur boken, vilket utgör 53 % av bokens totala sidantal. Datamaterialet är ett representativt urval, då det omfattar teman och arbetsområden som är vanligt förekommande inom sfi, kurs A. Resultatet av undersökningen visar att vissa delar av materialet har bra läsvärde ur perceptuellt och kognitivt perspektiv, medan andra delar har brister i fråga om såväl kontrast, skärpa och storlek på detaljer som om begriplighet och kontext. Ur sociokulturellt perspektiv har materialet stora brister, framförallt på grund av en normerande svenskhet. Ur pedagogiskt perspektiv fungerar vissa delar medan andra behöver kompletteras med annat material.

Den här undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan, arbetar med språk-, läs- och skrivundervisning för att möta den mångfald som finns i ett klassrum samt deras uppfattning av hur det är att arbeta inkluderande i dessa verksamheter.   Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer används. Teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande.    Resultaten visar att lärare jobbar med viss medvetenhet enligt olika metoder och strategier inom språk-, läs- och skrivundervisning där alla elever är inkludera. Studien visar även att kunskaper kring inkluderande metoder för läs- och skrivundervisning är större bland lärare som fått fortbildning. Det finns ett stort intresse bland lärare för att utveckla samarbete och kollegialt lärande samt sina undervisningspraktiker.   Fördelarna med inkluderande undervisningspraktiker är att elever ser och accepterar varandras olikheter och man är en tillgång för varandra i olika lärsituationer. Samtidigt menar man att det finns praktiska svårigheter som kräver kunskaper, stöd och resurser. / The aim of this study is to examine how some teachers in the Swedish Elementary School work with language-, reading- and writing to meet the diversity of students within the classroom and these teachers’ opinions about inclusion in these contexts.   The method used is qualitative, semi-structured interviews. Theory as a starting point is the socio-cultural perspektive on learning.   The results show that teachers work with certain awareness according to several different methods and strategies within the context of language-, reading- and writing, where all students are included. This study also shows that teachers taken part in further-education has a greater knowledge about inclusive reading and writing methods. There is a great interest among teachers to cooperate and develope their teaching practices.   The advantages with inclusive teaching practices are that students see and learn to accept each others differences and they are one another’s access in different learning situations. At the same time it is shown that there are practical difficulties that requires knowledge, support and resources.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad några elever i årskurs 9 har för kunskap om kursplanen i fysik, samt hur de uppfattar att denna kunskap påverkar deras lärande. Undersökningen består av sex kvalitativa elevintervjuer. En slutsats som framkommit i undersökningen är att om elever delges kunskap om vad kursplanen är och dess syfte kan det användas som ett verktyg till att höja motivationen och på så sätt även gynna lärandeprocessen. Men kursplanen är endast en liten del i vad som kan påverka lärandet i den formativa bedömningen. Även svårigheter i att förstå och göra skillnad på begrepp så som kursplan, kunskapskrav och centralt innehåll framkommer. I det sociokulturella perspektivet kan kursplanen och kommunikationen om den samma ses som en resurs och ett verktyg i lärandeprocessen. / The purpose of my study is to evaluate what knowledge some Swedish fifteen year old students’ in 9 th grade had about the syllabus in physics, and how they perceive that the knowledge affects their learning process. The method, six qualitative interviews which is used in the evaluation, is chosen by the principles which can be found in studies of social science. One of the conclusions drawn from the study is that if students communicated knowledge about what the syllabus is and its purpose, it could be used as an artefact in the socio-cultural perspective of learning to improve motivation and increase the learning process. Over all, the syllabus is a very small part in what impacts the learning process in the formative assessment. Even difficulties in understanding concepts and the differences in concepts as syllabus, knowledge requirements and the content of importance has appeal in the process. In the perspective of social culture, communication of the syllabus can be seen as a resource in the learning processes.

Den här avhandlingen syftar till att utveckla kunskap om lärande på den lokala nivån inom fackföreningsrörelsen. Det är en etnografisk beskrivning och analys av hur en fackföreningsstyrelse på en arbetsplats hanterar vardagens fackliga arbete och de krav på lärande som det innebär. I studien undersöks förutsättningarna för en nytillträdd och oerfaren facklig styrelse. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande beskrivs och analyseras det fackliga styrelsearbetet under tre år, de olika utvecklingsprocesser detta genererar samt hur fackliga aktiviteter och processer samspelar med hur styrelseledamöternas deltagande och den fackliga praktiken förändras. Att det saknas facklig erfarenhet och kunskap på arbetsplatsen har betydelse för den nya styrelsens förutsättningar för lärande. Studien visar att styrelseledamöternas definition av situationen är avgörande för inriktningen på styrelsearbetet. I studien identifieras tre kvalitativt olika perioder av fackligt arbete och lärande: revolutionen, nybygget och reträtten. Styrelsens kontakter med fackföreningsrörelsen utanför den lokala arbetsplatsen har en avgörande betydelse - särskilt hur ledamöterna använder fackföreningsrörelsens samlade erfarenheter, kunskaper och resurser som källa till lärande. Hur styrelsearbetet fördelas inom styrelsen och tillsammans med andra inom fackförbundet (fackliga kollegor, ombudsmän, medlemmar) visar sig också ha betydelse för det lärande som uppstår inom och utanför den lokala styrelsen. Studien visar att det finns omfattande krav på den lokala styrelsens förmåga att hantera det lokala fackliga arbetet och att självständigt hantera de krav på lärande som det innebär. Utifrån de omständigheter som studien synliggör hävdas att detta är ett överkrav på lokala fackliga styrelser i den mening att man inte på egen hand förmår skapa den kunskap som ger makt att hantera alla viktiga frågor som samtidens arbetsliv ger upphov till. I studien framförs att det krävs förändringar inom fackföreningsrörelsen för att ändra villkor och förutsättningar för lokalt fackligt arbete, lärande och kunskapsutveckling. Makt, kunskap och lärande hänger ihop. / The trade union at the local workplace is considered the most important arena for developing the strength of trade unions. Contemporary changes in working life mean new challenges to the trade union, and especially to the local trade union units at the workplaces. Learning is needed to maintain the strength and the capacity of the trade unions. Local trade union boards and representatives are expected to have the capability to learn on their own. The aim of this study is to investigate learning within a local trade union board at a workplace. An ethnographic study of an inexperienced trade union board has been carried out during three years. A sociocultural perspective is used to analyse the trade union board’s work, the learning processes that are generated and how the board members’ participation and pracitice are changed. From a pragmatist perspective the local trade union board’s attempts to deal with everyday challenges are interpreted as solving problems. It is shown that the board’s different ways of defining the situation are of significant importance. Three qualitative different phases of the local trade union board practice have been identified: the revolution, the renewal and the retreat. The investigation shows the importance of access to and use of the sociocultural knowledge and resources outside the local trade union. The board’s members’ definitions of the situation are influenced by the trade union experience and knowledge that they appropriate in participating in other trade union practices. The study also shows the importance of how the trade union work is distributed as it generates different learning processes according to how duties are divided. Solving problems together with trade union members at the workplace and together with other trade union practices shape learning processes in other communities of the trade union movement. The results of the study indicate that the demands on learning put on the local trade union boards are too overpowering. The local trade union boards cannot be expected to, on their own, develop the knowledge and the power that are needed to tackle the everyday challenges at the workplace. Local trade union learning is a matter to the trade union movement as a whole. Power, knowledge and learning are interdependent.

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelevers individuella sånglektioner skiljer sig åt beroende på i hur stor utsträckning sångpedagogernas eget genreintresse styr. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer där två sångpedagoger har sin hemvist inom den klassiska sångtraditionen och två sångpedagoger har sin hemvist inom den afroamerikanska sångtraditionen. Studien är av jämförande karaktär där fokus ligger på eventuella likheter och skillnader mellan sångpedagogers synsätt inom de två olika genrerna. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och hur kulturella redskap och omgivningar påverkar undervisningen och lärandet. Studiens resultat visar att sångpedagogerna har fler åsikter som förbinder dem samman än vad de har som skiljer sig åt gällande medvetna genreval, hur deras eget genreintresse påverkar sångundervisningen och synen på läroplanen i förhållande till lektionen och dess innehåll. Intervjupersonerna skiljer sig åt gällande lektionsupplägget för nybörjarelever samt sitt personliga musiklyssnande. I diskussionen lyfts sedan de teman som uppkommit i resultatet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa teman är: medvetna och omedvetna val gällande genre, läroplanen som redskap i sångundervisningen samt det egna genreintresset som redskap i sångundervisningen. Det som framkommer är att sångpedagogernas olika redskap påverkar hur de arbetar i och kring sin sångundervisning på gymnasiet. / The purpose of this study is to examine how individual singing lessons for high school students differ depending on to which extent the vocal coach is driven by their own interests concerning genre. The study is based on four semi-structured interviews where two vocal coaches have their home turf in classical music, and two vocal coaches have their home turf within the african american genres. The study is of comparative nature where the focus is on eventual similarities and differences between vocal coaches’ viewpoints within the two genres. The theoretical perspective of the study takes its stand in the socio cultural perspective and how cultural tools and surroundings affect teaching and learning.The result of the study shows that the vocal coaches have more conformed opinions than they have conflicting ones when it concerns informed choices in genre, how their own interests affect their teaching and the views on the curriculum in relation to the lesson and its content. The interviewees differ when it comes to how they plan lessons for beginners and how they themselves listen to music. In the discussion the themes that surface in the result are discussed from a socio cultural perspective. These themes are: informed and uninformed choices concerning genre, the curriculum as a tool in teaching and the teachers’ own personal interests concerning genre. The conclusion is that the different tools the vocal coaches use affect how they work in and surrounding their teaching of high school students.