Vi lever i ett samhälle som främjar ett mer stillasittande levnadssätt vilket bidrar till ökad risk för såväl fysisk som psykisk ohälsa bland befolkningen och framtida generationer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepedagogernas upplevelser, förhållningssätt och förutsättningar vad gäller att planera den dagliga verksamheten med syfte att främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarnen. Studien är av kvalitativ karaktär där empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i datainsamlingen valdes ut genom ett målinriktat urval. Urvalet i föreliggande studie är förskolepedagoger som jobbar på en förskola inom Västerås stad. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med stöd av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att fysisk aktivitet [FA] kan vara av spontan karaktär eller planerad. I resultatet framkommer även att barnets intressen och förutsättningar är i fokus vid planeringen samt att pedagogens roll har en påverkan på barnets fysiska aktivitetsvanor. Det finns olika förutsättningar som fungerar som stöd för att bedriva den dagliga verksamheten i arbetet inom förskolan. Förutsättningarna inbegriper förskollärarnas planering, kommunikation, den fysiska miljön samt strategiska dokument och arbetssätt.

The purpose of this essay is to investigate preschool educators' views on digitalization at work. We have investigated preschool educators' views on digitalization and how the educators digital competence affects the use of digital tools. We also want to find out what preschool educator´s consider is a digital tool and how the digitization process is expressed. The essay's questions are the following: What are preschool educators' views on digitization, what is included in the concept of digital tools according to preschool educators, how preschool educators work with digital tools and what preschool educators consider are opportunities and obstacles with digitization in preschool. The essay has a qualitative analysis and is based on educators´ stories from interviews that we analyze from two theoretical perspectives. The two theoretical perspectives we start from are the sociocultural perspective with concepts such artifacts and mediations and phenomenology perspective. We can see the results that show that educators believe that they have too little digital competence due to the constant digital development that takes place in our culture. The educators have a view that digitization means taking the help of digital tools in everyday life. We also see that the Ipad is the digital tool that educators use most in the activities together with the children. / Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares och barnskötares syn på digitalisering i sitt arbete. Vi har undersökt förskollärare och barnskötares syn på digitalisering och hur derasdigitala kompetens påverkar användningen av digitala verktyg. Vi vill också ta reda på vad förskollärare och barnskötare anser är ett digitalt verktyg och hur digitaliseringsprocessen uttrycks. Uppsatsens frågor följer: Vilken syn har förskolepedagoger på digitalisering, vad ingår i begreppet digitala verktyg enligt förskolepedagogerna, hur arbetar förskolepedagoger med digitala verktyg i förskolan samt vad ser förskolepedagoger för möjligheter och hinder med digitalisering inom förskolan. Uppsatsen har en kvalitativ analys och är baserad på förskolepedagogers erfarenheter och dess berättelser från intervjuer. Intervjuerna har vianalyserar ur två teoretiska perspektiv. De två teoretiska perspektiv vi utgår från är det sociokulturella perspektivet och fenomenologiska perspektivet. Vi kan se resultat som visar att förskolepedagoger anser att de har för lite digital kompetens på grund av den ständiga digitala utvecklingen som sker i vår kultur. Förskolepedagogerna anser att digitalisering innebär att man använder digitala verktyg i vardagen. Vi ser också att Ipad är det digitala verktyget som förskolepedagoger använder sig av mest i aktiviteter tillsammans med barnen.

Flertalet av Sveriges skolor är idag mångkulturella, därför ligger det en stor vikt i att eleverna får en undervisning som fokuserar på språk- och kunskapsinlärningen. Studiens undersökningsområde innefattar därmed dels hur lärare arbetar med genrepedagogik som en undervisningsmetod i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6, samt vilka för-och nackdelar lärare uppfattar att det finns med användandet av genrepedagogiken i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6. För att genomföra denna studie har åtta mellanstadielärare intervjuats där syftet var att få fram deras åsikter kring denna specifika metod. Svaren indikerar att lärarna anser att det finns betydligt fler fördelar än nackdelar. Lärarna anser att genrepedagogiken bidrar till en ökad tydlighet, samt en ökad språk- och kunskapsinlärning för elever, i synnerhet andraspråkselever i undervisningen. Eftersom genrepedagogikens syfte är att eleverna genom en explicit undervisning ska förmedlas kunskaper om en viss genrers specifika språk och uppbyggnad, bidrar detta till att eleverna får en djupare ämnesinlärning. Endast ett fåtal nackdelar genomsyrade de intervjuade lärarnas svar. De menar att genrepedagogiken lätt kan bli för strukturerad för eleverna, vilket bidrar till att deras kreativitet och intresse hämmas. En annan central del som togs upp av lärarna var att metoden kräver mycket tid, eftersom det behövs läggas ner mycket förarbete och planering, detta leder i sin tur till att annat skolarbete kommer i skymundan. Sammanfattningsvis visar resultaten att fördelarna med att använda genrepedagogiken som en undervisningsmetod för andraspråkselever är betydligt fler än nackdelarna. Därmed vill vi med denna studie förmedla kunskaper och ge en inblick i vikten av att andraspråkselever såväl som elever med svenska som modersmål tillägnas den mest givande undervisning.

Bakgrunden till denna studie är en vision om att kunna göra skillnad för alla barn i skolan när det handlar om en tillgänglig lärmiljö. Speciellt i de lägre skolåren sker övergångar varje år från förskola till förskoleklass och till sist in i årskurs ett. Vårt intresse riktas mot hur handledning kan utveckla samarbete och förhållningssätt inom och mellan de olika verksamheterna. Det ger också en inblick i specialpedagogens profession och vilka prioriteringar de intervjuade specialpedagoger gör i sitt arbete. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. För att skapa en inblick i studien intervjuades åtta specialpedagoger om hur de ser på lärmiljö ur olika infallsvinklar. Som teoretiskt stöd i analysen av empirin användes den sociokulturella teorin. Resultatet visar att specialpedagogen kan utveckla verksamheten genom handledning under förutsättning att specialpedagogen är inkluderad i arbetslaget. Den kan då vara ett stöd för lärarna genom att arbeta för goda relationer och ett bra samarbete när det gäller att möta barn/elever utifrån deras individuella förutsättningar och behov. Respondenterna i studien upplever att personal på skolan förväntar sig att specialpedagoger ska arbeta med enskilda elever och utredningar, eventuellt ha kontakter med vårdnadshavare och externa verksamheter. Ordet handledning är laddat och lärare har en bild av att någon utifrån ska tala om hur de ska agera i vissa situationer. Därför är det önskvärt att använda ett annat begrepp som till exempel professionella samtal. Studiens resultat bidrar med fördjupad kunskap om hur specialpedagogen kan arbeta med handledning i lärarlag och en insikt om hur specialpedagogen kan bemöta och utveckla en verksamhet utifrån ett barns perspektiv / The background to this study is a vision of being able to make a difference for all children in school when it comes to an accessible learning environment. Especially in the lower school years, transitions take place every year. Our interest is directed towards how supervision can develop cooperation and attitudes within and between the various activities. It also provides an insight into the special educator's profession and what priorities the interviewed special educators make in their work. As a method, a qualitative approach with semi-structured interviews was chosen. To create an insight into the study, eight special educators were interviewed about how they view the learning environment from different angles. Sociocultural theory was used as a theoretical support in the analysis of empirics. The results show that the special educator can develop the school activities through supervision, provided that the special educator is included in the work team. It can then be a support for the teachers by working for good relationships and a good collaboration when it comes to meeting children / students based on their individual conditions and needs. The respondents in the study feel that staff at the school expect special educators to work with individual students and investigations, possibly have contacts with guardians and external activities. The word supervision is loaded and teachers have a picture that someone from outside should talk about how they should act in certain situations. Therefore, it is desirable to use another term such as professional conversations. The results of the study contribute with in-depth knowledge of how the special educator can work with supervision in teaching teams and an insight into how the special educator can respond to and develop an activity from a child's perspective.

Utvecklingen inom industribranschen sker snabbt där maskiner, processer och fabriker blir både mer komplexa och mer avancerade. Industribranschen ställer höga krav på de som ska arbeta inom industrin och det ställer nya krav på yrkeslärarna som ska utbilda den framtida arbetskraften. Detta innebär att yrkeslärare behöver kontinuerlig fortbildning och yrkeskompetensutveckling för att vara up to date med sitt grundyrke och sin yrkesidentitet. Syftet med studien var att beskriva yrkeslärares erfarenheter av och möjligheten till yrkeskompetensutveckling inom sitt yrkesområde på industritekniska programmet inriktning produkt och maskinteknik. En kvalitativ forskningsansats användes utifrån semistrukturerade intervjuer (n=4) med yrkeslärare på industritekniska programmet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De fyra informanterna jobbade på tre olika skolor varav två av skolorna bedrivs i helt kommunal regi medan den tredje bedrivs ute hos ett företag på uppdrag av kommunen. I resultatet framkom tre huvudkategorier av yrkeslärares erfarenheter av yrkeskompetensutveckling; Behov av yrkeskompetensutveckling, Främjande faktorer för yrkeskompetensutveckling samt Hindrande faktorer för yrkeskompetensutveckling. I studien framkommer att yrkeskompetensutveckling är viktigt utifrån den förändring som sker inom industribranschen. Möjligheter till yrkeskompetenutveckling sker genom exempelvis utbildningar eller externa aktörer men yrkeslärarna upplevde även hinder till densamma då skolorna oftast anordnar kompetensutveckling som ska passa alla lärare på hela skolan eller på grund av för stram ekonomi. / Developments in the industrial industry are cutting fast. Machines, processes and factories are becoming both more complex and more advanced. The industry places high demands on those who will work in the industry and it places new demands on the vocational teachers who will train the future workforce. This means that vocational teachers need continuous training and vocational skills development to be up to date with their basic profession and professional identity. The aim was to describe vocational teachers' experiences of and the possibility of continuing professional development within their professional area in the industrial engineering program focusing on product and mechanical engineering. A qualitative research approach was used based on semi-structured interviews (n=4) with vocational teachers on the engineering program. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The four informants worked at three different schools, two of which are run entirely municipally, while the third is conducted at a company on behalf of the municipality. In the result, three main categories emerged; Need for continuing professional development, Promoting factors for continuing professional development and obstacles for continuing professional development. The study shows that vocational skills development is important based on the change that is taking place in the industrial industry. Opportunities for professional development are made through, for example, education or external actors, but vocational teachers also experience obstacles to the same as schools usually arrange competence development that should suit all teachers throughout the school or due to tight finances.

Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar specialpedagoger, förskollärare och barnskötare har om lekens betydelse för att främja inkludering av alla barn samt vilket synsätt de har på hur lärmiljön organiseras. Med kvalitativa intervjuer ville vi se hur specialpedagoger, förskollärare och barnskötare såg på lek och inkludering. Vilka likheter och olikheter går det att urskilja i intervjuerna med de olika pedagogerna. Genom att analysera resultatet utifrån ett ekologiskt systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv söker vi svar på våra frågeställningar samt bidrar till en fortsatt undersökning inom forskningsområdet. Vi kunde urskönja att kunskapen om vad inkludering innebär och hur man bäst tillämpar denne i förskoleverksamheter skiljer sig beroende på vilken utbildning pedagogerna har samt vilken erfarenhet pedagogerna har av att använda sig av inkludering och lek. Specialpedagog och förskollärare är de som har ett liknande tänkt angående hur, varför och vad inkludering genom leken innebär. Barnskötare ser det mer konkret och med ett visst här och nu tänkt även om denna grupp har flest antal år i verksamheten totalt. En specialpedagogisk implikation med arbetet kan vara att rektorer i förskolorna inte delar specialpedagoger och andra pedagogers perspektiv, och detta kan i slutända leda till att barn med olika svårigheter kan få en olika och ojämn utbildning. Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att vilken utsträckning det skapas en inkluderande verksamhet för alla barn beror delvis på pedagogerna och deras syn på området. Specialpedagogerna arbetar aktivt för att ge pedagogerna de verktyg och redskap som behövs för att kunna utföra en så inkluderande lärmiljö som möjligt och anpassa den så lågt som det går för individerna i dem. Pedagogerna upplever det däremot som något otydligt och spretigt där deras tid och till viss del kompentens inte räcker till. / The purpose of our work is to contribute knowledge about the perceptions of educators and special educator about the importance of play in promoting the inclusion of all children and their approach to inclusion. Through a qualitative interview study, we seek answers to our questions. We discern that the knowledge of what inclusion means and how best to apply them in preschool activities differs depending on the education of the educators and what experience the educators have in using inclusion and play. By using bioecological perspectives and sociocultural theory. Special education teachers and preschool teachers are those who have a similar idea of how, why and what inclusion through play means. Childcare workers see it more concretely and with a certain here and now thought even though this group has the most number of years in the business overall. The conclusion we can draw from our study is that the extent to which inclusive activities are created for all children depends in part on the educators and their view of the invironment. A difficulty can be the view teachers have at inclusion and inclusion play. The differntys can lead to an uneaven education for children whit difficulties. A continued survey may be about principals' views on inclusion in preschools.

Den här studien syftar på förskolan och förskollärares användning av digitala verktyg. Det ska ge kunskap om varför det är viktigt att digitala verktyg används i förskolan. Studien utgår ifrån förskollärarnas egna erfarenheter kring digitala verktyg samt varför det är viktigt för förskolans uppdrag. Förskollärarna i min studie upplever krav och utmaningar i samband med digitala verktyg, trots detta försöker förskollärarna skapa lärandesituationer, även om de själva anser att de brister i sin kompetens. Det är en fenomenografisk intervjustudie, i studien har åtta förskollärare intervjuats för att besvara mitt syfte och mina frågeställningar. I en fenomenografisk studie får läsaren ta del av specifika fenomen som undersökts, samt hur det kan synliggöras i praktiken. I en kvalitativ studie som denna valdes intervjuer för att få bukt på området, jag har använt mig av öppna frågor för att komma in på djupet i tankarna kring vad förskollärare har för uppfattning av att använda digitala verktyg till både lek och lärandesituationer. Materialet har sedan transkriberats, därefter har jag funnit gemensamma utfallsrum kring digitala verktyg. I studien framkommer viktiga parter som spelar in när det kommer till att använda digitala verktyg till både lek och lärande. Resultatet och slutsatsen visar att förskollärare delvis inte kan nå upp till alla mål, men att de har vilja, driv, och rätt bemötande som är viktigt för rollen en förskollärare ställs inför. Förskollärarna kom fram till flera bra förslag för att digitala verktyg ska bli en naturlig del i förskolans verksamhet och hur digitala verktyg kan utvecklas i lek och lärandesituationer. / This study aims at preschool and preschool teachers' use of digital tools. It should provide knowledge about why it is important that digital tools are used in preschool. The study is based on the preschool teachers' own experiences with digital tools and why it is important for the preschool's mission. The preschool teachers in my study experience demands and challenges in connection with digital tools, despite this, the preschool teachers try to create learning situations, even if they themselves believe that they lack skills. It is a phenomenographic interview study, in the study, eight preschool teachers were interviewed to answer my purpose and my questions. In a phenomenographic study, the reader gets to take part in specific phenomena that have been investigated, as well as how it can be made visible in practice. In a qualitative study like this, interviews were chosen to get to grips with the area, I have used open-ended questions to get deep into the thoughts about what preschool teachers have the perception of using digital tools for both play and learning situations. The material has since been transcribed, after which I have found common outcomes around digital tools. The study reveals important parties that come into play when it comes to using digital tools for both play and learning. The results and the conclusion show that preschool teachers are partly unable to achieve all goals, but that they have the will, drive, and the right attitude that is important for the role a preschool teacher is faced with. The preschool teachers came up with several good suggestions for digital tools to become a natural part of the preschool's activities and how digital tools can be developed in play and learning situations.

Studiens syfte är att ta reda på vad musiklärare på kulturskolor, utan tidigare erfarenhet av distansundervisning, har dragit för lärdomar av att undervisa på distans under pandemin covid-19. Dessutom undersöks på vilka sätt lärare kan tänka sig att undervisa på distans i framtiden samt vilka råd de vill ge till andra som ska ställa om till distans- undervisning. I bakgrundskapitlet ges en bild av hur situationen ser ut när det gäller distansundervisning på kulturskolor under pandemin, samt forskning som rör distans- arbete och undervisning med digital teknik. I teoridelen definieras lärdomar och lärande, samt lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerad kvalitativ intervju. Jag har intervjuat fem musik- lärare från fem olika kulturskolor. I resultatet kartläggs och kategoriseras de lärdomar som framkommit. Dessutom redogörs för olika användningsområden för distans- undervisning, samt råd som kan underlätta vid en framtida omställning. I diskussionen jämförs resultatet med den litteratur och den forskning jag använt mig av i studien. Slutsatsen jag har kommit fram till är att lärarna i studien har lärt sig många olika saker av att undervisa på distans, samt att personliga egenskaper spelar stor roll för hur lyckad omställningen till distansundervisning blir. Lärarna ser flera användnings- områden för distansundervisning, samtidigt som uppfattningen är att metoden inte kan ersätta den interaktion som äger rum vid närundervisning. / The purpose of the study is to examine what music teachers at municipal music and arts schools in Sweden, with no previous experience of online teaching, have learned from teaching remotely during the covid-19 pandemic. The study also examines how teachers might consider teaching remotely in the future and what advice they want to give to others who are going to switch to online teaching. The background chapter gives a picture of the situation regarding distance education at municipal music and arts schools during the pandemic, as well as research on teleworking and teaching with digital technology. The theory defines lessons and learning, as well as learning from a socio- cultural perspective. The method used for data collection is semi-structured qualitative interview. I have interviewed five music teachers from five different municipal music and arts schools in Sweden. The result identifies and categorizes the lessons learned from online teaching. In addition, it describes various uses of online teaching, as well as advice that can facilitate future transitions. In the discussion, the results are being compared with the literature and the research I have used in the study. I have come to the conclusion that the teachers in the study have learned many different lessons from teaching remotely, and that personal qualities play a major part in how successful the transition to online teaching is. Teachers see many uses for online teaching, but a common opinion is that this way of teaching cannot completely replace the interaction that occurs when teaching takes place in person.

I dagens internationaliserade samhälle lever vi i en mångkultur som präglas av olika kulturer och språk. Förskolan blir en social mötesplats där kultur och språk samverkar med hjälp av barn, pedagoger och vårdnadshavare. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för språkutveckling som ges till flerspråkiga barn samt hur förskollärare förhåller sig till att främja denna utveckling som en del av det praktiska arbetet med språk i förskolan. Vi har valt att ha flerspråkig barnlitteratur som utgångspunkt då högläsning och samtal om litteratur lyfts som en viktig del av läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Som underlag för studien har vi använt oss av teorierna om Translanguaging (Kirsch, 2018; Garcia, 2018) samt det sociokulturella perspektivet (Vygotskij via Säljö 2014; Strandberg, 2009). Vi har intervjuat 10 förskollärare från 7 olika förskolor för att kunna undersöka hur förskollärare upplever arbete med flerspråkighet och vilka resurser som finns tillgängliga för ändamålet. Materialet som samlades in genom intervjuerna har sedan analyserats och bearbetats för att kunna fastställa ett resultat utifrån respondenternas erfarenheter av arbete med flerspråkighet i förskolan. Resultatet presenterar att svenska är det primära språket som används i förskolans verksamhet men att barnens möjligheter till språkutveckling av sitt modersmål eller sina vårdnadshavares modersmål främjas genom engagerade pedagoger som ser flerspråkighet som en styrka och en resurs. Det visar sig även att barns språkutveckling är beroende av det sociala samspelet som sker och att barn lär sig och utvecklar sina språkkunskaper tillsammans med andra. Vi ser även att digitala verktyg är en mycket uppskattad resurs för att kunna erbjuda barnen bilderböcker på flera olika språk som en del av språkutvecklingen och att flerspråkiga pedagoger är en stor fördel för barns språkutveckling i förskolan. Slutligen framgår det att förskollärarna lägger stor vikt vid att fånga upp barnens intresse kring språk och att samverkan med vårdnadshavare är en viktig del i barnens språkutveckling eftersom den utvecklingen sker både på förskolan och i hemmet.

Detta är ett examensarbete baserat på en etnografiskt inspirerad studie som har syfte att undersöka hur lärare motiverar och utformar undervisningen av äldre texter på gymnasiet samt hur elever på olika gymnasieprogram upplever denna undervisning. För att utföra studien har använt mig av källor som bidragit till att samla in, bearbeta och analysera den empiri som intervjuerna och observationerna resulterat i. Frågeställningarna är baserade på syftet med studien och lyder: 1. Hur använder sig svensklärare av äldre texter i klassrummet idag? 2. Hur motiverar svensklärare undervisningen av äldre texter i klassrummet idag? 3. Skiljer sig litteraturundervisningen av äldre texter åt mellan de olika programmen och i så fall hur? 4. Hur upplever eleverna undervisningen av äldre texter? För att besvara mina frågeställningar utfördes tre lärarintervjuer, tre fokusgruppsintervjuer med elever ur respektive klass samt observerade två av tre klasser under ett lektionstillfälle. Som metod för analys valdes en innehållsanalys där teman vaskades fram. Detta innebar att intressanta träffpunkter valdes ut efter transkriberingen av intervjuerna som därefter formade tre teman. Resultatet delades sedan upp i tre delar baserat på dessa teman. Dessa tre teman är: Läsning för att öppna dörrar, läsning för igenkänning och läsning för läslust. I varje tema presenteras vad som utläses vara hinder och möjligheter med den olika tillvägagångssätten för undervisning av äldre texter.