Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi.Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi.Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi. Eleverna anser att diagnostisk test med fördel kan införas så länge dessa används för kartläggning av elevernas förkunskaper, samt som ett verktyg för att ge dem individuellt stöd till vidare kunskapsutveckling. Trots att lärarna verkar ha skilda uppfattningar om inflytandet av den eventuella diagnostiska testen på undervisningens upplägg och arbetsformer, tycker samtliga att nivågrupperingar inte är någon givande arbetsform, en mer blandad kunskapsnivå i grupper är ett mer effektivt sätt att hjälpa de elever som har bristande förkunskaper. Dessutom räknas språk och läsförståelse som viktiga faktorer för lärandets framgång.

Reading aloud is something that is considered important for children's language development,I have noticed that this is quite common, especially in the younger ages. My experience ofreading aloud had me curious to study what the attitude towards reading aloud as a languagedevelopment activity looks like among selected teachers at primary school junior years 1-3.The purpose of my thesis is to investigate how teachers view reading aloud as a languagedevelopment activity. I also want to investigate how reading aloud is planned into theschedule in relation to the curriculum. My selection to gather information is based on selectedquestions through semi-structure interviews in which eight teachers from grades 1, 2 and 3participated. All educators use reading aloud, but the scope and purpose vary. All participantsshare the same view of reading aloud, they say it is important and meaningful. The result isclear; all educators who participated in the study use reading aloud as an activity in theirteaching for language learning, but in varying forms for their students. My personalexperience does not differ at all from the results of the study.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka sociala undervisningspraktiker utifrån Luke och Freebodys resursmodell som kan identifieras i lärares svenskundervisning i årskurs 1, och i vilken utsträckning elever ges möjlighet att röra sig i dessa genom balanserad undervisning. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärares undervisning innefattar samtliga sociala undervisningspraktiker och att elever ges rika tillfällen att utveckla literacyförmågor i dessa. Dock finns möjlighet att utveckla undervisningen för att stötta elever i att kritiskt utforska digitala multimodala texttyper och även för hur de kan läsas. Slutsatsen är att undervisning kan ge elever rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl talat som skrivet språk i olika texttyper men att digital multimodal textanvändning och för hur den kan avkodas bör ges mer plats.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och dialogisk högläsning i klassrummet och hur de anser att det kan påverka elevers språkutveckling. Syftet är även att ta reda på hur lärare arbetar med högläsning och dialogisk högläsning samt dess möjligheter och utmaningar. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där semistrukturerande intervjuer genomförts. Respondenterna i studien utgörs av fem behöriga grundlärare som arbetar i årskurserna F-3. Studiens resultat visar att samtliga lärare uppfattar att högläsning och dialogisk högläsning har en positiv effekt på elevers språkutveckling, bland annat på ordförrådet och deras förmåga att uttrycka sig. Studien baseras teoretiskt på det sociokulturella perspektivet med ett särskilt fokus på den proximala utvecklingszonen. / The purpose of this study is to find out how teachers describe reading aloud and dialogic reading in the classroom and how they believe it can affect students' language development. The purpose is also to find out how teachers work with reading aloud and dialogic reading, as well as its opportunities and challenges. The study was carried out using a qualitative method where semi-structured interviews were made. The respondents in the study are five qualified primary teachers who work in grades F-3. The results show that all teachers perceive that reading aloud and dialogic reading have a positive effect on students' language development, including vocabulary and their ability to express themselves. The study is theoretically based on the sociocultural perspective with a particular focus on the proximal development zone.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och rektorer samarbetar och resonerar kring utformningen av den fysiska miljön i förskolors ateljéer. De forskningsfrågor som berörs i studien är: Hur resonerar förskollärare och rektorer kring materialets tillgänglighet i utformningen av den fysiska miljön i ateljén? Och Hur ser förskollärarna och rektorerna på samarbetet kring utformningen av den fysiska miljön i ateljén? I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod och studiens teoretiska ramverk är ett sociokulturellt perspektiv och rummet som den tredje pedagogen inom Reggio Emilia. Det mest framträdande resultatet är att tillgängligt material har en betydelsefull roll i att möjliggöra för barn att självständigt kunna använda rummet utan en vuxen närvarande. Resultatet visar även att i samarbetet mellan rektorer och förskollärare sätts fokus på barnens lärande och utveckling, vilket bidrar till att de tar hjälp av varandra för att utforma en miljö som främjar barnens lärande. Studiens slutsats visar att genom att skapa en tillgänglig miljö och tillhandahålla tillgängligt material kan man skapa förutsättningar för barns självständighet. Dessa möjligheter spelar en viktig roll för barnens lärande då de ges möjlighet att undersöka och uttrycka sig genom olika uttrycksformer. / The purpose of the study is to investigate how preschool teachers andprincipals collaborate and reason about the design of the physicalenvironment in preschool studios. The research questions addressed in thestudy are: How do preschool teachers and principals reason about materialaccessibility in the design of the physical environment in the studio? Andhow do preschool teachers and principals view the collaboration on thedesign of the physical environment in the studio? The study used qualitativesemi-structured interviews as a method and the study's theoreticalframework is a sociocultural perspective and the third educator withinReggio Emilia. The most prominent result is that available material has asignificant role in enabling children to independently use the room withoutan adult present. The result also shows that in the collaboration betweenprincipals and preschool teachers, the focus is on children's learning anddevelopment, which helps them to help each other to design an environmentthat promotes children's learning. The conclusion of the study shows thatcreating an accessible environment and providing accessible materials cancreate conditions for children's independence. These opportunities play animportant role in children's learning as they are given the opportunity toexplore and express themselves through different forms of expression.

Covid-19 pandemin var något som ingen var förberedd på skulle inträffa. Det innebar ett snabbt smittspridningsförlopp till världens länder och samhällena fick omedelbart ställa om på grund av restriktionerna som följde. Arbetsplatser och utbildningsinstitutioner blev beordrade att arbeta hemifrån i den mån det var möjligt, vilket innebar en plötslig omställning till distansstudier för studenter på högskolor och universitet. Studiens syfte var därför att beskriva hur studenters känsla av sammanhang och förutsättningar för lärande har påverkats av de ofrivilliga distansstudierna under covid-19 pandemin. Det framgår även vilka studiestrategier studenterna nyttjat under distansundervisningen. Teorierna som användes vid tolkning av resultat, var det sociokulturella perspektivet på lärande samt hälsoteorin KASAM, eller ”känsla av sammanhang” som den även benämns. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella intervjuer som sedan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att studenterna har olika uppfattningar om hur distansen påverkat dem i olika aspekter, både positivt och negativt. Studenternas upplevelser kring den ofrivilliga distansundervisningen tyder på ett förändrat lärande. Genom att beskriva studenternas upplevelser kring den ofrivilliga distansen kopplat till både lärande och hälsa kan slutsatser dras om nödvändiga åtgärder för utbildningsinstitutioner som en guide eller hjälp för att främja välbefinnande och lärandet för studenter. Det bidrar även till att studien är relevant ur ett hälsopedagogiskt perspektiv. / The covid-19 pandemic wasn´t something anyone could have prepared for. The global spread of the infection forced countries to make drastic changes. Workplaces and educational institutions were ordered into work from home policies, to the extent possible, which in turn had a sinificant impact on remote learning for students at universities and colleges. The intention of this study was to describe and document experiences of connection and prerequisities to their learning, and how they were affected by the involuntary restrictions brought on by the covid-19 pandemic. The study grounds in two theories and students chosen learning strategies during the distance courses will be presented. The teories used to interpret the result of the study are the social cultural perspective on learning and health theory SOC, also referred to as ”sense of coherense”. The data for the study was collected through semistructured interviews. Two focus group interviews alongside four individual interviews were analyzed using utilizing qualitycontent analysis. The result showed different experiences among the students, both positive and negative that had impact on them during distance studies with a general result that the ability for learning had changed. The result may offer ideas to necessary measures for educational institutions and guidence to help promote wellbeing and learning strategies for students. Since the study´s linked to both health and learning provides relevance for the health pedagogical perspective.

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger beskriver sin och fritidshemmets roll i de nyanlända elevernas inkluderingsprocess. Studien undersöker även vilka metoder de använder i inkluderingsprocessen, samt vilka hinder de möter. Studien är av kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex fritidspedagoger. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling och Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Pedagogerna beskriver en fritidsverksamhet som centreras kring att förse de nyanlända eleverna med spontan språkutveckling i en socialt inkluderande miljö. Resultaten visar att fritidspedagogerna beskriver sin roll som stöttande, där den stöttande rollen beskrivs som väsentlig i de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling. I verksamheten möter de hinder som grundas i språkbarriärer och personalbrist. Pedagogerna använder didaktiska verktyg i form av artefakter för att arbeta runt språkbarriären och därmed påskynda de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling. Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att fritidshemmets roll i de nyanlända elevernas inkluderingsprocess är väsentlig, då fritidsverksamheten främjar de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling i en informell lärandemiljö.

Forskning visar att högläsning är viktig av flera olika anledningar och att det inte enbart bör användas i de lägre åldrarna utan bör användas som ett verktyg för att utveckla elevers språk- och läsutveckling. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på högläsningens betydelse för eleverna samt att ta reda på vilka metoder och strategier lärarna använder sig av vid högläsning i klassrummet. Högläsning i studien definieras av att läraren läser högt för eleverna ur en bok eller text. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i interaktion med andra. Resultatet av studien visar att samtliga använder sig av det sociokulturella perspektivet i arbete med högläsning, däremot visar det att det personliga intresset för högläsning spelar roll hur man går till väga i arbetet. Det framkommer även att ramfaktorer så som tiden spelar stor roll i hur högläsningen planeras in i undervisningen.