Syftet med följande uppsats är att undersöka hur musiklärare uppger att de arbetar med skapande i musikundervisningen, vilka förutsättningar som behövs för att kunna arbeta med skapande i skolan samt vad de tror att skapande kan bidra med för eleverna. Metodlitteratur och tidigare forskning visar att det går att arbeta med skapande på många olika sätt i grundskolan och att skapande kan tillskrivas många olika betydelser. Skapande visar sig också ha betydelse både för elevernas kunskapsutveckling och för utveckling på ett personligt och emotionellt plan. Föreliggande studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv, är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. För att analysera intervjumaterialet har en tematisk analys tillämpats. I studiens resultat presenteras flera olika arbetssätt inom skapande i grundskolans musikundervisning däribland skapande utifrån bilder och berättelser, digitalt skapande och skapande med rytmer. Förutsättningar för att kunna arbeta med skapande är ytterligare något som presenteras. Både materiella förutsättningar som tillgången till instrument och sociala förutsättningar så som klassrumsklimat visar sig vara viktiga för att kunna arbeta med skapande. Vad skapande kan bidra med för eleverna är också något som presenteras i resultatet och aspekter som lyft är bland annat att elevernas kreativitet kan utvecklas och de får uttrycka sina tankar och idéer i det skapande arbetet. I diskussionskapitlet ställs studiens resultat i förhållande till bakgrundslitteratur och tidigare forskning. Studien går att sammanlänka med tidigare forskning och det framgår att skapande kan innebära många olika saker, utföras på många olika sätt och att det kan ha positiva konsekvenser för elevernas utveckling. / The aim of this study is to investigate how music teachers states that they work with creativity in music teaching, which requirements who are needed for working with music creation and how they believe that music creation can contribute to pupil’s development. Method literature and previous research shows that music creation can imply many different meanings and that it is possible to work with music creativity in many different ways. Creation in music also proves to be important both for students' knowledge development and for development in a personal and emotional way. This study is based on a sociocultural perspective, it is qualitative and based on semi-structured interviews with four music teachers. Thematic analysis has been applied to analyze the data from the interviews. The results of the study present different ways to teach in music creation, for example music creation based on pictures and stories, digital music making and music making with rhythms. Requirements needed for working with music creation is also something that is presented. Both material conditions such as access to instruments and social conditions such as the classroom climate prove to be important to be able to work with music creation in school. What music creation can contribute to pupil’s development is also something that is presented in the results and aspects that are presented is for example that pupil´s creativity develops, and they are able to express their thoughts and ideas. In the chapter for discussion the results are compared with previous research. The study can be linked to previous research and it is clear that music creation can mean many different things, be performed in many different ways and that it can have positive consequences for students' development.

The purpose of this study is to contribute knowledge about how educators work with toddlers’ social interaction in interaction situations. The study is based on qualitative research where the methods interview, and observation have been used. The theoretical perspective on which the study is based is the socio-cultural perspective. Six toddlers and four educators have been observed, afterwards the four educators have also been interviewed, with the observations as starting point. The purpose of the interviews was to examine educators’ actions in the observations but also to ask general questions about toddlers in order to gain a deeper understanding of the educator’s knowledge about toddlers. To analyze the empirical data, an interaction analysis has been used as a starting point. In the analysis, it has emerged that educators daily use strategies to support toddlers with the social interaction. However, more development Is needs among educators how to concretely work with toddlers and educators need to become more aware of when and how the different strategies should be used. It has also emerged that toddlers use different type of access strategies in interaction situations to connect. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar med toddlarnas sociala samspel i samspelssituationer utomhus. Även att bidra med kunskap om olika tillträdesstrategier som toddlare använder i samspelssituationer. Studien bygger på kvalitativ forskningsansats där metoderna observation och intervju har använts. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. Sex toddlare och fyra pedagoger har observerats, i efterhand har de fyra pedagogerna även intervjuats, med observationerna som utgångspunkt.Intervjuernas syfte var att undersöka pedagogers ageranden i observationerna men också att ställa generella frågor om toddlare för att få djupare förståelse för pedagogernas kunskaper om toddlares sociala samspel. För att analysera empirin har en interaktionsanalys använts som utgångspunkt. I analysen har det framkommit att pedagoger dagligen använder strategier för att stötta toddlare i det sociala samspelet. Resultatet i studien visar också att mer utveckling behövs bland pedagoger, dels hur man konkret kan arbeta med toddlare, och att det behövs större medvetenhet om när och hur de olika strategierna ska användas. Det har även framkommit att toddlare använder sig av olika slags tillträdesstrategier i samspelssituationer för att ansluta.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ”vanlig” muntlig dialog, vilken videofilmats. Vårt resultat visar att det inte finns någon större skillnad av naturvetenskapliga resonemang mellan de olika dialogsätten, men att det finns en outnyttjad potential i den skrivna dialogen. Ett annat resultat visar att eleverna strukturerar samtalet på olika sätt beroende på om det är en muntlig eller skiftlig dialog. I den muntliga dialogen talar eleverna i munnen på varandra, vilket innebär att de bygger samtalet tillsammans. I den skriftliga dialogen sker inte detta. Där är elevernas yttranden tidsmässigt skiljda från varandra.

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today’s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers’ general views and knowledge regarding this phenomenon. In order to emphasize these issues we have asked the following questions: How do teachers’ perceive the existence of cyber-bullying in school? What do schools do to prevent and take action against cyber-bullying? Who is responsible for taking action against cyber-bullying? As a method to obtain answers to these questions we have used five qualitative interviews. Our informants were various educators involved with bullying prevention programs in their respective schools. Socio cultural, organisational and judicial perspectives support our theoretical framework. Our results show that although the schools in our study may be capable of dealing with traditional bullying, they are not suitably equipped to deal with cyber-bullying. In general the educators are in agreement that they are inadequately informed about cyber-bullying. All informants were prepared to further educate themselves in order to prevent and combat this new phenomenon. Finally in order for our schools to be able to act effectively on cyber-bullying there must be clear laws put in place.

The main purpose of this study was to increase the knowledge about how it is to be a newly arrived refugee in the Swedish school as well as what role the Swedish school plays in the integration process. The respondents in this study have all arrived to Sweden in the past four years as refugees from war-torn countries. In total seven young people in the age 15-16 took part in this study. How do the newly arrived youths experience the time in the preparatory class and the ordinary class? Which social networks does the newly arrived youths have in and outside school? How can the school help them by giving them skills and ability to integrate into the Swedish society? To find the answers to these questions I made a qualitative study. The study is based on interviews with seven young people who are attending Swedish upper secondary (8th or 9th grade) or are in preparatory class. To be able to analyze my qualitative interviews I used three theories; stigmatization, social identity and sociocultural perspective. The results of the survey show that the newly arrived students both have positive and negative experiences of the Swedish school. The newly arrived students experience the time in preparatory class as safe, they have a big community with their classmates and get support and help from their teachers. At the same time, they feel excluded, both in preparatory and ordinary class, due to the lack of wider social networks. According to the students the Swedish school has more to improve when it comes to giving the newly arrived youth’s greater opportunities in the integration process.

Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap om särskilt begåvade elevers skolsituation utifrån deras och vårdnadshavarnas upplevelser och erfarenheter av bemötandet under skoltiden. För att uppnå syftet valdes fyra elever som var bedömda som särskilt begåvade samt deras vårdnadshavare. Fokus var att hitta betydelsefulla erfarenheter från tidigare skolgång, från tiden innan eleverna hade bedömts som särskilt begåvade.Empirin speglas delvis utifrån sociokulturella perspektivet, kognitivistiska perspektivet samt relationella perspektivet. I sociokulturella perspektivet är psykologiska processerna resultat av social aktivitet. Kognitivismen har människors intellekt i fokus. Relationella pedagogiken omfattar tre sammanhängande aspekter: relationer som huvudsakliga analysenheter, sociala verkligheten som dynamisk och föränderlig och sociala fenomen som en del av och influerade av sociala sammanhang. Samspelet mellan gruppen och individen är en sammanfattning av dessa teorier. Metoden är kvalitativ, resultatinsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuer som delvis är inspirerade av fenomenologin. Fenomenologin har ett filosofiskt perspektiv med fokus på undersökningspersonens livsvärld. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts, inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).Resultatet presenteras utifrån de fyra dominerande teman som har kunnat urskiljas: Mer av samma sak; Bristande förutsättningar hindrar viljan att utmana; Högstadiet utmanar och stimulerar samt Stödet hemifrån. Alla fyra teman finns beskrivna utifrån elevernas erfarenheter samt utifrån vårdnadshavarnas erfarenheter. En mycket kort sammanfattning av erfarenheterna är att eleverna inte uppmanades att fortsätta vidare med nästa arbetsområde, utan fick invänta klasskompisar. Det fanns dock ett undantag då en av eleverna fick stöttning tidigt under lågstadiet och fick utmaningar. Annan erfarenhet var att lärarna hade en intention att stötta och använde uppkopierat material (stenciler) som oftast var mer av samma sak dvs. fler uppgifter inom ett område. Alla fyra elever i studien kom till sin rätt under högstadiet och alla hade ett gott stöd från sina föräldrar. Stödet hade olika karaktär, ibland stöd för att förstå och komma vidare och ibland för att utmana och underhålla elevernas begåvning. Slutsatsen blir att utbildning och fortbildning av pedagoger behövs för att synliggöra och uppmärksamma särskilt begåvade elever samt sprida kunskaper om de metoder som finns om hur man uppmärksammar dessa elever. Dock är den viktigaste slutsatsen är bygga på ett gott bemötande, en bärande relation och rikta fokus på den relationella pedagogiken. / The purpose of this essay was to contribute with knowledge about gifted students’ situation in school, based on their and their guardians’ experiences in general as well as of their received treatment in school in particular. To achieve said purpose, four students estimated to be especially talented, were chosen together with their guardians. The focus was to find relevant and essential experiences from previous years in school, from the time before the students had been labeled gifted. The empirical material is partially reflected by the socio-cultural perspective, the cognitivist perspective as well as the relational perspective. According to the socio-cultural perspective, the psychological processes are a direct result of social activity. Cognitivism focuses on human intellect. The relational perspective consists of three coherent aspects: relations as main units of analysis, the social reality as dynamic and changing, and social phenomenons as a part of and influenced by different social contexts. The interaction between group and individual is a summary of these three theories. The method is qualitative, and the method of gathering results are semistructured interviews partly inspired by phenomenology. Phenomenology has a philosophical perspective with great focus on the life worlds of the study subjects. As method of analysis qualitative content analysis has been used, inspired by Graneheim and Lundman (2004). The result is presented on the basis of four dominant themes that have been distinguished: ‘More of the same’, ‘Inadequate conditions prevent the will to challenge’, ‘Secondary school challenges and stimulates’ and ‘The support from home’. All four themes are described based on the students’ experiences as well as their guardians’. A very brief summary of these experiences is that the students weren’t encouraged to continue working with the next subject area, but instead had to wait for their classmates to finish their studies. There was though one exception where one of the students received support early on during primary school and received challenges based on her abilities. Another experience was that the teachers had the intention to support and used copied material (such as stencils and handouts) which were often more of the same thing, i.e. additional tasks from the same subject area. All four students found their place during secondary school and received a good amount of support from home. This support varied between the different homes; sometimes directed towards understanding and helping the student to move on, sometimes through challenging and feeding the student’s abilities. The conclusion is that education and further training of pedagogues is needed in order to recognize gifted students and to spread knowledge about the methods available to pay adequate attention to these students. However, the most important conclusion is that building on a positive way of treating students, on a durable relation and to focus on the relational pedagogy should be a great matter of interest.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att utveckla kunskaper om hur filosofiska frågor i det naturvetenskapliga klassrummet påverkar elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning. Frågeställningarna som använts för att möjliggöra studien är: På vilka sätt argumenterar elever i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär? Hur kan filosofiska frågor användas som resurs i det naturvetenskapliga klassrummet för att gynna elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning inom naturvetenskap? Studien genomfördes vid en skola i norra Sverige och bestod av 13 deltagare från årskurserna 3-6 som deltog vid fyra undervisningstillfällen. Undervisningstillfällena bestod av utredning av filosofiska frågor med naturvetenskaplig karaktär i samtalsgrupper där en filosofisk samtalsstruktur följdes. Tillfällena observerades och data samlades in med hjälp av video– och ljudinspelning samt loggboksanteckningar. Resultatet visade att eleverna argumenterade utifrån följande kategorier i mötet med lektionsinnehållet: Nyttoargument, etiska argument, estetiska argument, hållbarhetsargument och relevansargument. Vidare visade studiens resultat att faktorer som struktur, lärarstöd, elevstöd och metaforer var viktiga för eleverna i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. Sammanfattningsvis visade denna studie att elevernas argumentationer och ställningstagande kan påverkas i positiv bemärkelse vid arbete med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. / The purpose of this qualitative study was to develop knowledge about how philosophical questions in the science classroom affects students' communicative ability to argue and to take positioning in a dilemma. The issues this study used to enable the study was: In what ways do students argue in the encounter with philosophical questions of a scientific nature? How can philosophical questions be used as a resource in the science classroom to benefit students' communicative ability to argue and take positioning in science? The study was implemented at a school in northern Sweden and consisted of 13 participants from the grades 3-6 who participated in four teaching opportunities. The teaching opportunities consisted of a philosophical inquiry of science questions in conversation groups where a philosophical conversation structure was followed. The teaching opportunities were observed and data was collected with the aid of video– and sound recording and logbook notes. Results show that students argued from the following categories: Utility argument, ethical arguments, aesthetic arguments, sustain arguments and relevance arguments. The result further showed that factors like: structure, teacher support, student support and metaphors were of importance to the students in their meeting with philosophical questions of a scientific nature. In summary, this study showed that students' arguments and positioning can be affected in positive meaning by using philosophical questions with scientific nature.

Idag råder en global problematik i miljön och i det förändrade klimatet, vilket påverkar allt levande på vår planet. Det krävs därför att människan anpassar sina handlingar för att växla om till en hållbar utveckling. Förskolan är en institution som speglar samhället och där formas framtida generationer, det blir därför centralt hur lärare resonerar om och undervisar för en hållbar utveckling. Det framgår dock att förskolans undervisning om hållbar utveckling tenderar att mestadels handla om källsortering och att inte skräpa ned i naturen. I barnlitteratur som handlar om hållbar utveckling föreligger brister genom att innehållet inte når fram till barnen och att böckerna till största del likaså handlar om att sortera skräp, panta samt att inte slänga skräp i naturen. Därav skapades en barnbok som synliggör rödlistade djur och som kan stödja förskollärare i undervisningen, samt därmed avser främja barns lärande om hållbar utveckling. För att ta reda på bokens potential har sex förskollärare provat den i sin undervisning samt därefter återgett sina upplevelser av barnboken genom ett frågeformulär. I resultatet framgår det att förskollärarna upplever barnboken som ett värdefullt didaktiskt material i undervisningen samt att de upplever att boken främjar barns intresse och samtal för hållbar utveckling. Även bokens utvecklingsmöjligheter blir synligt i resultatet. Därmed är en slutsats att boken till stor del stödjer förskollärare samt bidrar till barns lärande om hållbar utveckling.

Syftet med studien är att få syn på hur jag approprierar kulturella redskap på kontrabas inom jazzgenren och hur den sociala kontexten påverkar mitt lärande. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för min studie och fokuserar på ökat deltagande, mästarlära och appropriering av kulturella redskap. Perspektivet, bakgrundslitteratur och relevant forskning inom området presenteras i bakgrundskapitlet. Efter detta följer ett metodkapitel där jag presenterar metoderna; videoobservation och loggbok vilka är de jag valt att använda för att besvara mina forskningsfrågor. Därefter presenteras ett resultat innehållande två huvudrubriker; Att lära sig i en social kontext samt Improvisation och kommunikation. Resultatet behandlar gehörstraditionen, lärlingars beroende av sina mästares erfarenhet, för och nackdelar med att tillhöra en grupp samt avsaknaden av kvinnliga instrumentalister på Musikhögskolan Ingesund. Slutligen diskuterar jag resultatet utifrån refererad tidigare forskning och bakgrundslitteratur. Diskussionen innehåller bland annat kritiska faktorer inom gehörsspel, hur studenter blir mer centrala deltagare i den sociala praxisen med hjälp av sina lärare samt hur genusperspektivet kan ge en bakgrundsförståelse för de mentala svårigheter jag möter under studiens gång. / The aim of this project is to study how I develop my double bass skills in the jazz genre, using cultural tools that depend on the social context.  The sociocultural perspective focuses on enhanced participation, apprenticeship and learning trough cultural tools which is what I base my study on.  The theoretical perspective, relevant literature, and previous research is presented in the background chapter. In the following chapter I present the methods that I’ve used to answer my research questions, which are videoobservation and keeping a journal. Subsequently I present the results to my study using two headlines; To learn in a social context and Improvisation and communication. The result describes the tradition of playing by ear, apprentices’ reliance on their more experienced masters, pros and cons of group affiliation and the lack of female instrumentalist on Musikhögskolan Ingesund.  Finally, I discuss the results using the previous research and background literature. The discussion is mainly about critical factors that affect playing by ear, how students become more central participants in the social praxis guided by their teachers and how a gender perspective can explain the mental difficulties that I faced during my study.

Concept cartoons are a didactic tool, which are alike cartoons and address concepts and phenomena within the science subjects. The available Concept cartoons on the Swedish National Agency for Education's website are mainly aimed for pupils from 10 to 15 years old, however there are only a few for pupils from 7 to 9 years old. This study aims to describe and develop various aspects in a Concept cartoon to make primary school pupils' prior knowledge visible of a specific biological content. The method of the study is design research and has been used to develop a Concept cartoon for pupils in ages six to nine, based on data from audio recording and observation. Based on a Concept cartoon conversations were held and recorded together with groups up to three pupils. Through three design cycles, we have analyzed and developed a Concept Cartoon that will highlight the pupils' prior knowledge of bird survival. In the data, some visual and textual aspects can be distinguished that are significant for the students to be able to express their biological prior knowledge. The results from the study show that students in year two discuss and relate to the visual aspects before the textual aspects in a Concept cartoon. With the removal of details that do not refer to the biological content and the introduction of false statements, students direct a greater focus on the concept of the Concept cartoon and social learning occurs. / Concept cartoons är ett didaktiskt verktyg som efterliknar serieteckningar, samt tar upp begrepp och fenomen inom de naturvetenskapliga ämnena. Tillgängliga Concept cartoons på Skolverkets webbplats riktar sig främst till årskurs 4–9, och det finns bara ett få till årskurs 1–3. Den här studien syftar till att kartlägga och utveckla olika aspekter i en Concept cartoon för att synliggöra just lågstadieelevers förkunskaper om ett specifikt biologiskt innehåll. Studien har utgått från designforskning för att utveckla en Concept cartoon för åk 1–3 baserad på data från ljudinspelning och observation. Under studien spelades samtal in i grupper om 2–3 elever i årskurs två där samtal har förts tillsammans med eleverna utifrån en Concept cartoon. Genom tre designcykler har vi analyserat och utvecklat en Concept cartoon som ska framhäva elevernas förkunskaper om fåglars överlevnad. I data kan några visuella och textuella aspekter urskiljas som är betydelsefulla för att eleverna ska kunna uttrycka sina biologiska förkunskaper. Resultatet från studien visar att elever i årskurs två diskuterar och relaterar till de visuella aspekterna före de textuella aspekterna i en Concept cartoon. Med borttagning av detaljer som inte syftar till det biologiska innehållet och införandet av falska påståenden, riktar eleverna ett större fokus på konceptet för Concept cartoons och ett socialt lärande uppstår.