Denna studie syftar till att undersöka vilka roller DAW-program har inom undervisningen i musikproduktion på gymnasial nivå utifrån elevers och lärares perspektiv samt lärarens bild av hur diskrepans mellan preferenser kring DAW-program kan påverka elevers motivation för lärande i undervisning i musikproduktion. Datainsamlingen skedde genom en semistrukturerad intervju med två gymnasielärare och genom en enkätundersökning bland fyra gymnasieklasser från olika årskurser som studerar musikproduktion. För analysen av det kvalitativa materialet användes innehållsanalys för att hitta underliggande teman kopplade till studiens syfte och frågeställning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån ett  sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att diskrepanser mellan elevers tidigare erfarenheter av DAW-program kan påverka deras motivation då de saknar kunskap i hur de kan uttrycka sig musikaliskt med det DAW-program de förväntas använda i gymnasieundervisningen. Med rätt vägledning och stöttning kan eleverna dock övervinna denna inverkan på deras motivation och lyckas med sina studier.

Detta självständiga arbete har ämnat att bidra med ökad förståelse för hur trum- och slagverkslärare på svenska kulturskolor beskriver hur deras elever internaliserar och externaliserar kunskap på olika sätt. Uppsatsen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och använder begreppen internalisering och externalisering för att diskutera lärande. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra trum- och slagverkspedagoger i kulturskolan. Resultatet visar att elevernas olika sätt att internalisera kunskap tar sig uttryck genom lektionernas inramning. Lärarna arbetar med auditiva, visuella och kinestetiska verktyg för att rama in och skapa lektionsmoment som möjliggör elevernas internalisering av kunskap på ett individanpassat sätt. Att kulturskolan inte bygger på läroplaner eller betyg är en tillgång för lärarna då lektionsinramningen tydligt kan anpassas för en specifik elevs sätt att internalisera kunskap snarare än att sträva efter kunskap som eleven skall uppnå baserat på ålder. Att trum- och slagverkskurserna i kulturskolan innefattar flera instrument möjliggör lärarnas sätt att främja elevers olika sätt att internalisera kunskap. Genom att använda olika slagverksinstrument som verktyg att förevisa på, anpassar lärarna undervisningen efter den enskilda elevens sätt att internalisera kunskapen. Resultatet visar även att då elever får nya musikaliska erfarenheter kan deras sätt att internalisera kunskap förändras. Elevernas externalisering av kunskap synliggörs genom resultatet av gjorda läxor och terminsuppspel. Lärarna kan även bevittna hur mindre steg i elevernas utveckling externaliseras kontinuerligt då de möter sina elever varje vecka. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för trum- och slagverkselevers internalisering och externalisering av kunskap inom ramen för den svenska kulturskolan. / This study has aimed to contribute to an increased understanding of how drum and percussion teachers describe how their students internalize and externalize knowledge in various ways. The study examines teachers on Swedish leisure time school of the arts. The essay is based on a sociocultural perspective and utilizes the concept of internalization and externalization to discuss learning. The empirical material has been gathered through semi-structured interviews with four teachers. The results indicate that students various ways of internalizing knowledge are manifested through the framing of lessons. The teachers use audio, visual and kinesthetic tools to frame and create lesson elements that enable students to internalize knowledge in an individually tailored manner. The fact that the school is not based on grades is an asset for the teachers, as the framing of lessons can be tailored to specific students way of internalizing, rather than striving for knowledge that the student should achieve based on age. The inclusion of multiple percussion instruments in the courses enables the teachers to promote students diverse ways of internalizing knowledge. By using various instruments as tools for demonstration, the teachers tailor the instruction to each individual students way of internalizing. Students ways of internalizing can change when students have new musical experiences. Students externalization of knowledge is made visible through the results of completed homework and performances. The teachers can also witness smaller steps in students development being continuously externalized as they meet their students every week. The results can contribute to an increased understanding of drum and percussion students' internalization and externalization of knowledge in Swedish leisure time school of the arts.

Tidigare genomförde vi en systematisk litteraturstudie som syftade till att beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9 utifrån tidigare forskning. Det var möjligt att dra slutsatsen att området talängslan inte är särskilt väl forskat om på en nationell nivå och därför baserades studiens resultat främst på internationell forskning inom området. Syftet med denna empiriska studie är att öka kunskapen om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socio-kulturella perspektivet. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med tio svensklärare i högstadiet. Resultatet av denna studie visade att elevers talängslan främst blir synlig i situationer som innebär att de ska tala inför andra. Svensklärarna var medvetna om att eleverna behövde få stöttning vad gäller sin talängslan och därför redogjorde lärarna för lämpliga hjälpmedel och anpassningar. Majoriteten av lärarna menade att det var nödvändigt att främst ge eleverna positiv respons i samband med ett muntligt anförande eller redovisning. Svensklärarna ansåg även att de bedömde samtliga elever lika oavsett om de lider av talängslan eller inte.

Syftet med den här studien var att ta reda på om barns lekar påverkas om lekutrymmet är begränsat. Jag blev nyfiken på den här frågan eftersom den förskola som jag arbetar på har haft tillgång till en förskolebuss i cirka två år nu. För att få svar på mina frågeställningar så använde jag mig av kvalitativa observationer på den förskolebuss som jag arbetar på. De frågeställningar som genomsyrar arbetet är. Hur påverkas barns lek när lekutrymmet är begränsat? Hur påverkar barnens kamratrelationer när lekutrymmet är begränsat och vilka konsekvenser får det för leken? Hur påverkas valet av material när lekutrymmet är begränsat och vilka konsekvenser får det för leken? Det resultatet som visades i studien var att barnen blir påverkade av att utrymmet är begränsat. Men eftersom barnen är väldigt kreativa så hittar dem på egna lösningar som gör att de kan leka i begränsade utrymmena. Barnen ligger i mittgången på förskolebussen med huvudet och händerna inne i kojan eller så står de i en soffa och leker för de har kommit underfund med att det blir mer plats att leka på. När det gäller kamratrelationer så kan man se att barnen upptäcker andra kompisar att leka med på förskolebussen än vad de brukar göra på förskolan. / The purpose of this study was to find out if children`s play is affected if the spece play is limited. I was curious about this question since the preschool I work at now has had access to a preschool bus for about two years. To answer my questions I used qualitative observations on the preschool bus. The questions that permeate th work are: How are the children play affected when the play spac is limited? How is children affected when space of play is limited and what consequences does it have for the play? how is the choice of material positively affected when the space of play is limited and what are consequences to the play? The results shown in the study are that the children are affected if the space for play is limited. But since children are very creative, they come up with own solutions that make it possible to play in the limited space. The children lie on the center aisle of the preschool bus with their heads and hands inside the hut or they stand on one sofa and play because they found out that it creates more space for play. When it comes to friendships you can see that the children discover other friends to play with at the preschool bus than they usually do at the actual preschool.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers work to develop each child's language development in reading aloud situations. Based on the purpose, the following questions were formulated: In what ways do preschool teachers challenge each child individually in their language development in read-aloud situations? and Which factors do the preschool teachers describe as decisive for how the adaptations look in reading aloud situations? To answer the questions, a qualitative method was used in the form of video observations and semi-structured interviews. The video observations aimed to answer the first question and the semi-structured interviews aimed to answer the second question. After the data collection, the empirical evidence was analyzed based on thematic analysis. The study is based on a socio-cultural perspective and the following analytical concepts were used to analyze the empirical evidence: mediation, mediation tool, the zone of proximal development and scaffolding. The main result of the study is that the preschool teachers in the interviews discuss concrete strategies for challenging children linguistically during reading aloud situations. However, it was observed that the answers often focus more on how children with limited verbal language can be challenged. Our observations confirm this in that the adaptations are mainly aimed at the children who are less verbally competent compared to their peers. / Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att utveckla varje barns språkutveckling vid högläsningssituationer. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: På vilka sätt utmanar förskollärare varje barn individuellt i deras språkutveckling vid högläsningssituationer? och Vilka faktorer beskriver förskollärarna är avgörande för hur anpassningarna ser ut vid högläsningssituationer? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av videoobservationer och semistrukturerade intervjuer. Videoobservationerna syftade till att besvara den första frågeställningen och de semistrukturerade intervjuerna syftade till att besvara den andra frågeställningen. Efter datainsamlingen analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och följande analysbegrepp användes för att analysera empirin: mediering, medierande redskap, den proximalautvecklingszonen samt scaffolding. Studiens huvudsakliga resultat är att förskollärarna i intervjuerna diskuterar konkreta strategier för att utmana barn språkligt under högläsningssituationer. Dock uppmärksammade vi att svaren ofta fokuserar mer på hur barn med begränsat verbalt språk kan utmanas. Våra observationer bekräftar detta genom att anpassningarna främst riktas mot de barn som är mindre verbala jämfört med sina kamrater.

Denna studie syftar till att utforska hur införandet av programmering i skolundervisningen påverkar elevers inlärning. Målet är att analysera och förstå vilka konsekvenser introduktionen av programmering kan ha för elevernas kunskapsutveckling och förmåga att lösa matematiska problem. För att strukturera och genomföra min forskning har jag använt mig av vägledningen från Jarl Backmans bok "Rapporter och uppsatser", som har varit en viktig referens för att utveckla en metodologisk ram för mitt arbete. Programmering har blivit alltmer relevant i dagens teknologiska samhälle, och dess inkludering i skolundervisningen har blivit ett ämne av ökande intresse. Genom att integrera programmering i skolan kan vi undersöka hur det påverkar elevers inlärning. För att undersöka detta ämne har jag sökt olika källor, inklusive Brymans (2011) bok "Samhällsvetenskapliga metoder". Brymans teoretiska ramverk har varit användbart för att visa på olika perspektiv på inlärning och hur programmering kan påverka kognitiva processer. Jag har även utforskat empiriska studier och rapporter från skolan som har implementerat programmering i sin undervisning. Denna studie undersökte inlärningsprocessen för åtta elever i grundskolan som arbetade med programmeringsuppgifter i en klassrumsmiljö. Genom observation och analys av elevernas engagemang, samarbete och interaktion med läraren, baserat på teoretiska perspektiv som konstruktivism och det sociokulturella perspektivet, framkom flera viktiga insikter. Studien som genomfördes använde sig av intervjuer och observationer för att samla data om elevernas beteenden och interaktioner under programmeringslektioner. Observationerna följde ett specifikt protokoll som fokuserade på tre huvudområden: elevernas engagemang i uppgifterna, samarbetet mellan eleverna, och deras interaktion med läraren. Resultaten visade att elevernas engagemang i programmeringsuppgifterna varierade, med vissa elever som visade hög grad av fokus och andra som var mindre motiverade. Samarbetet mellan eleverna var generellt sett positivt, där många elever hjälper varandra att lösa problem och förbättra sina kodningar. Interaktionen med läraren varierade också, där några elever aktivt sökte hjälp och feedback medan andra föredrog att arbeta mer självständigt. Slutsatsen från studien var att elevernas engagemang och samarbete var avgörande för deras framgång i programmering. De som visade högt engagemang och aktivt samarbetade med sina kamrater och läraren utvecklade sina programmeringsfärdigheter mer effektivt. För att förbättra elevernas inlärning rekommenderas det att skapa en stödjande miljö som främjar samarbete, erbjuder extra stöd och uppmuntrar öppen kommunikation med läraren.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur pedagoger resonerar kring digitala verktyg i undervisning med estetiska ämnen. För att närma oss syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta pedagoger från olika förskolor inom en radie av tio mil. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för den här studien i analysen av datamaterialet med ett fokus på begreppen appropriering, scaffolding, den proximala utvecklingszonen samt mediering. I resultatet av studien framkom det tre teman som synliggjorde hur estetiska ämnen samt digitala verktyg kommer till användning i förskolan. Vid det första temat framkom pedagogernas förhållningssätt i estetiska ämnen där det synliggjordes hur barnen får möjligheten att möta och uttrycka sig genom de estetiska ämnesområdena. Det andra temat är användandet av digitala verktyg i förskolan, där pedagogerna synliggjorde för hur de digitala verktygen utnyttjades i förskolan. Vid det sista temat framkom de estetiska lärprocesserna med hjälp av digitala verktyg, där musiken och bilden tydligt framträdde medan dramatiseringen uteblev. Pedagogerna i den här studien har ett intresse och engagemang att använda sig av såväl de estetiska ämnesområdena som digitala verktyg. Slutsatsen av den här studien är att pedagoger förstärker de estetiska ämnena med digitala verktyg, dock finns det en osäkerhet hos pedagogerna kring hur de tillämpar digitala verktyg i estetiska ämnen. / The purpose of this study is to make visible how educators reason about digital tools in teaching aesthetic subjects. In order to get closer to the purpose, semi-structured interviews have been conducted with eight educators from different preschools within a radius of ten miles. The socio-cultural perspective is the basis for this study in the analysis of the data with a focus on the concepts of appropriation, scaffolding, the proximal development zone and mediation. In the results of the study, three themes emerged that made visible how aesthetic subjects and digital tools are used in the preschool. In the first theme, the teachers' approach to aesthetic subjects emerged, where it was made visible how the children get the opportunity to meet and express themselves through the aesthetic subject areas. The second theme is the use of digital tools in the preschool, where the educators made visible how the digital tools were used in the preschool. In the last theme, the aesthetic learning processes emerged with the help of digital tools, where the music and image clearly appeared while the dramatization did not. The educators in this study have an interest and commitment to use both the aesthetic subject areas and digital tools. The conclusion of this study is that educators reinforce the aesthetic subjects with digital tools, however, there is uncertainty among the educators about how they apply digital tools in aesthetic subjects.

På grund av oroligheter i världen skedde under år 2015 en kraftig ökning av asylsökande, där ibland även ensamkommande barn. Ökning av ensamkommande barn medförde en boendeproblematik för Sveriges kommuner, vilket lett till behov av flertalet nyuppstartade HVB-hem. Det fanns ett intresse av att studerades hälsofrämjande aktiviteter i kontexten, detta för att förstå dem som en del av en hälsodiskursiv praktik. Detta gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, diskurs analys samt ett helhetsperspektiv på hälsa. Därav har studien genomförts som kvalitativ studie med inspiration ifrån etnografisk forskning. Deltagande observationer utfördes vid tre tillfällen. Observationerna utfördes på två olika avdelningar på ett HVB- hem för ensamkommande pojkar. Genom ett hälsopedagogiskt perspektiv var avsikten med studien att synliggöra hälsodiskurser och dess betydelse för ungdomarnas lärande och skapande av hälsa. Kategorierna för studiens analyserade resultat återspeglar de hälsofrämjande aktiviteter som observerades. Teman för diskussionsdelen framanalyserats med utgångspunkt i studiens valda teorier och utföll i följande sex kategorier: Tidspassning, Vi och dem, Laganda och att ha trevligt ihop, Minskad förtäring av sötsaker, Regelföljning och självständighet samt Dubbla budskap. Av resultatet framkom det att den rådande hälsodiskursen tycks bygga på ett omedvetet helhetsperspektiv på hälsa. Det framkommer genom personalens utsagor att en strävans finns mot att skapa förutsättningar för att ungdomarna att utvecklas till självständiga individer, dock strider detta mot vad som kan ses i den hälsodiskursiva praktiken. Därav kan det tänkas att hälsa är ett ämne som kan behöva lyftas i praktiken. Då det var svårt att hitta relevant forskning i ämnet tycks även behov finnas av att bedriva forskning kring hur insatser på HVB-hem bör utformas för att uppnå ökad självständighet hos ungdomarna. / 2015 saw a sharp rise in unaccompanied children seeking asylum. This is due to turmoil in many parts of the world. The rise has brought housing problems for Sweden’s municipalities, with more housing and treatment facilities started as a result. A study was conducted, motivated by ethnography research. Participants were observed on three occasions, in two separate wards in a HVB resident for unaccompanied boys. Health promoting activities were observed, to gain an understanding of them for use from a pedagogic perspective. This was done using a sociocultural perspective in teaching, study analysis, as well as health in general. Through a health discourse perspective, the purpose of the study was to analyze health awareness in the children. The categories for the analysed results reflected the health promoting activities that were encouraged during the study. The study was analysed using the following six categories Punctuality, Us and them, Team spirit and getting along, Reduced sugar consumption, Following rules and independence, as well as Double standards. The results showed that the current health discourse is founded on a subconsciously overall perspective on health. Housing and HVB resident staff have the aim to create possibilities for the children to develop into independent individuals. It can be seen as a field that needs to be improved in practice, through staff education. Relevant data is lacking, further research is needed into what action is required to help the children reach independence.

Progress in technology has resulted in new aids in the form of writing tools which make it easier for pupils to revise their texts. This interview study investigates how four teachers view paper-based and screen-based text processing in the younger years of school. It is still paper-based text revision that dominates in schools, and the teachers point out the shortage of digital tools and competence. The choice of processing method is affected by the aim, whether it concerns content or form. The result shows that digital tools can be of help for pupils with difficulties, but the interviewed teachers also emphasize the value of mastering handwriting, and they would like to see screen-based text processing as a complement to traditional paper-based text processing.

Vad gör att vissa lärare lyckas bättre än andra? Lärare ser ofta skiljt på rollen de innefattar och ansvaret de har. Syftet med denna studie är att visa på modern forskning inom hur en lärare-elev relation inom skolan för vuxna och gymnasieelever påverkar och förändrar lärande och lärmiljön. Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat är uppdelat i fyra underkategorier: relation, motivation, känslor och beteende. Diskussionen utgår ifrån huvudresultatet att lärare-elev relationen är till stor vikt i elevernas utveckling, kognitivt, behavioristiskt samt för akademiska resultat. / What makes some teachers succeed in their role better than others? Teachers often view the role they are in and the responsibility they have differently, this study hopes to show a facet of modern research in the field of student-teacher relationships and their effect on factors like motivation and results. This study has been modeled as a systematic literature review. Results are divided into four categories: relationship, motivation, emotion and behavior. The discussion is based on the main results that teacher-student relationship is of great importance in students' development of cognitive and behavioral faculties as well as academic achievement.