Fem år har passerat sedan Läroplan för grundsärskolan 2011, LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), infördes. Denna läroplan innebar ett tydligt fokusskifte från att som tidigare ha en något mer omsorgsorienterad verksamhet till att istället arbeta på ett mer kunskapsinriktat sätt. Ungefär lika lång tid har gått sedan examensförordningen (SFS2011:688) trädde i kraft och förändrade behörighetskraven för undervisande personal i grundsärskolan. Grundsärskolan får ofta kritik för att fortfarande vara en alltför omsorgsinriktad verksamhet där kunskapsutveckling får stå tillbaka. En viktig fråga torde i sammanhanget vara att utröna vad omsorg är? Är det en term vars innebörd har förändrats i takt med verksamhetens utveckling över tid? Syftet med studien är dels att genom en historisk återblick påvisa en utveckling från en starkt omsorgsorienterad verksamhet till en modernare kunskapsutvecklande dito. Dels att genom intervjuer med tre speciallärare verksamma på grundsärskolor beskriva om och i så fall hur den nya examensförordningen från 2011 har påverkat och påverkar den svenska grundsärskolans verksamhet. Som teoretiskt ramverk har relationell pedagogik (Östlund, 2012) och Vygotskijs (2001) teorier om ett sociokulturellt perspektiv använts. Arbetet tar sin början med en historisk återblick, både för att synliggöra framväxt och utveckling och för att kunna reflektera över det perspektivskifte som är synligt idag. I beskrivningen av vad en speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas arbeta med omnämns inte ordet omsorg alls. Det nämns bara i styrdokument som rör alla skolformer, skollagen (SFS 2010:800) och LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), vilket för tankarna till att omsorg inte är signifikant för grundsärskola. Studien undersöker genom intervjuer vilka effekter examensförordningen och därmed införandet av speciallärarexamen har för professionalisering, beträffande personalens behörighetsgrad och arbetssätt. Resultat och analys visar dels att termen omsorg kan behöva en modernare definition men också att studiens teoretiska ramverk verkar utgöra hörnpelare för ett gynnsamt arbetssätt i den svenska grundsärskolan.

The purpose of the present study is to describe adult second language learners’ experiences of mathematics learning from a past and contemporary perspective. What experiences in mathematics do they bring? What does it mean to learn Mathematics through their new language? The study is based on life-world narratives from five second language students with another native language than Swedish. Today they all study at a Swedish folk high school, at upper secondary level and they have previously studied at this level in Mathematics.   The result shows that the meeting with the Swedish school and folk high school context is confusing. They face a new school culture with quite different normative rules and it is unclear to them how to behave as good students in this context. They are positive about the response from teachers which is much unlike their previously experiences. The teachers are competent tutors, supportive, listening, encouraging, friendly, authorities without being iron handed.   The multilingual students in this study describe that the new language is of secondary importance in mathematics learning. Everyone starts off  in year one at upper secondary level and sees mathematics the first period as a refresher. Mathematic studies are, during this period, used to consolidate the mathematical concepts in the new language. All change automatically to their native or previous school language when working with mathematical tasks. There are basic mathematical  concepts learned and automated, it is too cognitively demanding to use the Swedish language. They are critical of how Mathematics is taught, a lot of individual work and pace and says that briefings and discussions are more effective, a teacher led approach that they are familiar with.

Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om metoden Att skriva sig till läsning, varför de valt eller inte valt att arbeta med metoden samt om de anser att metoden är effektiv vid elevernas läs- och skrivinlärning. Syftet är även att jämföra de verksamma lärarnas åsikter i relation till den forskning som finns om metoden. Till undersökningen har kvalitativa intervjuer med sju verksamma lärare genomförts. Undersökningen bygger på Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som innebär att vi människor lär i samspel med andra. Resultatet i undersökningen visar att de flesta lärare ser ASL som en bra metod att använda i läs- och skrivundervisningen dels för att eleverna utvecklar sin språkmedvetenhet snabbt samt att metoden gör det enkelt att individanpassa undervisningen. Alla lärare låter eleverna arbeta parvis när de skriver ASL. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utveccklingszonen som finns inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i interaktion med andra. Resultatet visar även på att lärarna inte varit speciellt insatta i ny forskning eller den kritik som framkommit mot metoden. / The purpose of this investigation is to find what perception active teachers have about the method Writing to read, why they work with the method or not and also if they considers that the method is good for the pupils reading and writing. Another purpose is also to compare the active teachers opinions in relation to the research that already exists around the method. To get a result for the investigation have qualitative interviews with seven active teachers been done. The sociocultural perspective is the theori that’s the investigation is based on. The result in the investigation shows that most of the teachers considers that Writing to read is a good method to use when teaching pupils reading and writing. Partly because the pupils develops their linguistic awareness fast and that the method makes it easy to individulize the teaching. Every teacher let their pupils work in pair when they work with the method. Pairwork can be linked with Zone of proximal development which you can read about in the sociocultural perspective and means that children learn in interaction with others. The result also shows that the active teachers were unknowing about new research and the criticisms against the method.

Syftet med denna studie är att utforska mitt egna lärande i processen med att appropriera den ornamentik som är en central del i den irländska folkmusikkulturen. Syftet stärks med följande forskningsfrågor: Med vilka redskap tillägnar jag som lärling mig ornament från den irländska folkmusiktraditionen? samt I vilken utsträckning har jag approprierat irländsk ornamentik efter en period på tio veckor? Arbetet är baserat på ett sociokulturellt perspektiv med stark betoning på mästarläran. Detta ingår i bakgrundskapitlet tillsammans med relevant litteratur med inslag av tidigare forskning på området. Exempel på vad som tas upp är förklaringar om specifika ornament samt en översiktlig beskrivning av den irländska folkmusiktraditionen. Studien baseras på videoobservation av mig själv samt genom egna loggboksanteckningar. Resultatet presenteras med hjälp av olika rubriker; exempelvis olika redskap under enskilda fiollektioner, tillägnande av yrkesidentitet samt jag och min mästare. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till litteraturen samt tidigare forskning där bland annat min etniska tillhörighet och outtalade regler vid sessions nämns. Här diskuteras även variation och improvisation samt vilka redskap som tillfört mest till min lärandeprocess. / The purpose of this thesis is to explore my own learning in the process of appropriating the kind of ornamentation that is a central part of the Irish trad music culture. The purpose is supported with these following reserch questions: Which tools do I use as an apprentice to appropriate the ornaments from the Irish traditional music culture? and To what degree have I appropriated the Irish ornamentation after a period of ten weeks? The thesis is based on a sociocultural perspective with a strong emphasism on master – apprentice teaching. This is included in the background chapter together with relevant litterature and earlier studies on this area. Explanations about specific ornaments and a brief description about the Irish trad culture are examples of what is brought up in the background chapter. The thesis is based on video observations of myself and by a written journal. The result is presented with several themes, for example different tools during individual fiddle lessons, adopting of professional identity and me and my master. In the conclution the results are discussed compared to the litterature and earlier research where my ethnical background and unspoken rules during sessions are mentioned. The discussion also include variation and improvisation together with which tools that have contributed the most to my process of learning.

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och har i uppgift att verka som landets försvar. Studien genomfördes genom ett samarbete med Försvarsmakten i Halmstad med syftet att belysa på vilket sätt Försvarsmakten i Halmstad arbetar för att främja de anställdas fysiska aktivitet för att de skall uppnå grundnivån enligt Försvarsmaktens Fysiska Standard. Syftet var även att studera de anställdas träningsvanor samt vilka faktorer som de upplever kan påverka deras benägenhet till att träna på arbetstid ur ett hälsoteoretisktperspektiv. Enkäten skickades ut till 325 anställda på Försvarsmakten i Halmstad, samt genomfördes tre intervjuer med tre anställda vilka arbetar med fysisk aktivitet. Resultatet från enkäten visade att den främsta anledningen till att de flesta som inte tränade på arbetstid inte gjorde det var på grund av hög arbetsbelastning och tidsbrist. Resultatet från intervjuerna visade att stor oro förelåg inför hösten 2018 då bemanningen ökar eftersom de redan har trångt med utrymmen och inte kommer räcka till för att främja och stötta alla som kommer att behöva det. Konklusion för studien kan dras som sådana att Försvarsmakten arbetar aktivt för att främja fysisk aktivitet, däremot bör det arbetas mer för att öka ett tillåtande och öppet klimat, där dialog uppmanas. Det föreslås att FM bör se över sin nuvarande hälsokultur och vidare genom hälsofrämjande arbete komplettera dess nuvarande arbete samt värna om de kulturer som faktisk kan främja fysisk aktivitet. / The Swedish Armed Forces is one of Sweden’s largest authorities and has the task of acting as the country’s defense. The study was conducted through a cooperation with the Swedish Armed Forces in Halmstad with the aim of illustrating the way in which the Swedish Armed Forces in Halmstad work to promote the physical activity of the employees in order to achieve the basic requirements according to the Swedish Armed Forces Physical Standard. The aim was also to study the employee’s training habits and which factors they perceive could influence their tendency to train during working hours via a health theoretical perspective. The survey was sent out to 325 employees at the Swedish Armed Forces in Halmstad, three interviews were conducted with three employees which work with physical activity. The result from the survey showed that the main reason why most employees don’t train during working hours were because of high workload and time constraints. The result from the interviews showed that great concern exist fore the fall of 2018 when more employees will come with already narrow spaces and they won’t be enough to promote and support everyone who will need it. In conclusion the study can prove that the Swedish Armed Forces in Halmstad work actively to promote physical activity, although they should work to increase a more accepting and open climate, were dialogues are encouraged. It is suggested that the Swedish Armed Forces in Halmstad should look over their current health culture and further through health promotion complement the work that exists now, but also nurture the actual cultures that promote physical activity.

Denna studie utgår från två utvalda läromedel för undervisning inom hållbar utveckling.En uppgift från varje läromedel genomförs i en elevgrupp i årskurs 3. Syftet är att se vad som är viktigt för elevernas lärande samt vad som tilltalar och engagerar eleverna och om eleverna uppmärksammar uppgifternas syfte. En läromedelsanalys föregår genomförandet av uppgifterna. Denna omfattar aspekter kring språk, syfte, upplägg, undervisningsform, koppling till styrdokumenten, bildernas funktion samt vad som framkommer i en ekokritisk läsning av läromedlen. Elevernas reflektioner visar att de engageras av variation. Det framkommer även att repetition är en viktig del i elevernas lärande, samt att nivån på uppgifterna i förhållande till elevernas förförståelse är en väsentlig del att ta hänsyn till. Elevernas reflektioner och resultatet av läromedelsanalysen ställs mot forskning om hållbar utveckling i undervisning, undervisning utifrån olika texttyper och forskning om inkludering i läromedel. Resultatet diskuteras även utifrån det sociokulturella perspektivet. I studien framkommer det att valet av läromedel är viktigt för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper men även utveckla en kritisk analytisk förmåga. Studien visar att båda läromedlen är relevanta att använda i skolan men att de behöver kompletteras med andra typer av uppgifter för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för att utveckla kunskaper inom hållbar utveckling.

The aim of this study is to describe and analyze how teachers can create participation in the work of classroom blogs for students in language-, reading- and writing difficulties. Another aim is also to see what challenges and possibilities it brings. The issue addressed in this study is how the educational work can be planned, how the teachers describe that they create participation for students with language-, reading- and writing difficulties, and the strengths and weaknesses that are present in this way of work. The purpose and issues of the study were answered through semi-structured interviews where the questions in an interview-guide were sent to the participants in advance, to give them the opportunity to reflect on the issues that should be addressed. The interviews have been recorded and then transcribed. All participants were selected from a list of active blogs and the main focus area was primary education grade 1-6. All teachers in the study have a broad experience of classroom blogging. The result showed how teachers, through their work with classroom blogs, create great variation in their teaching. Recipients for students' work were a big motivation factor for the students, and the teachers in the study invited the students in the educational planning. Thanks too many forms of expressions such as text production, images and moviemaking students are given the opportunity to express themselves in what way they feel comfortable in. It also offers good opportunities for participation for all students. One difficulty in this type of work is the teachers’ need of technical knowledge, and the anxiety students with language-, reading- and writing difficulties may feel when they are going to publish an online text. / Studiens syfte är att beskriva och analysera hur lärare kan skapa delaktighet kring arbetet med klassblogg hos elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter. Syftet är också att se vilka utmaningar och möjligheter arbetet medför. De frågor som studien belyser är hur det pedagogiska arbete med klassblogg kan se ut, hur pedagogerna beskriver att de skapar delaktighet för elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter samt vilka styrkor och svagheter som finns med detta arbetssätt. Frågeställningarna och studiens syfte är besvarade genom halvstrukturerade intervjuer där frågorna i intervjuguiden skickats ut till informanterna i förväg för att de innan intervjun skulle få möjlighet att fundera över frågorna som skulle behandlas. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Samtliga informanter valdes ut ifrån webbstjärnans lista över aktuella bloggar och fokusområdet var årskurs 1-6. Samtliga pedagoger i studien har en bred erfarenhet av bloggar i undervisningen. Resultatet visade hur pedagogerna genom sitt arbete med klassbloggar skapar stor variation i sin undervisning. Eftersom att bloggarna är publika får elevernas texter en mottagare utanför klassrummet. Något som är en stor motivationsfaktor för eleverna. Pedagogerna i studien bjuder in eleverna i planeringen av undervisningen vilket skapar ett gott undervisningsklimat. Tack vare de många uttrycksformer så som text, bild och film eleverna kan använda i arbetet med sin klassblogg skapas goda möjligheter till delaktighet hos samtliga elever. En svårighet i arbetssättet med bloggar är det tekniska kunnande det fodrar av personalen. En annan svårighet som upplevs är oroskänslan som elever i språk-, läs och skrivsvårigheter kan känna när de skall publicera en text online.

This master’s thesis aims to explore the practice of becoming a researcher and the learning process embedded in this activity by looking at the communicative practices of PhD students, within the context of academic publishing. It is likely that the way in which these soon-to-be researchers reason about the task of communication is related to their way of approaching their field of research as well as the lived world, which makes it relevant to explore further. The study was performed based two sets of data, first open-ended semi-structured interviews with eleven PhD students at Stockholm University, where they talk about their current situation, their motivations and goals and about how they plan to publish their dissertation. Secondly, an analysis of data about publications focusing on work by PhD students at Stockholm University between 2013–2016, and information about how the intended audience, i.e. the readers, have interacted with the published material. These two sets of data were analysed with the use of theories about personal epistemology, sociocultural learning and the rationality of actions. The study shows that the majority of the PhD students at Stockholm University publishes their research findings as scholarly articles in English. The conclusion is also that the publishing process can be understood as a pedagogical tool, as it provides a vehicle for the PhD students to immerse themselves in their community of practice. These findings suggest that it could be useful to further emphasise the publishing activity as a learning process that may lead to a deeper understanding of the role of the researcher in society. / Den här masteruppsatsen avser att utforska hur doktorander lär sig sitt framtida yrke, och hur de socialiseras till att bli forskare via de kommunikativa praktiker som de ägnar sig åt, dvs. akademisk publicering. Dessa kommunikativa praktiker torde vara kopplade till hur en forskare relaterar till sitt forskningsfält, men också sin omvärld, och företeelsen är därför intressant att ytterligare belysa. Studien är genomförd i två delar. Den första delen består av intervjumaterial från samtal med 11 doktorander vid Stockholms universitet. Den andra delen består av en analys av statistik om elektroniska publikationer av doktorander vid Stockholms universitet under perioden 2013–2016. Publikationerna sätts sedan i relation till data om hur läsekretsen har interagerat med publikationerna via olika media och citeringar. De två dataseten analyseras med hjälp av teorier om personlig epistemologi, sociokulturellt lärande och handlingsrationalitet. Slutsatserna är att de flesta doktorander vid Stockholms universitet väljer att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter på engelska, och att dessa kommunikativa praktiker kan förstås som ett pedagogiskt verktyg när det gäller lärande om och förståelse för doktorandernas kontext eller gemenskap. Resultatet av studien indikerar att det kan vara meningsfullt att fokusera på publicering, eller liknande kommunikativa praktiker, som en användbar lärandeprocess när det gäller att förstå mer om forskarens roll i samhället.

Denna studie syftar till att undersöka vad förskollärare säger om sitt arbete inom teknik som lärområde i förskolan. Därutöver syftar studien till att undersöka och synliggöra aspekter som är betydelsefulla i förskollärarens undervisning i teknik tillsammans med barn. Studiens teoretiska utgångspunkter har sin grund i sociokulturellt perspektiv, där kommunikation och interaktion är en viktig del i barnens utveckling och lärande. Även det teoretiska ramverket Pedagogical Content Knowledge PCK (Shulman, 1986), används för att tolka och förstå förskollärarnas förmågor i arbetet med teknik med barnen. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex förskollärare. Resultatet visar att arbetslagens verksamhetsplanering utvecklades med stöd av reflektionsunderlaget Content Representation CoRe (Loughran, Milroy, Berry, Gunstone och Mullhall 2001) som bidrog till fördjupade diskussioner och att innehållsområdet avgränsades i teknikundervisningen. Resultatet visar också att det skedde en utveckling av undervisningen genom användning av andra fysiska redskap än man arbetat med tidigare. Dessutom utvecklades andra metoder när förskollärarna arbetade med teknik med barnen.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lärande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lärande, sammanhang, tillämpningar, hinder, och barns olika förutsättningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhållningssätt påverkar både medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmärksammade vad mångfaldighet innebär genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bär med sig olika familjekulturer in till förskolans arena. Från denna utgångspunkt försöker pedagogerna i studien hitta individanpassade arbetssätt för barnens utveckling. Detsamma gäller också för vuxna i barnens miljö, i det fungerande arbetslaget eller i samarbetet med barnens föräldrar som är självklara beståndsdelar i barnens delaktighet och inflytande. Men just skillnader och unika egenarter kan bli orsak till både hinder och tillgång i det processorienterade arbetssättet. När pedagoger bemöter barn som medmänniskor och visar jämlikhet och respekt då blir barn delaktiga och inflytelserika i sitt lärande och sina handlingar såsom Vygotskij hävdar i det sociokulturella perspektivet.