The divided Swedish subject – a comparison of the curriculums in Swedish and Swedish as a second language The aim of this essay is to examine and appose the curriculums of the school subjects Swedish and Swedish as a second language in upper secondary school in relation to prevalent second language development research and didactics. My theoretical framework consists of discourse theory and the socio-cultural perspective on teaching and learning. The overall purpose of this essay is biramous and the study aims towards answering the following questions: 1. What didactic considerations are made in the two curriculums? And 2. In what ways is the curriculum in Swedish as a second language based on prevalent second language development research, and in what ways is it not? To answer these questions I have chosen discursive analysis as my main method to examine and compare the curriculums in order to delineate what implications its language use and goal formulations has for the perception of both student groups and in turn the possible quality of their language education. Through my analysis I have found that the curriculum for Swedish as a second language have some bearing in second language research, but that the differences between the two subjects’ curriculums as a whole lack feasible reasoning. The differences in language use and goal formulations between the two curriculums comes across as a result of both fleeting reasoning as well as fleeting judgement in relation to didactics and second language education. My proposition is to have a united Swedish subject for the currently existing student groups with the possibility of a new version of Swedish as a second language intended solely as a temporary educational form for newly immigrated students to assist their early Swedish acquisition.

The purpose of this work is to investigate and shed light on how children’s literature is used in the after – school center, if there are any conversations with children’s literature as a starting point and if children’s literature and conversation from the books are used as tools to let students process issues concerning themselves, their lives and their thoughts. The servey was conducted in the form of a web-based questionnaire and the questionnaire responses were then analyzed from three different theoretical perspectives: a socio-cultural perspective, an environmental psychological perspective and Aidan Chamber’s model The Reading Circle. From the point of view of the socio-cultural perspective, communication and language are in focus and the interplay between the common thinking and the individual’s thinking is a prerequisite for development and learning. This perspective is set in relation to how conversation about read books can become tools for students’ development. The environmental psychological perspective in this work is about how noise affects students’ concentration and analytical ability, how the design of the room affects students’ views of both themselves and what the room should be used for and that the environment is also a matter of social impact. The reading circle offers a holistic perspective on the reading process, which is about choosing a book, reading the book, being able to reflect on and react to the book’s content, and then want to start over with the next book. Conclusions drawn from this study are that children’s literature is used in leisure centers to varying degrees, that the physical environment in the form of, for example, limited opportunities for quiet places affects the extent of student’s individual reading, and that books discussions and structured reflections based on children’s literature occur to a very limited extent. / Syftet med detta arbete är att undersöka och belysa hur barnlitteratur används i fritidshemmet, om det förekommer några samtal med barnlitteraturen som utgångspunkt och om barnlitteratur och samtal utifrån böckerna används som verktyg för att låta eleverna bearbeta frågor som berör dem själva, deras liv och deras tankar. Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkät och enkätsvaren har sedan analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv, ett miljöpsykologiskt perspektiv samt Aidan Chambers modell Läsandets cirkel. I det sociokulturella perspektivets utgångspunkt står kommunikation och språk i fokus och samspelet mellan det gemensamma tänkandet och den enskildes tänkande är en förutsättning för utveckling och lärande. Detta perspektiv sätts i relation till hur samtal omkring lästa böcker kan bli verktyg för elevernas utveckling. Det miljöpsykologiska perspektivet i detta arbete handlar om hur buller påverkar elevers koncentration och analysförmåga, hur rummets utformning påverkar elevernas syn på både sig själva och på vad rummet ska användas till samt att miljö även är en fråga om social påverkan. Läsandets cirkel erbjuder ett helhetsperspektiv på läsprocessen som handlar om att välja bok, att läsa boken, att få reflektera över och reagera på bokens innehåll, för att sedan vilja börja om med nästa bok. Slutsatser som dragits av denna undersökning är att barnlitteratur används i fritidshemmen i varierande grad, att den fysiska miljön i form av till exempel begränsade möjligheter till lugna platser påverkar omfattningen av elevers enskilda läsning, samt att boksamtal och strukturerade reflektionstillfällen utifrån barnlitteraturen förekommer i mycket begränsad omfattning.

Detta kvalitativa forskningsinriktade arbete syftar till att belysa musikskapande i samband med användning av digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Arbetet är grundat i att undersöka det digitala musikskapandets utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv. Musik är en viktig del av elevernas uppväxt och utveckling av kunskaper och deras identitet. Fritidshemmet har ett viktigt uppdrag att främja eleverna i sin utveckling i musik med fritidspedagogiska arbetssätt som skiljer sig från skolans musikundervisning. Arbetet är grundat i sociokulturellt lärandeperspektiv, multimodalitet och estetiska lärprocesser. Det sociokulturella perspektivet är ett viktigt verktyg som arbetssätt i fritidshemmets musikaktiviteter. Resultatet är inhämtat genom intervjuer med verksamma lärare i fritidshem med varierad bakgrund inom området. Resultatet visar att lärarna upplever att det är ett viktigt område som borde arbetas mer med. Ett aktivt musikskapande förekommer sällan och sker ofta omedvetet. Brist på kompetens, intresse och brist på verktyg inom området är något som lärarna poängterar är en utmaning. Många lärare upplever att de inte har nog med kompetens att bedriva musikskapandeaktiviteter och framförallt inte digitalt inriktat. Trots utmaningar med området ställer lärarna sig positivt till att utveckla det digitala musikskapandet. De ser flera möjligheter och ger exempel på förändringar för att skapa rätt förutsättningar till att kunna utveckla området. Keywords:  Teacher in extended school teaching, leisure pedagogue, music creation, music, digital tools, learning tablet,  sociocultural perspective, availability, multimodality, aesthetic learning processes

In this essay, I endeavour to broaden the concept of literature by introducing five children’s literary works. Primarily, literary scholars have concentrated their studies on literature written by adults, regarding children as readers rather than writers. I believe that such a concept fails to cover the diversity of the literary field and therefore needs to change. Approaching writing and reading from a sociocultural point of view, and reading children’s stories from a narratological perspective, I intend to show that a new concept of literature is not only possible but inevitable. Due to the dialectic relationship between sender and receiver, literary and linguistic conventions and deviations, the definition of literature is renegotiated continuously. The French sociologist Pierre Bourdieu emphasized the impact of the academy by illustrating that scholars are maintaining literary norms when putting titles on reading lists and acknowledging certain authorships. Writing this essay is thus a pledge of change. Adult research of children’s literary work encompasses a wide range of implicit age-related power issues (aetonormativity), according to the Swedish literary scholar, Maria Nikolajeva. In this essay, I show an insufficiency of some of these adult literary concepts when applied to children’s writing. I conclude that a partly new terminology, based on children’s writing, needs to co-exist with the older set of concepts. I also emphasize the need for further literary studies on children’s writing to question, criticize and complete mine, and to acknowledge the variety of literary aspects in children’s writing.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärares val av styrning och barns delaktighet kommer till uttryck i förskollärares beskrivningar av måltidssituationen i förskolan. Studien ska bidra med att ge förskollärare en medvetenhet om måltiden och konsekvenserna av deras styrning, detta för att utveckla en så god måltidssituation som möjligt för barnen, där barnen ges möjligheter att påverka. Studien genomförs genom en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuas för att skapa en djupare förståelse för måltiden. Den insamlade empirin analyseras genom tematisering för att ges en överblick av vad som framkommer i empirin. I resultat och analysdelen används det teoretiska ramverket som verktyg för att analysera empirin, det teoretiska ramverket består av det sociokulturella perspektivet, barnperspektiv, barns perspektiv, stark lärarkontroll och svag lärarkontroll. I resultatet framkommer det både likheter och skillnader i förskollärares val av styrning. Förskollärare har vissa förutbestämda regler och riktlinjer som inte är föränderliga medan vissa regler och riktlinjer skapas i samspel med barnen. Förskollärarnas val av styrning visar sig bero på vilken lärarroll de intar och kan vara anpassad utefter den enskilda individen. Barnens utrymme till delaktighet ser även olika ut i olika verksamheter. Det visar sig att när förskollärarna intar en stark lärarkontroll minskar barnens utrymme för delaktighet och när förskollärarna intar en svag lärarkontroll ökar deras utrymme för delaktighet. Studiens slutsats är att förskollärarens val av styrning har en viss påverkan på barns möjligheter att bli aktiva deltagare under måltidssituationen i förskolan. / Through a qualitative method where six preschool teachers are interviewed to create a deeper understanding of the meal. The collected empirics are analyzed through thematization to give an overview of what emerges in the empirics. In the results and analysis part, the theoretical framework is used as a tool for analyzing the empirical data, the theoretical framework consists of the socio-cultural perspective, children's perspective, children's perspective, strong teacher control and weak teacher control. The results show both similarities and differences in preschool teachers' choice of governance. Preschool teachers have certain predetermined rules and guidelines that are not changeable while certain rules and guidelines are created in interaction with the children. The preschool teachers' choice of governance turns out to depend on the teaching role they take on and can be adapted to the individual. The children's space for participation also looks different in different activities. It turns out that when preschool teachers take a strong teacher control, the children's space for participation decreases and when preschool teachers take a weak teacher control, their space for participation increases. The study concludes that the preschool teacher's choice of management has a certain impact on children's opportunities to become active participants during the meal situation in preschool.

Sammanfattning Förskollärares arbetsmiljö med fokus på stress är en masteruppsats i pedagogik med syftet att försöka belysa förskollärares egna uppfattningar. Det fanns många rapporter om förskollärare, arbetsmiljö och stress, på senare år larmrapporter. Därför undersöks också hur myndigheter och andra parter beskriver arbetsmiljöproblem. Varför syns inga förbättringar av arbetsmiljön och varför blev så många förskollärare sjuka? Hittades några svar hos förskollärare själva? Metoden blev en tematisk analys av kvalitativa intervjuer med 20 förskollärare i Stockholm. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin, sociokulturellt perspektiv, psykosocial miljö och stress inklusive krav-kontroll-stöd modellen. Några av de viktigaste resultaten blev: Förskolebarnen ingår inte i arbetsmiljölagen, det finns statistiska problem med att mäta barngruppers storlek 15 oktober bara varje år, det är problem att all statistik slår ihop förskollärare och fritidspedagoger, ska förskollärare undervisa 40 timmar/ vecka, det saknas likvärdighet för till exempel planeringstid och ökad arbetad tid hemma. Studien föreslår vidare forskning. / Abstract Preschool teachers 'work environment with a focus on stress is a master's thesis in pedagogy with the aim of trying to shed light on preschool teachers' own perceptions. There were many reports on preschool teachers, work environment and stress, in recent years alarm reports. Therefore, it is also investigated how authorities and other parties describe work environment problems. Why are there no improvements in the work environment and why did so many preschool teachers become ill? Were any answers found among preschool teachers themselves? The method was a thematic analysis of qualitative interviews with 20 preschool teachers in Stockholm. The theoretical perspective of the study is the framework factor theory, sociocultural perspective, psychosocial environment and stress including the requirements-control-support model. Some of the most important results were: Preschool children are not included in the work environment law, there are statistical problems with measuring the size of children's groups on 15 October only every year, it is a problem that all statistics combine preschool teachers and leisure educators, preschool teachers must teach 40 hours / week, it is missing equivalence for, for example, planning time and increased time worked at home. The study proposes further research.

No description available.

Målet i detta examensarbete är att studera språkutveckling genom att undersöka hur den sociokulturella lärandeteorin och språkteorin SFL är framträdande i lågstadielärares berättande om sin undervisning inom de samhällsorienterade ämnena med andraspråkselever. Dessutom har jag undersökt hur multimodala medier används i SO-undervisningen med andraspråkselever enligt lågstadielärares berättande. Mina frågeställningar är följande: “Hur framträder den sociokulturella lärandeteorin och språkteorin SFL i den samhällsorienterande undervisningen med andraspråkselever utifrån lågstadielärares berättande?" och “Hur beskriver lågstadielärare användandet av multimodala medier inom den samhällsorienterande undervisningen med andraspråkselever?". Studien bygger på Lev Vygotskijs sociokulturella lärandeteori, Michael Hallidays systemisk-funktionella språkteori och teorier om multimodalitet. Studien är kvalitativ och den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem lärare från en högindex skola i Malmö. Resultatet visar att ett sociokulturellt förhållningssätt är att föredra med andraspråkselever, där kooperativt lärande lyfts som en framgångsrik lärmetod. Michael Hallidays teori (SFL) är gynnsam som grundar sig i att utgå från elevernas förkunskaper i undervisningen. Dessutom visar resultatet att en multimodal undervisning är viktigt för framgångsrikt lärande med andraspråkselever. I diskussionen presenteras resonemang och slutsatser utifrån resultatet som besvarar frågeställningarna. Vidare behandlar diskussionsdelen hur forskningen påverkar den framtida yrkesprofessionen och hur man kan forska vidare kring ämnet. / The goal is to study language development by investigating how the sociocultural learning theory and the language theory SFL are prominent in primary school teachers' narratives about their teaching in the socially oriented subjects with second language students. In addition, I have investigated how multimodal media are used in SO teaching with second language students according to primary school teachers' narratives. My questions are the following: "How does the socio-cultural learning theory and the language theory SFL appear in the social orientation teaching with second language students based on the primary school teachers' narration?" and "How do primary school teachers describe the use of multimodal media within the social orientation teaching with second language students?". The study is based on Lev Vygotsky's sociocultural learning theory, Michael Halliday's systemic-functional language theory and theories of multimodality. The study is qualitative and the empirical data was collected via semi-structured interviews with five teachers from a high index school in Malmö. The result shows that a socio-cultural approach is preferable with second language students, where cooperative learning is highlighted as a successful learning method. Michael Halliday's theory (SFL) is favorable, which is based on starting from the students' prior knowledge in teaching. In addition, the results show that multimodal teaching is important for successful learning with second language learners. In the discussion, reasoning and conclusions are presented based on the results that answer the questions. Furthermore, the discussion part deals with how the research affects the future professional profession and how to do further research on the subject.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.