This study examines how singing teachers experience students' nervousness and performance anxiety, what physical and intellectual tools they use to work with it and how they have learned to deal with students' nervousness and performance anxiety. The profession of a vocal coach is a socio-cultural profession – they learn from each other, from their students and through individual studies and education. This study consists of three semi-structured interviews and two exploratory interviews. Qualitative interviews were chosen as method to be able to take part in informants' experiences and knowledge of the subject in a deeper way. Sociocultural perspective was applied as a theoretical angle. What can be deduced from the results is that vocal coaches work with students' performance anxiety and nervousness continuously. The interviewed experienced that there has not been much talk about the subject during their education, but that they themselves have found different ways and strategies to help students with these challenges. The result shows that visualization, the use of metaphors, bodily exercises, involvement of students in concert preparation, "tricking" students into learning, creating a calm, safe and humorous environment, de-dramatization, dialogue with students and self-reflection are used by vocal coaches as tools to handle students' performance anxiety and nervousness

Föreliggande studie kommer att belysa ämnet värdegrund. Syftet är att undersöka svensklärares syn på värdegrundsuppdraget samt hur de arbetar med uppdraget inom ramen för svenskundervisningen. Syftet uppnås genom frågeställningar gällande värdegrundsuppdragets betydelse inom svenskundervisningen samt dess möjligheter och utmaningar. Studien riktar sig till undervisning i svenska i årskurserna 4-6 och beskrivs utifrån ett lärarperspektiv med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4-6 använts för datainsamling. Resultatet av studien visar på att lärare ser en betydelse i att integrera värdegrundsuppdraget i svenskundervisningen genom sitt förhållningssätt gentemot elever samt genom berättande material och helgruppsdiskussioner. Det framkom även att skönlitteratur och samtal om läst skönlitteratur öppnar möjligheter för att integrera värdegrundsarbete inom svenskundervisningen samt att läraren har en betydande roll som ledare i elevernas utveckling av normer och värden. / This study will highlight the topic fundamental values. The study aims to explore how teachers view fundamental values education and how they work this within Swedish education. The aim of the study is fulfilled based on questions about the meaning of fundamental values educations within Swedish education and what opportunities and challenges it brings. The study targets education in the Swedish subject in grades 4-6 and is described from a teacher perspective and through the lens of socio-cultural theory. The study is based on a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4-6. The result of the study shows that teachers’ see a value in integrating fundamental values education within Swedish education through their own approach towards students as well as through narrative material and group discussions. Furthermore, fiction and discussions about fiction was described as an opportunity to integrate fundamental values education within Swedish education and that the teacher has a crucial role as a leader in students’ development of values.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikteorilärare förhåller sig till lektionsinnehåll, elevinflytande och återkoppling i en skolform utan läroplan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kunskap och kunskapstradering mellan människor. Datainsamlingen är gjorde genom semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetats genom tematisk analys. I arbetets resultatdel presenteras lärarnas tankar kring ämnet musikteori samt hur de jobbar med lektionsinnehåll och elevinflytande. Det framkommer att samtliga lärare jobbar mycket med praktiska övningar till vilka också är kopplade till elevernas aktuella repertoar. Vidare framkommer också att alla tre lärare använder sig av skapandeuppgifter för att omsätta teori i praktiken. I diskussionen lyfts ett slags rundgång där det förs en argumentation huruvida lärarna bär med sig värderingar och idéer från sin egen studiegång vid kulturskolan till musikhögskolan, för att sedan återföra dessa till kulturskolan igen som examinerade lärare. I diskussionen framgår också att musikteori (som skolämne) står i förändring och där både elevinflytande ökar och där innehållet alltmer går från ett genremässigt, klassiskt innehåll till ett elevrelaterat innehåll där eleverna får jobba med den musik de själva spelar, eller är intresserade av. / The purpose of this study is to investigate how music theory teachers relate to lesson content, student influence and feedback in a non-curriculum school format. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on knowledge trading between people. The data collection is done through semi-structured interviews which are then processed through thematic analysis. In the results section of the work, the teachers' thoughts on the subject of music theory and how they work with lesson content and student influence are presented. It appears that all teachers work a lot with practical exercises which are also linked to the students' current repertoire. Furthermore, it appears that all three teachers use creative tasks to put theory into practice. In the discussion, an argument is made as to whether the teachers carry values and ideas from their own course of study at the Swedish kulturskola to the music college, in order to then bring these back to the kulturskola again as qualified teachers. The discussion also shows that music theory (as a school subject) is changing in that there is not only an increase in student influence, but also the content is increasingly moving from a genre-wise, classical content to a student-related content where the students have to work with the music they themselves play, or are interested in.

Följande text behandlar svenska som andraspråkselevers språk- kunskapsutveckling i desamhällsorienterade ämnena utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Andraspråkselever tenderar att prestera sämre i skolan på grund av deras brister i begreppsligförståelse. Syftet med följande arbete är att synliggöra hur sociokulturella arbetssätt kangynna andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är även att undersöka hurandraspråkselever kan lyckas bättre inom ramarna för den svenska undervisningen. Metodenför att ta reda på detta har bestått av litteratursökning där olika artiklar samt texter hargranskats och bearbetats. Resultatet påvisar att arbete utifrån sociokulturellt perspektiv pålärande kan stötta eleverna i att lära sig behärska ett språk och utveckla kunskaper i och omspråket för att sedan kunna applicera dessa kunskaper i skolans olika ämnen. Resultatetpresenterar samtal som en viktigt framgångsfaktor för lärande, men även modersmål ochtransspråkande lyfts för att synliggöra hur det bör användas som en resurs i undervisningen.Texten behandlar inre motivation och hur det påverkar språkinlärning. I diskussionen försresonemang som besvarar frågeställningen och resonerar kring hur denna forskningsöversiktkommer påverka framtida yrkesprofession

Syftet med vår studie är att erhålla insikter angående hur förskollärare högläser med fysisk bok och digitala verktyg för att främja barns lärande och utveckling. Vår empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare från två kommuner under en tvåmånadersperiod. Studiens resultat visar att förskollärarna använder traditionell- och digital högläsning på olika sätt, där olika högläsningsmetoder och kulturella redskap tillämpas för att bidra med scaffolding och främja barnens språkliga kompetenser och allsidiga utveckling. Enligt vårt studieresultat ställer det krav på förskollärares kompetenser samt att högläsningen påverkas av förskollärarens förhållningssätt. Förskollärarens förhållningssätt påverkar barns tillgång till kulturella redskap samt att förskollärares digitala kompetens influerar den digitala högläsningen eftersom förskollärare antyder att digitala verktyg är komplicerade att använda. Förskollärarna använder texter, bilder, konkreta artefakter och läsplattor med projicering för att främja barns språkutveckling, intresse för ord och läsning samt för att bidra till barnens långsiktiga lärande och utveckling. Resultatet visar även att traditionell högläsning genomförs i små barngrupper, vilket bidrar till en social samvaro, medan digital högläsning används för att främja barns tillgänglighet till text och bild i stora barngrupper.

Språk och lärande har nära anknytning till varandra och varje barn ska få möjlighet att uttrycka sig med hjälp av olika uttrycksformer (Läroplan för förskolan [Lpfö18], 2018). Förskollärare är ansvariga för att ge barnen i förskolan de förutsättningar som behövs för att språkutveckling ska ske (Lpfö18, 2018). Syftet med denna studie var att få kunskap om hur förskollärare resonerar om sitt arbete med TAKK och bildstöd och hur detta påverkar barns språkutveckling. Den teori som användes var det sociokulturella perspektivet som utgår från Lev Vygotskijs teorier om att samspel och sammanhang och att lärande sker när människor ingår i sociala interaktioner. Inom sociokulturellt perspektiv lades fokus på begreppen: redskap, mediering och den närmaste utvecklingszonen. Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer vilket valdes för att få reda på förskollärarnas resonemang om TAKK och bildstöd. Intervjuer genomfördes med sex legitimerade och verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärare använder TAKK och bildstöd som redskap för att stödja barns språkutveckling, både i spontana och rutinsituationer i förskolan. TAKK och bildstöd används för att skapa ett sammanhang i barns vardag, bidra till språkutveckling och hjälpa barn i deras kommunikation. Förskollärare anpassar användandet av TAKK och bildstöd efter det individuella barnets förutsättningar och behov. Då förskollärarna anser att TAKK och bildstöd gynnar alla barns språkutveckling används det med alla barn på förskolan. Förskollärare samverkar med vårdnadshavare för att främja barns språkutveckling både i hemmet och på förskolan

Elever med språkstörning kan ha svårt att tillgodogöra sig matematikundervisningen, vilket kan påverka deras kunskapsutveckling och möjlighet att nå de fastställda kunskapskriterierna. Därför är det nödvändigt att undersöka hur språkstörning kan påverka elevernas matematikinlärning och vilka metoder som finns för att inkludera dessa elever i undervisningen. I detta examensarbete genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utvalda matematiklärare på högstadiet för att undersöka dessa frågor. Insamlad empiri analyserades utifrån en tematisk analys i enlighet med Braun och Clarks (2006) beskrivning. Resultatet visar att Vygotskijs sociokulturella lärandeterori än idag har ett stort inflytande på dagens undervisning. Samtliga lärares svar genomsyrades av detta perspektiv och visar på vikten av att anpassa materialet och arbeta i mindre grupper för att ge eleverna med särskilda behov det stöd de behöver. Lärare använder flertalet olika strategier i sin strävan att inkludera elever med språkstörning i matematikundervisningen och eftersträvar en variation. Dessa strategier inkluderar användning av visuella hjälpmedel, repetition och övning, bildstöd, scaffolding och utomhusmatematik. Slutsatsen av detta examensarbete förklarar vikten av att beakta elevernas språkliga behov när det gäller matematikundervisning och att olika metoder kan användas för att inkludera elever med språkstörning. Specialpedagogen har en viktig roll i att samarbeta med lärarna och hjälpa till att anpassa materialet och ge extra stöd till de elever som behöver det. Det är av stor vikt att de eleverna med särskilda behov inte exkluderas från den normala undervisningen utan ska få uppleva en social inkludering.

Denna studie är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på vilka metoder jag tillämpar när jag instuderar trumkomp från en Youtubevideo samt undersöka om min övningsmotivation förändras, och i så fall hur, under denna process. Med videodokumentation och loggbok kom jag fram till att jag använde fills, munspelande, och Youtubevideons metoder för att appropriera trumkompen. Min övningsmotivation blev bättre när jag fick jag-kan-känsla, när jag var pigg, och hade tillräckligt svåra utmaningar. På ett analytiskt sätt, samt både självständigt och ibland med Youtubevideons instruktioner approprierade jag trumkompen olika mycket. / This study is done from a sociocultural perspective. A chapter with area orientation and previous research is also presented. The aim of the study is to find out which methods I apply when rehearsing drum beats from a Youtube video and to investigate whether my practice motivation changes, and if so how, during this process. With video- and logbook documentation, I came to the conclusion that I used fills, mouth-playing, and the Youtube video’s methods to appropriate the drum beats. My exercise motivation got better when I got the I-can-feeling, when I was energetic, and had challenges that were doable. In an analytical way, as well as both independently and sometimes with the Youtube video's instructions, I appropriated the drum beats to different extents.

Syftet med studien är att ta reda på vilka strategier lärare använder för att främja nyanlända elevers svenska språkutveckling i svenskundervisningen samt vilka utmaningar de möter på vägen. För att uppnå detta har empiriskt material samlats in och undersökts efter förslaget om ett kvalitativt förhållningssätt till semistrukturerade intervjuer av Bryman (2018). Studien bygger på sociokulturell teori, som utgår från att elever lär sig genom interaktion och kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärarna är överens om att det är viktigt med en varierad undervisning och varierat material för att möta elevernas individuella behov och förutsättningar. Resultatet av analysen visar att samarbete mellan lärare, studievägledare och speciallärare är av stor vikt för att hjälpa eleverna lyckas i skolan. Detta samarbete kan bidra till att skapa en mer stödjande och sammanhållen lärandemiljö för eleverna. Det har visat sig att de förkunskaper och erfarenheter som eleverna bär med sig i form av exempelvis familjebakgrund och relation till sitt modersmål är några av de faktorer som påverkar språkutvecklingen. Dessutom är ett gott samarbete mellan hem och skola viktigt för att eleverna ska kunna följas upp och utvecklas. / The aim of this study is to find out which strategies and methods teachers use to promote newly arrived students' Swedish language development in Swedish education. To achieve this, empirical material has been collected and investigated following the suggestion of a qualitative approach to semi-structured interviews by Bryman (2018). The study is based on sociocultural theory, which explains how students stipulates that learn through interaction and communication with others. Based om the study’s results, the conclusion is that teachers agree that it is important to have varied teaching methods and materials to meet the individual needs and conditions of students. The analysis of the results shows that collaboration between teachers, study counselors, and special education teachers is crucial in helping students succeed in school. This collaboration can contribute to creating a more supportive and cohesive learning environment for students. It has been shown that the prior knowledge and experiences that students bring with them, such as family background and relationship to their mother tongue, are some of the factors that impact language development. Furthermore, a good collaboration between home and school is also important for students to be able to be followed up and develop.

This essay explores the dynamics of literature and reading within the Swedish educational context, focusing on teachers' perspective on student self-selected literature and how self-selected literature can be included in the school curriculum. The two key questions are “What opportunities and challenges do teachers identify when working with student-selected fiction literature?” and “What role do librarians play in encouraging reading among the students?” Through survey responses from teachers, the pros and cons of working with student selected literature are discussed. Subsequently, interviews with school librarians follow to deepen the understanding of the role of school libraries. The study uses the sociocultural perspective, which means considering how learning is tied to the situation and how students are influenced by their social surrounding. Major findings highlights that the free choice serves as motivation and ignites engagement, but it is not without its challenges. Both educators and librarians emphasize the importance of cultivating habits related to library navigation and literature selection. The study underscores the essential role of librarians alongside teachers in guiding students through the world of literature. Additionally, it explores factors influencing literature teaching such as the tension between canonized literature and youth literature, access to literature, the challenge of selecting appropriately leveled text and the need to ensure students are engaging with their book of choice.