No description available.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjuvstudie med syftet att undersöka personalen i fritidshemmets föreställningar om “starka elever” och deras beskrivning av hur de arbetar med “starka elevers” kunskapsutveckling. Genom tematiska analyser i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande ges studien möjlighet att förstå hur de situationer som lärarna beskriver kan vara möjligheter för en kognitiv utveckling hos eleverna. En ”stark elev” i fritidshemmet beskrivs vara en elev som besitter goda kvalitéer att råda i en social praktik och därmed förstå hur man vårdar sociala relationer.  Den “starka eleven” nyttjar sina kvalitéer på ett sätt som gynnar sig själv och andra vilket gör att den ”starka eleven” beskrivs som en förebild som inspirerar sina kamrater.  Vem den ”starka eleven” är beror på vilka aktiviteter fritidshemmet erbjuder i stunden, där den “starka eleven” ser möjligheter för lärande. För att främja kunskapsutveckling hos de ”starka eleverna” bidrar lärarna med kommunikativa redskap, samt låter eleven själv vara med och utvecklas i ett gemensamt lärande. Därav beskrivs den "starka eleven" ofta få ansvara för sin egen utveckling.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur musiklärarstudenter med inriktning sång i de olika genrerna jazz, folkmusik och klassisk musik ser på pianots roll i sångundervisning. Tidigare litteratur och forskning berör pianots användande inom ramen för instrumentalundervisning och hur det kan påverka olika undervisningssituationer. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka de individuella uppfattningar som finns hos musiklärarstudenterna angående pianots roll i sångundervisning. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att pianot har en kulturell betydelse, vilket gestaltas genom erfarenheter av hur pianot har använts inom olika genrer och allmänna förväntningar på att använda pianot. Dessutom framkommer att musiklärarstudenterna har ambivalenta förhållningssätt till pianots roll, vilket skildras i beskrivningar av vilka möjligheter och svårigheter pianots olika användningsområden kan föra med sig. I diskussionen lyfts frågor angående innebörden av att ta efter sin lärares didaktiska val gällande förhållningssätt till pianot i sångundervisning, men även frågor som berör musiklärarutbildningen som traditionsinriktad respektive nytänkande. Slutligen diskuteras sångundervisning med eller utan piano, med utgångspunkt i pianots möjligheter och svårigheter. / The purpose of this study is to examine how music teacher students specialized in the different genres jazz, folk music and classical music view the function of the piano in singing lessons. Previous research refers to the use and influence of the piano regarding instrumental teaching. The study is qualitative and is based on the sociocultural perspective on learning. Semi structured interviews have been used as a method to investigate what individual perceptions the music teacher students have on the functions of the piano in singing lessons. To analyse the material, thematic analysis has been used as a method. The result shows that the piano is culturally associated, which is seen in the different use of the piano within different genres. The piano as an instrument associated with general expectations has also been observed. Furthermore, it appears that the music teacher students have ambivalent approaches to the function of the piano, which is depicted in descriptions of the possibilities and difficulties that can occur in different ways of using the piano. In the discussion, questions about the ability to adopt the teacher’s didactic choices is mentioned. Also, the role of the music teacher program based on tradition and rethinking is discussed. Additionally, the consequences of teaching singing students with or without the piano is discussed, based on the possibilities and difficulties of the use of the piano.

The purpose of this study is to investigate whether the students' upbringing environment has influenced their will to play music and which their method of preferable choice is when learning a new piece of music playing guitar. Previous research shows that children growing up in a musical environment often start playing music themselves and that their motivation to play is depending on support and stimulation from family members and teachers. Research also shows that children usually start making or playing music with their hearing, but by learning to read sheet music they further develop their musical skills. The method of study is semi structured interviews with five students in the aesthetic program in music in the upper secondary school. As a complement to the interviews, the students have been given a musical piece and asked to learn it before the interviews. The study has been analysed from a sociocultural perspective largely based on Vygotsky's view of the environment’s impact on children's upbringing. The study shows that all students in the study have started playing guitar at an early age because of there being musicians around them growing up. The results also show that most of the students prefer to learn new pieces playing their guitar using hearing instead of sheet music. / Syftet med studien är att undersöka ifall informanternas uppväxtmiljö har påverkat deras vilja att musicera och vilka instuderingsmetoder de föredrar när de lär sig spela något nytt på gitarren. Tidigare forskning visar att barn som växer upp i en miljö där musik är centralt ofta själva börjar musicera och att deras motivation är beroende av stöttning och stimulans från familj och lärare. Forskning visar också att barn oftast börjar musicera med hjälp av sitt gehör men genom att lära sig läsa noterad musik så utvecklar de deras musikaliska färdigheter. Studiens metod är semistrukturerade intervjuer med fem elever på det estetiska programmet i musik på gymnasiet. Som ett komplement till intervjuerna har eleverna fått ta del av ett instuderingsmoment i form av ett stycke musik de blivit ombedda att lära sig spela inför intervjuerna. Studien har blivit analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv till stor del utifrån Vygotskijs syn på omgivningens påverkan av barns uppväxt. Studien visar att samtliga elever i studien har börjat spela gitarr i tidig ålder till följd att det funnits musicerande människor i deras omgivning när de vuxit upp. Resultatet visar också att majoriteten av eleverna föredrar att lära sig nya stycken på gitarren med hjälp av sitt gehör över noter.

Syftet med det här arbetet var att få en bild av hur lärare i svenska som andraspråk (SVA)förhåller sig till digitala hjälpmedel. Denna forskningsfråga valdes mot bakgrund av attarbete med digitala verktyg är en viktig del av kurs- och ämnesplaner. På samma gånghar tidigare studier visat att lärare ibland upplever sig mindre digitalt kompetenta än sinaelever, vilket lyfter frågan hur de då kan fungera som stöttande mentorer. Enenkätundersökning genomfördes för att undersöka verksamma SVA-lärares åsikter omsin egen digitala kompetens, vilka digitala verktyg de använder samt hur och i vilkasituationer dessa används. Det visade sig att majoriteten SVA-lärare ansåg sig varadigitalt kompetenta och att de bedömde sin egen nivå av digital kompetens som högreeller lika hög som elevernas, vilket tyder på att inställningen till den egna digitalakompetensen i denna grupp är mer positiv än vad som visats i tidigare studier. Tidigarestudier visade även att lärare använder digitala verktyg några gånger i veckan eller intealls, medan denna studie visade att majoriteten lärare använder digitala verktyg dagligen.I tidigare forskning framkom att lärare ibland inte använde digitala verktyg på grund avtidsbrist, vilket även ett visst antal lärare i denna studie angav. Utifrån detta kunde fleraslutsatser dras. Jämfört med tidigare studier finns idag många fler slags digitala verktygoch den självupplevda kompetensen är högre. Lärarnas digitala kompetens kan antasutvecklas i samband med mer och mer arbete med digitala verktyg. Baserat på dennastudies resultat ser det ut som att lärarna ligger steget före och kan stötta sina elever iundervisning med digitala verktyg.

Efter ett beslut från regeringen blir skolan allt mer digitaliserad. Digitala verktyg bör dock fylla en funktion för elevernas lärandeprocess. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka, problematisera och analysera hur lärare arbetar med digitala verktyg i idrott och hälsa på gymnasiet och på vilket sätt det bidrar till elevernas lärande. Vi har ställt oss frågorna: Vilka digitala verktyg används och hur nyttjas de av de tillfrågade lärarna i idrott och hälsa? På vilket sätt anser de tillfrågade lärarna att användandet av digitala verktyg bidrar till elevernas lärande? samt Vilka för- och nackdelar anser de tillfrågade lärarna att det finns med digitala verktyg i idrott och hälsa i förhållande till lärande?   Metod Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats, där sju lärare har intervjuats i ett handplockat urval. Analysen gjordes med hjälp av en tematiserad färgkodning. Resultat Resultatet visar påfallande positiva attityder och resonemang för användandet av digitala verktyg i idrott och hälsa, exempelvis att film kan bidra till att öka elevernas rörelseförmåga och att pulsklockor ger eleverna förståelse i träningslära. En utmaning kan vara att hantera tekniska problem och att vissa verktyg distraherar eleverna från undervisningen.    Slutsats Slutsatsen är att digitala verktyg kan bidra till elevernas lärandeprocess om lärarna som använder dem har god kompetens och därav använder det på rätt sätt. Samt om eleverna har förståelse för att digitala verktyg ska användas till undervisningens ändamål och därför inte ägnar tiden åt att göra icke skolrelaterade saker på telefonen. / The Swedish school becomes more and more digitized after a decision from the Government of Sweden. However, digital tools should have a function for the pupils learning process. Aim The purpose of this study is to investigate, problematise and analyse how teachers work with digital tools in physical education at the Swedish upper secondary school and how it contributes to the pupils learning. In this study we have asked following: What digital tools are used and how are they used by the surveyed teachers in physical eduaction? How does the surveyed teachers deem that the tools contribute to the pupils learning? and According to the surveyed teachers, what are the advantages and disadvantages with digital tools in physical education in relationship to learning? Method The study is based on a sociocultural perspective and have a qualitative approach, where seven teachers have been interviewed in a hand-picked selection. The analyse was done using a thematic color coding. Results The result shows strikingly positive attitudes and arguments for the use of digital tools in physical education. For example, to show a video clip can contribute to increase the pupils movement ability and heart rate trackers can help the pupils to understand physiology. A challenge can be to deal with technical malfunctions, and also that some tools distract the pupils from the lesson.   Conclusion The conclusion is that digital tools can contribute to the pupils learning process if the teacher who use it have good skills and does it correctly. Also that pupils need to understand that digital tools should be used for teaching purposes and not for spending time on other funnier things on their phones.

I takt med samhällets utveckling sker förändringar inom förskolans verksamhet, vilket öppnar möjligheter för nya undervisningsmetoder. Därför har syftet med den här studien varit att öka kunskapen på förskollärares uppfattning om användningen av applikationer inom hållbar utveckling, samt om de upplever att applikationer skapar ett mervärde i undervisningen. För att undersöka förskollärares uppfattningar har en enkätundersökning med en kvantitativ ansats genomförts. Resultatet av studien visar att respondenterna upplevde applikations användningen inom hållbar utveckling som positiv, dock saknades kunskaper för att bedriva detta i större utsträckning. Samtidigt påvisade studien hur användningen av applikationer bidrog till mervärde, då respondenterna uttryckte att den sociala kontexten barn befinner sig i ökar förutsättningar för barns lärande. Slutligen diskuteras studiens resultat, i förhållande till tidigare forskning, litteratur, styrdokument och det sociokulturella perspektivet.

Vi har skapat en pekbok för de yngsta barnen på förskolan som är mellan 1–3 år.Pekbokens innehåll utgår från Bishops sex matematiska aktiveter och har en tillhörandehandledning som kan ge stöd i hur förskolepersonal didaktiskt kan planeramatematikundervisning för de yngsta barnen i förskolan. Handledningen innehållerförslag på aktiviteter att utföra tillsammans med barnen för att kunna arbeta efter måleni förskolans läroplan inom matematik och språk. Handledningen har utformats så attförskollärare och barnskötare ska få möjlighet att skapa egen förståelse och en trygghet ihur de kan synliggöra vad matematik innebär i förskolans olika vardagssituationer. Enenkät skickades ut till förskollärare och barnskötare för att ta del av deras erfarenheterav matematikundervisning men också hur de använder sig av barnlitteratur. Enkätenssvar på de fasta frågeställningarna visade på en osäkerhet avseendematematikundervisning och med hjälp av de öppna frågorna fick förskollärarna ochbarnskötarna möjlighet till att utveckla sina svar om vad de behövde stöd och merkunskap inom. Enkätresultatet kunde vi använda som underlag och stöd i vad vibehövde tydliggöra och förenkla i pekboken men också i handledningen. Enkätenstyrker det forskningen visar om att förskollärare känner en viss osäkerhet kringmatematik och att undervisa de yngsta barnen i förskolan samt att det inte forskas likamycket på matematik för barn mellan 1-3år som för de äldre förskolebarnen. Pekbokentillsammans med handledning kan därför ge didaktiskt stöd till planering ochgenomförande av matematikundervisning för de yngsta barnen.

Eftersom skolan idag är multikulturell vill vi ta reda på lärares inställningartill translanguaging som ett verktyg för att stödja dessa elever att uppnå kunskapskraven i SO.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter inom undervisning av elever iprocessen att lära sig svenska som andraspråk i SO. Denna uppsats är baserad på bådekvalitativa och kvantitativa metoder, dessa har utförts i form av enkäter respektivesemistrukturerade intervjuer.För att svara på dessa frågor ska vi använda oss av både intervjuer och enkäter. Resultatet ienkätundersökningarna visar att flera av respondenterna inte har fått någon utbildning itranslanguaging under lärarutbildningen. Ändå var det ett stort antal respondenter som kändetill begreppet innan vår studie. Genom intervjuerna kunde vi konstatera att translanguaginginte heller var något som förekom i de intervjuade lärarnas lärarutbildning. Undersökningen isin helhet visade att flera av de verksamma lärare som deltog i vår surveyundersökning tyckeratt translanguaging kan vara ett arbetssätt som hjälper elever i processen att lära sig svenskasom andraspråk att uppnå kunskapskraven i SO. Däremot finns det en önskan, blandundersökningspersonerna, om ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna använda sigav translanguaging i undervisningen. Genom intervjuerna framkommer det att det finnspåverkande faktorer som gör att användningen av translanguaging inte är lika lätt i praktiken.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida ett avgränsat tillvägagångssätt med få, tydliga regler att förhålla sig till kan främja eller hämma min improvisationsförmåga inom jazzgenren bebop och hur det påverkar min lärandeprocess. För att kunna svara på dessa frågor så har videodokumentation tillsammans med loggbok använts som datainsamlingsmetod. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på mästarlära. I kapitlen som följer så kommer relevant litteratur och forskningsartiklar att presenteras tillsammans med metod och resultat. I resultatkapitlet presenterar jag min process och drar slutsatsen att ett avgränsat tillvägagångssätt är till min fördel och främjar min lärandeprocess inom improvisation och bebop. Detta resultat kommer avslutningsvis att diskuteras i det sista kapitlet i relation till den litteratur och de forskningsartiklar som jag har använt mig utav. / The purpose of this study is to investigate whether a delimited approach with few, distinct rules to adhere to can support or obstruct my ability to improvise within the jazz genre of bebop and how it affects my learning process. In order to be able to answer these questions, video documentation together with a logbook has been used as a data collection method. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on master – apprentice teaching. In the chapters that follow, relevant literature and research articles will be presented together with method and results. In the results chapter, I present my process and conclude that a limited approach is to my advantage and promotes my learning process in improvisation and bebop. This result will finally be discussed in the last chapter in relation to the literature and research articles that I have used.