Examensarbetet är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka hur ett läromedel iämnet svenska för årskurs 1 förhåller sig till läsförståelsestrategier. I arbetet undersöks vilka läsförståelsestrategier som framkommer i läromedlet Arktibus ögon, hur de strategi­erna kan kopplas till forskningsbaserade modeller som utvecklar läsförståelse och hur läromedlet stämmer överens med läroplanens kunskapskrav för läsförståelse i slutet av årskurs 1.   För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys och en litteraturstudie. Litteraturstudien innefattar tre forskningsbaserade läsförståelsemodeller som innehåller läsförståelsestrategier (reciprocal teaching, transactional strategies instruction och con­cept-oriented reading instruction). Dessa strategier har dokumenterats ge god effekt på läsförståelsen. Examensarbetet utgår från Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande, som innebär att lärandet ses som något socialt som sker i samspel mellan individer.   Resultatet av studien visar att i Arktibus ögon framkommer de läsförståelsestrategier som de tre forskningsbaserade modellerna lyfter fram. Uppgifter i läromedlet som behandlar läsförståelse och läsförståelsestrategier går att koppla till alla delar av kunskapskravet för godtagbara kunskaper i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket 2019a).

Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för hur en lärare som undervisar nyanlända högstadieelever arbetar med deras språk- och kunskapsutveckling genom att använda kooperativt lärande som arbetssätt i ämnesundervisningen.  Undersökningen bygger på två kvalitativa insamlingsmetoder, nämligen klassrumsobservationer och intervjuer med elever som används som ett komplement till observationerna. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys genom kodning, kategorisering och genom att hitta mönster i materialet.  Resultatet visar att SO-läraren arbetar språk- och kunskapsutvecklande på ett medvetet sätt. Hon utgår ifrån elevernas förkunskaper när hon introducerar ett nytt arbetsområde och hon använder sig av bl.a. två kooperativa strukturer för att främja elevernas interaktion och där av främja deras språk- och kunskapsutveckling. Elevernas modersmål används systematiskt som resurs i lärandet så som studiehandledning på modersmålet. Resultatet visar också hur kamratstödet och digitala verktyg används i undervisning för att gynna elevernas språk- och kunskapsutveckling.                         Nyckelord: arbete i grupp, förberedelseklass, interaktion, kooperativt lärande, nyanlända elever, sociokulturellt perspektiv, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, stöttning, svenska som andraspråk.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur kulturskolelärare ser på gemensamhetsskapande aktiviteter i sin pianoundervisning samt hur dessa påverkar elevers sammanhållning och lärande. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur som behandlar positiva effekter av användning av gemensamhetsskapande aktiviteter. Litteratur som behandlar motsatta effekter saknas. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet med dess fokus på appropriering, mediering, situerade aktiviteter, den proximala utvecklingszonen och scaffolding. En kvalitativ forskningsansats används med fokus på hur lärare tolkar, förstår och konstruerar gemensamhetsskapande aktiviteter. Som datainsamlingsmetod används semistrukturerade intervjuer och som analysmetod används tematisk analys. I resultatet framkommer att användning av gemensamhetsskapande aktiviteter i pianoundervisningen medför både fördelar och svårigheter. Några fördelar med gemensamhetsskapande aktiviteter är att elever lär sig att lyssna på varandra, utvecklar rytm-, puls och tempokänsla, vågar spela upp inför andra samt provar olika musikaliska roller. Några nackdelar med gemensamhetsskapande aktiviteter är att de är tidskrävande och svåra att organisera samt svåra att hitta bra notmaterial till. De gemensamhetsskapande arbetssätt som används är bland annat spel med läraren på enskild lektion, fyrhändigt/flerhändigt pianospel/spel i grupp och lekar i grupp. I diskussionen förs resonemang kring hur fördelar och nackdelar av gemensamhetsskapande aktiviteter påverkar elevernas sociala sammanhållning och musikaliska lärande. Exempelvis kan kammarmusikspel bidra positivt, då elever lär sig olika roller i ensemble och skapar en specifik stämning i den. Samtidigt kan samma aktivitet bidra till negativa konsekvenser om pianoeleven får för svår stämma eller om medlemmar i en ensemble umgås inte utanför lektionssammanhang. / The purpose of the present study is to investigate how cultural school teachers view community-creating activities in their piano teaching and how these affect students' cohesion and learning. The background chapter presents literature that deals with the positive effects of using community-building activities. There is a lack of literature that deals with opposite effects. The theoretical starting point of the study consists of the socio-cultural perspective with its focus on appropriation, mediation, situated activities, the proximal development zone and scaffolding. A qualitative research approach is used with a focus on how teachers interpret, understand and construct community-creating activities. Semi-structured interviews are used as the data collection method and thematic analysis is used as the analysis method. The results show that the use of community-creating activities in piano teaching has both advantages and difficulties. Some of the benefits of community-building activities are that students learn to listen to each other, develop rhythm and pulse as well as a sense of tempo and try different musical roles, learn to dare to play in front of others. Some disadvantages of community-building activities are that they are time-consuming, difficult to organize and difficult to find good sheet music material for. The community-creating ways of working that are used include playing with the teacher in a single lesson, four-handed/multi-handed piano playing/group playing and games in group. The discussion deals with how the advantages and disadvantages of community-creating activities affect students' social cohesion and musical learning. For example, chamber music can contribute positively as students learn different roles in ensemble and create a specific mood in it. At the same time, the same activity can contribute to negative consequences if the piano student gets too difficult parts to play or if members of the chamber music ensemble do not see each other outside the classroom.

Barns förståelse för jordglob och karta har varit ett område som det forskats om i flera decennier. En stor del av forskningen berör barnens förmåga till abstrakt tänkande kring jordgloben som modell av jordklotet, samt vilken information barn kan utläsa av denna modell. Även hur barn tolkar andra typer av naturgeografiska kartor är ett centralt område inom denna forskning. Utgångspunkt tas vanligtvis antingen i Piagets stadieteori där barn utvecklas enligt stadier som är åldersbestämda, eller i Vygotskijs sociokulturella perspektiv, där fokus istället läggs på de sociala miljöer som barnet är en del av. Syftet med denna studie är att synliggöra vilken förmåga elever i årskurs 3 har för abstrakt tänkande när det gäller jordklotet. Vidare hur elever med hjälp av jordglob och världskarta förklarar geografiska begrepp samt hur elevernas geografiska kunskaper kan synliggöras vid samtal om jordklotet. Denna studie har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där elva elever i årskurs 3 intervjuades. Intervjuerna ägde rum i ett grupprum där både jordglob och världskartan fanns representerad. Utgångspunkt för frågorna hämtades dels från det centrala innehållet i Lgr 11 och dels i frågor som forskare vid tidigare tillfällen frågat barn i motsvarande ålder som respondenterna i denna studie. Studiets resultat visar att det stora flertalet av de elever som intervjuades i denna studie visar element av abstrakt förståelse när det gäller jordklotet. Med hjälp av jordglob och karta kunde de förklara begrepp och även visa till geografiska och naturvetenskapliga kunskaper om jordklotet. En slutsats som kan dras av detta är att elever redan på lågstadiet kan ha grundläggande och i vissa fall även avancerad förståelse för jordklotet. Nyckelord: Jordglob, karta, jordklot, abstrakt, begrepp, geografi, sociokulturellt perspektiv, stadieteori. / Children’s understanding of globes and maps have been an area of research for decades. A large portion of this research looks at children’s ability to abstract thinking when it comes to the globe as a model of the Earth and what information children can read from this model. How children interpret other forms of maps is also a key area in this research. The starting point is usually either Piaget’s theory of stages of cognitive development, or Vygotsky's sociocultural theory where focus is put on the social environments the child is a part of. The purpose of this study is to highlight the ability students in the 3rd class has of abstract thinking when it comes to the Earth. Furthermore, how students, with the help of a globe and a world map, can explain geographical concepts and how their geographical knowledge can be highlighted through conversations about the Earth. This study has been conducted through qualitative interviews of eleven students in the 3rd class. The interviews were conducted in a small room where both a globe and a world map were present. The starting point for the questions were partly taken from the key content in “Lgr 11”, and partly from questions scientists have used in previous studies with children of corresponding age as the students in this study. The result of this study shows that a majority of the interviewed students have elements of abstract understanding when it comes to the Earth. With the help of a globe and map they could explain concepts and even prove knowledge in both geographical and natural science about the Earth. A conclusion that can be drawn about this is that students already in primary school can have basic, and in some cases advanced, understanding of the Earth. Keywords: Globe, map, Earth, abstract, concepts, geography, sociocultural theory, theory of stages.

Att fostra morgondagens demokratiska medborgare är ett av skolans viktigaste uppdrag. I ämnet samhällskunskap ges eleverna möjlighet att inhämta kunskap och förståelse för samhället, dess invånare och funktioner. Motivation är en positivt bidragande faktor till kunskapsutveckling och studiens syfte är att bidra med kunskap om vad elever anser motivera dem i ämnet samhällskunskap samtidigt som de lär sig på bästa sätt. För att besvara studiens syfte formulerades frågeställningar gällande elevers beskrivningar om motivation och undervisningens utformning för ökad kunskapsinlärning i samhällskunskapsämnet. Studiens inriktning är motivation och kunskapsinlärning i ämnet samhällskunskap i årskurserna 4–6, beskrivet ur ett elevperspektiv, och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där kommunikation och kunskapsutveckling i interaktion med andra är centralt. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, och datainsamling skedde med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Genererad data transkriberades och analyserades sedan med hjälp av kodning, kategorisering och begreppsbildning. Resultatet visade på flertalet faktorer som eleverna beskrev som motiverande och positiva för deras kunskapsinlärning, där de mest framträdande var interaktivt arbete, användandet av bilder och film i undervisningen samt vikten av lärarens agerande i klassrummet. Elevernas svar har sedan satts i relation till tidigare forskning, vilket går att läsa om i avsnittet för resultatdiskussion. Elevernas beskrivningar skildrade flera faktorer, både positiva och negativa som inverkande på deras motivation och kunskapsinlärning, vilka kan vara till stor hjälp att ta i beaktande vid utformning av undervisning. / Raising tomorrows democratic citizens is one of the main purposes of education. In the subject of civic education pupils get an opportunity to learn about and to get an understanding of society and its functions and inhabitants. Motivation is a positive factor for knowledge development and the aim of this thesis is to contribute with knowledge about pupils´ opinions on motivational and learning techniques in the subject of civic education. To answer the thesis aim, framing of questions has been made about pupils´ opinions on motivation and how lessons should be designed to increase knowledge development in the subject of civic education. The focus of this thesis is motivation and knowledge development in the subject of civic education in school years 4–6, and the theoretical framework is the sociocultural perspective in which communication and knowledge development in social contexts are fundamental.   The thesis data were collected through focus group interviews which is a qualitative method. The data from the interviews were then transcribed and analyzed in three different steps; coding, categorizing and conceptualization. The result shows many factors that motivate pupils and increases their knowledge in the subject of civic education. Some of these factors were interactive learning, pictures and films. How teachers act in the classroom was also something that the pupils felt had a significant impact on their motivation and knowledge development. The pupils described many factors, both positive and negative ones, which have an impact on their motivation and their knowledge development. These factors should be considered when designing lessons in the subject civic education.

Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle, där datorspel är ett naturligt inslag i många barn och ungdomars vardag. Teknikens ständiga utveckling och barns höga grad av datorspelande, har resulterat i att det idag finns flertal möjligheter att integrera digitala lärospel som en del av matematikundervisningen. Detta arbete syftade till att öka kunskapen gällande vilka faktorer som påverkar lärares val att implementera, alternativt inte implementera digitala lärospel i sin matematikundervisning för årskurs 4–6. Studien syftade också till att belysa hur lärare som använder digitala lärospel upplever att spelen påverkar elevers lärande. Studiens syfte har besvarats genom kvalitativa intervjuer, med elva matematiklärare i årskurs 4–6. Intervjusvaren har vidare analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket RAT, samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att digitala lärospel är ett vanligt förekommande i dagens matematikundervisning, samt att lärare främst väljer att använda spelen i syfte att variera undervisningen och för att öka elevernas motivation. Vidare visar resultatet att lärare anser att graden av en aktiv lärarroll är en påverkansfaktor för huruvida digitala lärospel kan bidra till elevers lärande eller inte. Trots den höga användningsgraden av digitala lärospel visar resultatet att ett stort antal lärare upplever sin digitala kompetens som bristfällig, vilket de önskar förbättra. / Today we live in a digitized society, where computer games are a part of most people’s lives. Technology’s constant change, together with the large number of children who play computer games, have led to many new opportunities to integrate digital learning games in today’s mathematics education. This study aimed at increasing knowledge about which factors influence teachers’ choices to implement, or not to implement, digital learning games in their mathematics education for grades 4-6. The study also aimed at investigating teachers’ experiences of how digital learning games affect student learning. In order to answer these questions, qualitative interviews have been conducted with eleven mathematics teachers who are teaching grades 4-6. The results of the interviews have further been analyzed with the theoretical framework RAT, as well as from a sociocultural point of view. The result show that digital learning games are common in today’s mathematics education, and that teachers frequently use the games in order to vary teaching and increase student motivation. The results also show that teachers consider a teacher’s level of activity as an influencing factor for whether or not digital learning games can facilitate the student learning process. Despite teachers’ frequent use of digital learning games, the results show that many feel they lack sufficient digital skills, which almost all of them want to improve.

Studien syftar till att få djupare insikt i vad elgitarrlärare på kommunala musik- och kulturskolor använder för undervisningsmaterial, hur de motiverar användandet och på vilka sätt materialet verkar inspirerande på eleverna. I bakgrundsavsnittet presenteras tidigare forskning och annan litteratur som berör studien samt de teoretiska utgångspunkterna. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.  Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med tre elgitarrlärare som undervisar inom den kommunala musik- eller kulturskolan. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på undervisningsmaterial i elgitarrundervisning samt hur de motiverar användandet av den och om den är inspirerande.  Deras undervisningsmaterial kan vara lika men ingångarna eller hur de använder dem, kan vara olika till sättet de används på.  Vad de menar är inspirerande motiverar också deras val av material men motiveringen kan också ha en annan bakgrund. Materialet i sig behöver inte vara motiverande eller inspirerande utan det som är viktigast är den inre motivationen och inspirationen till att vilja fördjupa sig i elgitarrspel: Att eleven har en egen drivkraft! I det avslutande diskussionsavsnittet lyfts studiens resultat till diskussion i relation till tidigare forskning och till det sociokulturella perspektivet på lärande. Här framkommer att elgitarrlärarna har olika metoder för att lära ut att spela elgitarr. Trots att undervisningen handlar om att lära sig spela elgitarr visar lärarna på olika pedagogiker för att lära ut.  Ibland använder lärarna sig av samma redskap men trots detta så kan de använda dem på skilda sätt. / This study aims to create deeper insight in what kind of equipment electric guitar teachers use  in their teaching, how they motivate it and also if it is inspiring.  The background chapter presents previous research and other literature in the field and also the theoretical basis for the study, the socio-cultural perspective on learning and communication. The data consists of qualitative interviews with three electric guitar teachers who teaches at the school of music and art.  The results chapter show the teacher’s view on the subject, - teaching material in electric guitar teaching and how they motivate it´s use and also if it is inspiring. Their teaching materials may be equal but how they utilize them is different What they mean is that an inspirational teaching material also motivates their choice of the same. But the opinion - what is inspiring may also be of a different view. The teaching material doesn´t need to be inspiring. Most important is the inner inspiration that motivates to immerse in electric guitar playing. In the concluding discussion the results are discussed in relation to the previous research and to the socio-cultural perspective on learning. It appears that in spite of the tuition of electric guitar playing the tuition shape depends on the teacher. Sometimes the teacher uses same tools, but they may use them differently.

I denna studie undersöks hur narrativ och äventyr kan användas som en konstpedagogisk metod. Syftet med ett studien är att hitta metoder för att tillgängliggöra, engagera och skapa intresse för konstupplevelser till barnfamiljer. I barnkonventionen, som blev lag år 2020, står det att alla barn skall ha rätt till att ”till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet”. Därför är det viktigt att utveckla metoder som syftar till att nå målgruppen genom engagemang och intresse. På historiska museer används ofta äventyr och narrativ som ett pedagogiskt grepp, vilket har visat sig blivit populärt för målgruppen. Men skulle detta arbetssätt kunna användas i konstsammanhang också? Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer av konstpedagoger och museipedagoger, samt genom utvecklandet av ett konstpedagogiskt material utformat som ett narrativ. Materialet prövas tillsammans med en barnfamilj som efteråt uttryckt hur deras upplevelse varit. Resultatet visar på att narrativet kan skapa engagemang och lust för att lära samt att det kan öppna upp för barns fortsatta fantasiskapande.

Ständiga samhällsförändringar berör förskolans arena i form av förändringar i arbetssätt, läroplan samt ökade kvalitetskrav. Samtidigt är aspekten kring huruvida dessa omställningar påverkar förskollärarnas tillgång till resurser, social gemenskap och kollegialt lärande tämligen outforskad. Detta skapar ett behov att identifiera och diskutera faktorer som berör förskollärares sociala arbets- och inlärningsmiljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares upplevelser av kollegialt lärande i arbetslaget och dess relation till social hälsa på arbetsplatsen. Den teoretiska referensramen inkluderar: sociokulturellt perspektiv på lärande och KASAM. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en stark teamkänsla i förskollärares arbetslag bidrar till god social hälsa på arbetsplatsen. Teamkänslan beskrevs som nyckeln till ett välfungerande arbetslag där känslan av ett meningsfullt arbete stärktes genom gemensamma aktiviteter. Socialt stöd mellan kollegor beskrevs vara väsentligt för arbetstrivseln. Känslan av socialt stöd stärktes i utmanande situationer där kollegor hjälper varandra. Gemensamma möten med chef och kollegor lyftes fram som betydande för det kollegiala lärandet. Tidsbrist för gemensamma möten inverkade negativt på det kollegiala lärandet och fler tillfällen för diskussion och reflektion önskades. / Constant societal changes affect the preschool arena, which is reflected in changes in working methods, curriculum and increased quality requirements. The aspect of whether these changes affect preschool teachers' access to resources, social community and collegial learning is rather unexplored. This creates a need to identify and discuss factors that affect preschool teachers' social work and learning environment. The purpose of the study was to investigate preschool teachers' experiences of collegial learning in the work team in relation to social health in the workplace. The theoretical frame of reference includes: Sociocultural perspective on learning and SOC. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The results show that a strong team spirit in preschool teachers' work teams contributes to social health in the workplace. Team spirit was key to a well-functioning work team where the feeling of meaningful work was strengthened through joint activities. Social support between colleagues was described as essential for job satisfaction. Social support was strengthened in challenging situations where colleagues help each other. Joint meetings with managers and colleagues were highlighted as important for collegial learning. Lack of time for meetings had a negative impact on collegial learning and more opportunities for discussion and reflection were desired.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förutsättningar i skolan för elever med särskild begåvning och andraspråk utifrån några lärares uppfattningar och erfarenheter. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med två lärare i svenska som andraspråk och tre specialpedagoger. Båda grupperna hade lång erfarenhet av andraspråkselever. Studien visade att synsättet att ”smarta” elever klarade sig på egen hand levde kvar i svensk skola. Elever som ansågs att ha hög och särskild begåvning lämnades ofta till självstudier utanför det sociala samspelet i klassrummet. Elever med svenska som andraspråk och speciellt elever utan god skolbakgrund missgynnades i hög grad av det arbetssättet. Andraspråkselever riskerade att bli felbedömda samt under- och överdiagnostiserade på grund av svårigheter med bedömning när elevens svenska hade brister. Studien synliggjorde följande framgångsfaktorer för att öka medvetenheten om andraspråkselever med särskild begåvning: tydligare process för identifiering av begåvning exempelvis med hjälp av kartläggningar i litteracitet och numeracitet; olika typer av bedömning och dynamisk bedömning; samarbete med studiehandledare och modersmålslärare; mer kunskap om särskild begåvning och om andraspråksinlärning; samarbete med och vägledning från elevhälsan; mer flexibilitet inom organisationen samt öppna diskussioner om vad som gynnar den specifika eleven bäst. Utan de åtgärderna riskerade elever med särskild begåvning och andraspråk att förbli ”vår mest dolda behovsgrupp”. / The purpose of the present study was to contribute with knowledge about the school conditions for gifted pupils with Swedish as a second language based on some teachers’ perceptions and experiences. Five semi-structured interviews were conducted with two teachers of Swedish as a second language and three special education teachers. Both groups had long experience of teaching second language pupils. The study showed that the tradition that smart students were supposed to manage on their own still existed in the Swedish school. Pupils, who were considered to have higher intellectual abilities, were often left on their own for self-studies, outside the social interaction in the classroom. Swedish learners, especially those without good school background, were greatly disadvantaged by this working method. Besides, Swedish learners risked being incorrectly assessed as well as misdiagnosed because of the assessment difficulties when their second language was under development. The results showed the following success factors for gifted second language pupils: clearer process for identifying giftedness, for example, using tests in literacy and numeracy; different types of assessment and dynamic assessment; more cooperation with native language; more knowledge about giftedness and about second language acquisition among the school staff; cooperation with and guidance from the student health service; more flexible organisation structure; open discussions about what would benefit the specific student in the best way. Without these measures, gifted students with Swedish as a second language risk remaining “our most hidden pupil category”.