Syftet med denna studie är att ge läsaren en inblick i småbarns kommunikation. Hur deras samspel med andra barn och förskollärare kan te sig i en organiserad förskolas utemiljö och i skogsmiljö. Studien omfattar också observationer av hur förskollärare stödjer och utmanar småbarn i deras kommunikation och samspel.Förberedelser för denna studie har varit undersökningar av tidigare studier kring kommunikation och samspel kring småbarn. De tidigare studierna fokuserar främst på en inomhusmiljö, vilket innebär att det finns en brist på information om kommunikation och samspel i utemiljön. Denna studie har ett sociokulturellt perspektiv vilket återspeglas i val av förstudie material, med fokus på social interaktion mellan människor.För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av videoobservationer och fältanteckningar.I studien kan vi se att småbarn använder sitt kroppsspråk, ljud och ord som kommunikationsverktyg, de tillämpar sina tidigare erfarenheter i möten med andra i sin omgivning när de kommunicerar. När de små barnen hittar föremål i sin omgivning, använder de dessa för att kommunicera och interagera med sina kamrater och förskollärare. / The aim of this study is to give the reader an insight in toddler communication. Their interaction with other children and preschool teachers, in an organised preschool outdoor environment and in a forest environment. The study also includes observations of how preschool teachers support and challenge toddlers in their communication and interaction.In preparation for this study previous studies on communication and interaction on toddlers has been researched. Previous studies mostly focus on an indoor environment, which means that there is a lack of information on communication and interaction in the outdoor environment. This study has a sociocultural perspective which is reflected in the choices of pre study material, focusing on social interaction between human beings.To collect our empirical data we used video observations and field notes. In the study we can see that the toddlers are using their body language, sounds and words as communication-tools, they also apply their past experience onto others in their environment when communicating. When finding objects in their environment, toddlers use them to communicate and interact with their peers and preschool teachers.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs. Lärarna säger sig inte arbeta efter någon specifik pedagogik, men anger att deras inspiration och upplägg för undervisningen baseras huvudsakligen på grundskolans styrdokument. Undersökningen påvisar kopplingar mellan Satellitskolans arbetssätt och Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande och John Deweys teorier kring praktiskt lärande.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger och fritidslärare använder IT-verktyg på fritidshemmet och vad fritidspedagoger och fritidslärare har för uppfattning om användandet av datorer och surfplattor på fritidshem. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett pragmatiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I vår metod valde vi att använda oss av intervjuer och vi intervjuade åtta fritidspedagoger/fritidslärare. Metoden utgick från öppna frågor. Resultatet vi kom fram till tyder på att användandet av IT-verktyg ser olika ut från skola till skola, men oftast används de till att hitta roligt pyssel och olika mönster att färglägga eller olika mönster till pärlbrickor. På den ena skolan användes IT-verktygen mest till den administrativa delen, som att hålla koll på lovlappar och barnens tider på fritidshemmet. På den andra skolan användes de enbart tillsammans med barnen som bland annat fick vara delaktiga i att sköta en fritidsblogg. Vårt resultat visar även att majoriteten av de intervjuade fritidspedagogerna/fritidslärarna ser användandet av datorer och surfplattor som något positivt. Samtidigt anser de att de har bristande kunskaper och erfarenheter samt för lite tid till att planera användandet av IT tillsammans med barnen på ett pedagogiskt sätt. Fritidspedagogerna och fritidslärarna anser även att de är väldigt begränsade på grund av de stora barngrupperna som gör det svårt att göra aktiviteter där alla barn får testa IT-verktyg.

Skriftspråket är grundläggande i svenskämnet och något man arbetar för att ständigt utveckla hos eleverna genom hela deras skolgång. En återkommande problematik jag har bevittnar i svenskundervisningen är prestationsskillnaderna mellan flickor och pojkar. Mina erfarenheter fick mig att vilja studera huru vidare svensklärare upplevt prestationsskillnader mellan flickor och pojkars med fokus på skriftspråk. Syftet med studien är att med utgångspunkt i legitimerade svensklärares uppfattningar undersöka hur svensklärarna upplever att flickors och pojkars skriftspråk liknar och skiljer sig samt vad de anser orsakar eventuella skriftspråkliga skillnader. Skolverkets statistik från 2021 på niondeklassarnas betygsresultat visar att 78,1% av flickorna och 74,1% av pojkarna var godkända. Tidigare forskning har visat att flickor och pojkar inte har särskilt stora biologiska skillnader med undantag för att pojkar mognar senare än flickor. Vad gäller skriftspråket visar tidigare forskning att en stor del av skriftspråksutvecklingen sker utanför skolan vilket gör att elevernas skriftspråk ser olika ut. Det material som ligger till underlag för studiens resultat har samlats genom en enkätundersökning där 13 svensklärare har deltagit. Resultatet visar att svensklärarna upplever att pojkar tenderar att skriva slarvigare än flickor samt att flickor upplevs ha lättare för att anpassa sitt skriftspråk till syfte, sammanhang och mottagare. Svensklärarna betonar även att flickor äger ett större ordförråd än pojkar och skriver längre texter. Däremot upplever svensklärarna att flickors och pojkars stavning, grammatik och användning av slang, dialekt och talspråk är likvärdig i deras skriftspråk. Det som svensklärarna upplever orsakar de skriftspråkliga skillnaderna är skäl som kan lokaliseras i eleverna närmiljö och lärmiljö. De anser även att undervisningen sviker eleven när undervisningen inte bemöter eleven där den befinner sig i dennes utvecklingszonen och när felaktiga antaganden görs om hur eleven approprierar kunskap.

Syftet för denna uppsats var att öka kunskapen om vilka stödinsatser och strategier pedagoger använder sig av för att möjliggöra lärandet och inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolan. För att undersöka syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare och sju barnskötare deltog. Denna uppsats avgränsades i två delstudier vilka hade utgångspunkt i uppsatsens gemensamma syfte men delstudie A fokuserade på förskollärare och delstudie B fokuserade på barnskötare. Valet av att använda sig av två olika personalkategorier var för att ta reda på om förskollärares och barnskötares utsagor skiljer sig åt.  De båda delstudierna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med ljudupptagning och anteckningar för att få ett stort urval av empiri att analysera. I analyserna för studierna användes tematisk analys för att kategorisera förskollärarnas och barnskötarnas svar. Detta genererades i teman som analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet syn på lärande och flera av dess centrala begrepp.  Resultaten för studierna visade att pedagoger i förskolan är eniga om att pedagogernas förhållningssätt har en avgörande faktor för dessa barns utveckling och lärande. Centralt för förskollärarnas utsagor var vikten av att se och lära känna varje enskild individ, dels genom kartläggningar och handlingsplaner dels genom att vara en aktivt medforskande pedagog. Centralt för barnskötarnas utsagor var att anpassa miljön utifrån barnets behov och förmågor. Båda personalkategorierna framhöll att stödinsatser underlättar för dessa barn att kunna få verktyg vilket hjälper dem att kommunicera och knyta nya kontakter. Verktygen kan vara av stor betydelse för det enskilda barnets fortsatta utbildningsgång och förutsättningar för att klara övergången till skolan. I relation till barn i behov av särskilt stöd påverkar organisatoriska faktorer till exempel stora barngrupper och få pedagoger för vilka förutsättningar pedagoger i förskolan har för att kunna ge en likvärdig utbildning.

Barn idag möter ständigt olika kommunikationsmiljöer och behovet att kunna uttrycka sig genom olika uttrycksformer är därför stort. Skolan skall rusta framtida samhällsmedborgare och behöver således anpassa undervisningen utefter rådande samhälle. Därför behöver eleverna få kunskap om hur de producerar men även hur de konsumerar de texter som ofta innehåller ett stort flöde av olika intryck och inputs att sålla och värdera.   I tidigare forskning framgår det tydligt om vad multimodalitet innebär och hur multimodalitet uttrycks i undervisningen. Däremot saknas det forskning om hur lärare upplever den faktiska multimodala undervisningen. Inte minst saknas det forskning om hur lärare påverkas av bedömningssituationer när det kommer till att utveckla elevers multimodala kompetens. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar om vilka förutsättningar som förefinns för att bedriva ett multimodalt arbetssätt i svenskundervisningen Studien avgränsas till årskurs f-3 och avser besvara följande frågeställningar:    -        Hur arbetar verksamma lärare med multimodala uttrycksformer i sin undervisning?  -        I vilken utsträckning får eleverna möjlighet att utveckla multimodal kompetens?  -        Hur resonerar lärarna om bedömning av multimodal kompetens?   Denna kvalitativa studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lågstadielärare för att ta reda på deras uppfattningar om att arbeta multimodalt och elevers möjligheter att utveckla multimodal kompetens. Undersökningen gjordes med utgångspunkt i den sociokulturella teorins infallsvinkel om att lärande sker i mötet med andra.    Resultatet åskådliggör att arbete med multimodala verktyg genomförs men i olika utsträckning och att lärarna som är intervjuade känner stor osäkerhet om begreppet multimodalitet vilket visar sig i deras beskrivna arbetssätt. Slutsatsen dras att lärarnas uppfattningar om begreppet påverkar elevernas möjlighet att utveckla multimodal kompetens. Vidare behöver en revidering av det bedömningsunderlag som tillhör läroplanerna ske för att lärarna i studien skall känna förtrogenhet till arbetet med multimodalitet. / Children of today constantly encounter a rich variety of communication arenas, and the need for the ability to express oneself through various modalities is therefore significant. The school must equip future citizens of society and therefore need to adapt the teaching according to the prevailing society. Consequently, students need to acquire knowledge about how to produce, but also how to consume the texts that often contain a large flow of different impressions and inputs to sift and evaluate.  Previous research reveals how multimodality is expressed in actual teaching and focuses on the fact that teachers today feel uncertain about the concept. However, there is a lack of research on how the teachers experience actual multimodal teaching. Not least, there is a lack of research on how teachers are influenced by assessment situations when it comes to developing students´ multimodal competence. The purpose of this study is therefore to contribute knowledge about teachers’ perceptions of what conditions exist for conducting a multimodal working method in Swedish education. The study is limited to elementary school and intends to answer the following questions:    ·       How do active teachers work with multimodal forms of expression in their teaching? ·       To what extent do students can develop multimodal competence? ·       How do teachers reason about the assessment of multimodal competence?   This qualitative study was conducted through semi-structured interviews with six active primary school teachers to find out their perceptions of working multimodally and the student's ability to develop multimodal competence. The survey was based on sociocultural theory´s perspective that learning occurs in the interaction with others.    The results demonstrate that work with multimodal tools is implemented, but to various extent, and that interviewed teachers feel a great uncertainty about the concept of multimodality. The conclusion is that the teacher's perception of the concept affects the student's ability to develop multimodal competence. Furthermore, a revision of the assessment framework needs to take place for the teachers in the study to feel familiarity with the work of multimodality.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares arbetssätt kring surfplattor i verksamheten. För att få svar på vårt syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka arbetssätt med surfplattor utför förskollärare i verksamheten? Vilka eventuella möjligheter/hinder upplever förskollärare med att använda surfplattor i sin dagliga verksamhet? Den tidigare forskning vi tagit del av synliggör förskollärares arbetssätt med surfplattor samt deras förhållningssätt till verktyget. Studien bygger på en kvalitativ metod där det har utförts observationer av två förskollärare som arbetar på samma förskola i Halland. Studiens teoretiska utgångspunkt som använts för att analysera resultatet är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade förskollärarnas olika arbetssätt kring surfplattor, deras inställning till verktyget samt hur verktyget kan användas som ett hjälpmedel i verksamheten. Slutligen visar studiens slutsats att förskollärares arbetssätt kring surfplattor kan påverkas av olika faktorer, även hur surfplattor kan implementeras till förskollärares fördel. Slutsatsen vidrör även de bristande kunskaper förskollärare besitter om verktyget och den fortbildning de upplever att de vill få ta del av.

Ridundervisning handlar i allmänhet om ett samspel mellan lärare, elev och häst och ridlärare måste kunna hantera elever och hästar med deras potentiella känslor, temperament och beteenden. Tidigare forskning visar att ett pedagogiskt ledarskap är viktigt för att främja en god lärmiljö på idrottsföreningar samt för att främja de utövandes hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie var att belysa ridlärares uppfattningar av ridskolan som lärmiljö samt hur de arbetar för en lärande och hälsofrämjande idrottsförening. Känsla av sammanhang (KASAM) och sociokulturellt perspektiv har använts för att tolka och diskutera studiens resultat. Elva intervjuer med ridlärare på nio ridskolor i Sverige har genomförts. Empirin analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i sex kategorier och sex underkategorier. Resultatet visade att ridlärare behöver vara engagerade i elevers lärande och utveckling samt arbeta för trygga miljöer och goda relationer. Vidare visade det sig vara viktigt att låta elever vara delaktiga i sitt lärande och arbeta för en god gemenskap för att främja elever hälsa och välbefinnande. Avslutningsvis behöver ridlärare vara pedagogiska och positiva för att främja en trygg och hälsosam miljö där elever får möjlighet misslyckas, känna sig trygga nog att vara sig själva och våga ha olika mål och drömmar.

Detta är ett självständigt arbete som handlar om hur jag utforskar min egen övning där jag memorerar texter ur två olika sånger under två separata veckor. Arbetet genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv och grundar sig i tidigare forskning och självständiga arbeten om minne och musicerande utantill. Arbetet har dokumenterats genom videoobservationer och loggboksanteckningar under övningstillfällen hösten 2022. Resultatet presenterar olika teman som observerats och svarar där igenom på mina frågeställningar vilka redskap jag använder mig av och vilka faktorer som påverkar svårighetsgraden på lärandet av olika texter. I diskussionen sätter jag resultatet i relation till tidigare litteratur kring ämnet, forskning och det sociokulturella perspektivet. / This is a self-study about how I study my own practice where I memorized two different song lyrics in two separate weeks. The study is made with a sociocultural perspective and is based on previous research and studies about memory and playing music without sheet music. The study was being documented through video recordings and notes in a logbook in the autumn of 2022. The result presents different themes that came to be observed and they answer my research questions about which cultural tools I use and what it is that affects the degree of difficulty when learning song lyrics. In the discussion I put my result in relation to the previous literature, research and the sociocultural perspective.

I denna studie har jag undersökt hur några högstadielärare i ämnet idrott och hälsa upplever behovet av språklig stöttning i ämnet, och vilka tillvägagångssätt lärarna uttrycker att de tillämpar i arbetet med språklig stöttning i idrottsundervisningen med ett primärt fokus på andraspråkselever. Studien genomfördes i form av en intervjustudie där åtta idrottslärare utspridda i tre olika regioner har intervjuats. De lärarna som visste vilka elever som var svenska som andraspråkselever upplevde att det främst fanns ett behov av språklig stöttning i de teoretiska delarna i ämnet, när svåra ämnesspecifika begrepp berördes. Lärarna uttryckte att de tillämpade olika tillvägagångsätt när det arbetade med den språkliga stöttningen. Flera lärare uttryckte att de använde sig av transspråkande, och använde det engelska språket i undervisningen samt använde eleverna som läranderesurser för varandra i form av tolkningsverktyg för varandra sinsemellan. Avslutningsvis framgick det i resultatet att ämnesspecifika begrepp kräver språkligt stöttning oavsett språklig bakgrund.