Syftet med denna studie är att belysa vilken uppfattning tre logopeder har om hur användning av bildstöd i mellanstadiet kan främja och stötta språkutvecklingen hos elever med språklig problematik. Det är en kvalitativ undersökning där logopederna intervjuades och där studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande på så sätt att begreppen appropriering, scaffolding och mediering blev centrala och användes som analysverktyg i en tematisk analys. Resultat och analys visade att logopederna ansåg att det är viktigt vilken terminologi som används gällande språklig problematik och kompensatoriska verktyg för att få elever att känna sig inkluderade. Informanterna lyfte också betydelsen av kunskap om begreppen språklig sårbarhet och visuellt stöd. Det är viktigt att pedagoger som arbetar med visuellt stöd förstår syfte, till vem och i vilket sammanhang det ska användas. Logopederna lyfte att det som bildstödet stöttade mest gällande språkutveckling var de ämnesövergripande begreppen, som eleverna kan använda i flera ämnen

Vårt arbete var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade personal på fritidshem, speciallärare samt rektorer på två skolor i södra Sverige för att se hur särskoleelever uppfattas vara delaktiga under sin vistelse på fritidshemmen. Vår teoretiska bakgrund baserade vi på det sociokulturella perspektivet samt de 6 delaktighetsaspekterna, tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang samt autonomi. Vi analyserade intervjusvaren utifrån delaktighetsaspekterna och kom fram till att särskoleelevernas delaktighet är mycket beroende av deras förmåga till verbal kommunikation, men även rörelseförmågan spelar in. Personalen menade att särskoleeleverna alltid är medräknade när de planerar sin verksamhet, men de uppfattade att gruppstorleken påverkar särskoleelevernas känsla av att höra till. Den främsta anledningen ansåg personalen bero på särskoleelevernas kognitiva svårigheter. Ett samarbete mellan de olika yrkesgrupperna inom skola/fritidshem är något som måste komma till stånd för att öka särskoleelevernas delaktighet på fritidshemmen, enligt oss. Vi hoppas på fortsatt forskning inom ämnet särskoleelevers delaktighet på fritidshem.

Arbetets syfte är att identifiera och förstå de utmaningar som ledare för blåsorkestrar på musik- eller kulturskolor upplever, samt hur de går tillväga för att hantera eventuella problem och nå framgång i sin verksamhet. Tidigare forskning visar att dirigenten som person och ledare har stor betydelse för orkesterns utveckling, men att den sociala miljön som bildas i orkestern också påverkar hur orkestern utvecklas och hur orkestermedlemmarna trivs i orkestermiljön. Det betyder att blåsorkestern kan blir en viktig plats dit eleverna går för att träffa sina vänner och ha det trevligt. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem musiklärare som arbetar med blåsorkesterverksamhet. Resultatet överensstämmer i stora delar med tidigare forskning som visar att det dirigenten gör före, under och efter repetitionerna spelar roll för orkesterns och orkesterelevernas utveckling. Dessutom visar resultatet i denna studie att den sociala aspekten av att spela i blåsorkester är viktigare än vad som skulle kunna förväntas. I diskussionen lyfts den sociala aspekten fram tillsammans med andra viktiga motivationsfaktorer för elever. / The purpose of the work is to identify and understand the challenges that leaders of wind orchestras at music schools experience, and how they cope with the problems and achieve success in their organization. Previous research shows that the conductor is of great importance for the development of the orchestra, but the social environment is also essential, so that the wind orchestra becomes a place where you pupils can socialize and have a good time. The study is based on qualitative semi-structured interviews of five selected music teachers who works with wind orchestra activities. The result shows much of what the previous research also does, that what the conductor does before, during and after rehearsals affects the progression of the orchestra. In addition, the results show that the social aspect of playing in the wind orchestra is more important than could be expected. In the discussion, the social aspect is highlighted together with other important motivational factors for pupils.

Formativ bedömning har successivt implementerats i den svenska skolan. För att eleverna ska få möjlighet att gå vidare i sitt lärande och sin utveckling är vikten av kontinuerlig bedömning av kunskaper stor. Tidigare forskning har påvisat att bedömning inom grundsärskolan är ett utvecklingsområde, vilket föranledde att studien riktades mot en beskrivning och analys av lärares arbete med formativ bedömning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden samt belysa deras upplevelser om styrkor och utvecklingsområden. Semistrukturerade intervjuer med åtta lärare utfördes. Studien har en hermeneutisk kvalitativ metodansats, där induktivt och deduktivt angreppssätt kombinerats. Vid analys har sociokulturell teori med fokus på den proximala utvecklingszonen och den formativa bedömningens nyckelstrategier använts som redskap. Meningskoncentrering har använts vid bearbetning av data. Resultatet visade på att formativ bedömning användes aktivt och hade elevernas progression i fokus. Nyckelstrategierna var framträdande i lärarnas arbete och ett flertal teman framkom. Styrkor som ringades in vid bedömningsfrågorna var sociokulturellt lärande i kollegiala sammanhang och vid undervisningen, samverkan med vårdnadshavare och entydlig dokumentation. Utvecklingsområden som framträdde var förutsättningar för kollegialt lärande och fortbildning, betydelsen av gemensamma bedömningsunderlag, kommunikation med elever kring formativ bedömning och forskning inom grundsärskolans verksamhet.

På många förskolor i Sverige har antalet flerspråkiga barn ökat i takt med attdet sker samhällsförändringar. Flerspråkighet ses som en av förskolornasutmaningar i undervisningen eftersom de förändrade samhällsvillkoren ävenleder till förändringar av förskolans praktik. På grund av detta är det avintresse att ta reda på vilka möjligheter och hinder som kan identifieras iarbetet med att möta barn som är flerspråkiga. Detta för att bidra medkunskap om hur förskolans praktik förhåller sig till uppdraget att arbetainterkulturellt. Frågeställningarna som används i studien utgår ifrån att tareda på hur förskollärare ser på interkulturalitet och flerspråkighet samt påvilka sätt de arbetar med detta. / In many preschools in Sweden, the number of multilingual children has increased asthere are societal changes. Multilingualism is seen as one of the preschoolschallenges in teaching because they changed the conditions of society as wellleads to changes in preschool practice. Because of this, it's offinterest to find out what opportunities and obstacles can be identified inthe work of meeting children who are multilingual. This is to contributeknowledge of how the preschool's internship relates to the task of workingintercultural. The questions used in the study are based on addressingfind out how preschool teachers view interculturality and multilingualism as well aswhat ways they work with this.

SammandragSyftet med studien var att undersöka förkomsten av olika typer av semiotiska resurser som har betydelse för förståelsen av texten i läromedel, med fokus på hur bild och text samspelar som stödstrukturer. Två läromedel i svenska som andraspråk för kurs 1, 2 och 3 framställda efter den aktuella läroplanen (Gy 11) undersöktes (Sätt full fart och Språkporten). En kvalitativ studie genomfördes där bild, text och faktarutor analyserades utifrån en analysmodell (Björkvall 2009) som är baserad på metafunktionerna i Systemic functional linguistics (SFL). Studiens resultat visade att bildernas placering gav reellt (specifikt) informationsvärde samt att deras interaktion med läsaren var av erbjudande karaktär. Studien visade på att det finns stora likheter mellan läromedlen gällande på vilket sätt bild/faktarutor/verbaltext används, men att Språkporten använder layout i högre utsträckning. Läromedlens variation av semiotiska resurser, i synnerhet i Sätt full fart, kan antas fungera som stöttning för helhetsförståelsen, vilket i tidigare studier har visat sig vara ett stöd för elever generellt men för andraspråkselever i synnerhet. / nej

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare som undervisar i olika förskoleverksamheter beskriver att de främjar barns läs och skrivfärdigheter. Samtliga moment i studien tar sin utgångspunkt i Lukes & Freebodys repertoarmodell (1999) vilken delar praktikers stödjande arbete i fyra olika kategorier. Den insamlade empirin består av fem olika förskollärares utsagor vid intervju kring deras arbete med läs och skrivarbete. Resultatet visar att man i stora drag arbetar på liknande sätt när det kommer till att utmana barn inom de tre första kategorierna i modellen, där man arbetar för att barn ska få möjlighet att knäcka koden för skrift och läsning, när det kommer till att utmana barn i eget textskapande och i att själva bruka texter på olika sätt. Däremot skiljer sig utsagorna kring den sista kategorin som innefattar att arbeta med att låta barn kritiskt granska texter.

Studiens syfte är att belysa hur förskollärare, barnskötare och övrig personalser på den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan samt hur de tänker att deskulle vilja och strävar efter att forma inomhusmiljön. Studien utgår från ettsociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolepersonal för att få reda på deras tolkningar av den pedagogiska inomhusmiljön. Det empiriska materialet samlades in på olika förskoleavdelningar, där åtta pedagoger deltog. Materialet transkriberades och bearbetadesmed hjälp av en fenomenografisk analysmodell. De viktigaste slutsatserna istudien visar på pedagogernas medvetenhet om den fysiska miljöns betydelseför barns lärande samt materialets betydelse i den pedagogiska inomhusmiljön. Resultat visar även att ekonomi, tid och de befintliga lokalerna i förskolan ses som hinder då förskolepersonal strävar efter att forma den pedagogiska inomhusmiljön. / The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers and otherstaff view the pedagogical indoor environment in the preschool and how theythink they would like and strive to shape the indoor environment. The studyis based on a socio-cultural perspective, where qualitative interviews havebeen conducted with preschool staff to find out their interpretations of thepedagogical indoor environment. The empirical material was collected in different preschool departments, where eight educators participated. The material was transcribed and processed using a phenomenographic analysismodel. The most important conclusions in the study show the educators'awareness of the importance of the physical environment for children's learning and the importance of the material in the pedagogical indoor environment. Results also show that finances, time and the existing premises in thepreschool are seen as obstacles as preschool staff strive to shape the educational indoor environment.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur en selektion elever inom svenskämnet i årskurs 4–6 samt deras vårdnadshavare och lärare upplever läsläxor vilka syftar till att utveckla elevernas läskompetens och läslust. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever, vårdnadshavare och lärare. Det insamlade materialet genomlystes i en tematisk analys, vilken anpassades efter undersökningens specifika förutsättningar och mål. Resultatet visar att eleverna i samband med den vanligast förekommande formen av läsläxa har stor frihet att själva välja den text de skall läsa. I dessa fall väljer eleverna oftast åldersanpassad skönlitterär text. I mer sällan förekommande fall tilldelas eleverna en specifik text av deras lärare. I dessa fall förekommer texter från varierande genrer, allt ifrån faktatexter till poesi. Den mest frekventa formen av läsläxa som studiens deltagande elever får består i att de varje skoldag, utanför schemalagd skoltid, skall läsa minst 15 – 20 minuter i valfri text. Samtliga elevrespondenter uppger att de normalt genomför läxläsningen i hemmet, i flera fall med benäget stöd från vårdnadshavare. Samtliga respondentgrupper lyfter fram ökat ordförråd och förbättrad ordförståelse som läsläxornas primära syfte. Studiens intervjuade lärare menar att läsläxornas syfte även är att eleverna skall få den mängdträning som svenskämnets schemalagda tid inte ger utrymme till  Resultatet visar vidare att samtliga studiens respondentgrupper upplever att läsläxorna i viss mån har positiv effekt på elevernas läskompetens, främst när det gäller ökad ordförståelse och ett vidgat ordförråd. De intervjuade eleverna och deras vårdnadshavare upplever dessutom att läsläxorna har viss gynnsam effekt på elevernas avkodningsförmåga. Eleverna upplever över lag ett känslomässigt motstånd till läsläxorna. De gör sina läsläxor eftersom läraren har givit dem och att vårdnadshavarna kräver det. Vårdnadshavare och elever upplever att läsläxorna ofta är en källa till konflikter i hemmet, delvis sprungna ur deras olika syn på vad som utgör ett adekvat innehåll och hur de anser att läsläxorna bör genomföras.

No description available.