This study aims to find out the preschool teachers 'experiences and competence about the learning app Polyglutt and in what way Polyglutt can contribute to children's multilingualism from the preschool teachers' perspective. The study has been conducted with the help of semi-structured interviews with ten licensed preschool teachers. The results report the preschool teachers' experiences and competence about Polyglutt. It is also clear how the teaching is conducted in spontaneous and goal-oriented situations and how the relationship between Polyglutt and multilingualism is perceived and utilized in the activities. The conclusion of the study is that Polyglutt is a helpful tool in theory, but it is difficult to work with the learning app in children's groups where the majority of children have a mother tongue other than Swedish. / Detta examensarbete syftar till att ta reda på förskollärares erfarenheter och kompetens om lärandeappen Polyglutt. Studien vill även undersöka på vilket sätt Polyglutt kan bidra till barns flerspråkighet utifrån förskollärarnas perspektiv. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio legitimerade förskollärare. I resultatet redovisas förskollärarnas erfarenheter och kompetens om Polyglutt. Det framgår även hur undervisningen bedrivs i spontana och målstyrda situationer samt hur relationen mellan Polyglutt och flerspråkighet uppfattas och tas tillvara på i verksamheten. Slutsatsen för studien är att Polyglutt är ett hjälpande redskap i teorin men det är svårt att arbeta med lärandeappen i barngrupper där majoriteten av barnen har annat modersmål än svenska.

Denna studie har till syfte att undersöka förskollärarnas uppfattning och användande av lek i relation till lärande i förskolans verksamhet. Studien ska belysa och handla om att studera lekens betydelse för barns lärande, utifrån några förskollärares perspektiv.  Frågeställningen för studien är: Hur uppfattar förskollärarna leken som redskap för barns lärande och utveckling?  För att besvara på studiens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra förskollärare med genomgående lång erfarenhet. Detta metodval valdes för att få så utförliga svar som möjligt på de frågor som används under intervjun där eventuella följdfrågor kan ställas. Resultatet har bearbetats genom analys av ljudinspelningar där datamaterialet har transkriberats. Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn på uppfattningen av vad lek är. De menar att barn lär sig genom leken och att lekens roll har en central och betydande plats i förskolan. Det är genom leken förskollärarna har möjlighet för att nå alla barn genom deras intressen och behov. Alla fyra förskollärare påstår att lek och lärande hör ihop, det är genom leken som barnen får möjlighet till att upptäcka och få kunskap om nya saker. Förskollärarna belyser att leken är meningsskapande för barns lärande och utveckling eftersom de tycker att leken är det mest betydelsefulla verktyget att använda för att främja den sociala utvecklingen. Alla förskollärare lyfter att man som vuxen bör vara närvarande i barnens lek eller finnas i närheten, ett deltagande ska ske på barnens villkor. / The purpose of this study is to investigate the preschool teachers' perception and use of play in relation to learn in the preschool's activities. The study will shed light on and be about studying the importance of play for children's learning, from the perspective of some preschool teachers.  The question for the study is: How do preschool teachers perceive play as a tool for children's learning and development?  To answer the study's purpose and question, qualitative interviews were conducted with four preschool teachers with consistently long experience. This method choice was chosen to get as detailed answers as possible to the questions used during the interview where any follow-up questions can be asked. The result has been processed by analysis of audio recordings where the data material has been transcribed. The results of the study show that preschool teachers have a common view of what perception is. They believe that children learn through play and that the role of play has a central and significant place in preschool. It is through play that preschool teachers have the opportunity to reach all children through their interests and needs. All four preschool teachers claim that play and learning belong together, it is through play that children get the opportunity to discover and gain knowledge about new things. The preschool teachers highlight that play is meaningful for children's learning and development because she thinks that play is the most important tool to use to promote social development. All preschool teachers emphasize that as an adult you should be present in the children's play or be nearby, participation must take place on the children's terms.

Innebandy är idag en av Sveriges största sporter vilket gör det intressant att veta mer om vad som påverkar lärandemiljön och välbefinnandet inom innebandyn. Lärandemiljön är allt som kan påverka lärandet vilket innebär att det är ett brett område med många faktorer som påverkar. Komplexiteten i att skapa en god lärandemiljö gör att det krävs ett ständigt arbete som berör både ledare och spelare inom olika innebandylag. Syftet med studien var att ur aktiva innebandyspelares perspektiv, belysa lärandemiljön och välbefinnandet inom idrott. Studiens teoretiska grund bygger på sociokulturellt perspektiv och Känslan av sammanhang (KASAM). Insamlingsmetod för materialet i studien består av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att det är många aspekter som påverkar lärandemiljön där en trygg och öppen lärandemiljö tillsammans med olika dimensioner av ledarskapet i laget belystes som viktiga. Även gemenskap och lärande ansågs vara av betydelse för lärandemiljö. Då det är många aspekter som spelar in i en god lärandemiljö är det något som borde finnas i åtanke hos alla som är involverade inom och runt om laget för att synliggöra om det är något som behöver förändras. / Floorball is today one of Sweden's biggest sports, which makes it interesting to know more about what affects the learning environment and well-being in floorball. The learning environment is everything that can affect learning, which means that it is a broad area with many factors that affect. The complexity of creating a good learning environment means that constant work is required that affects both leaders and players within floorball teams. The purpose of the study was to, from the perspective of active floorball players, shed light on the learning environment and well-being in sports. The theoretical basis of the study is based on a socio-cultural perspective and Sense of Coherence (SOC). The collection method for the material in the study consists of semi-structured interviews which were then analyzed through a qualitative content analysis. The results showed that there are many aspects that affect the learning environment where a safe and open learning environment together with different dimensions of the leadership in the team were highlighted as important. Community and learning were also considered important for the learning environment. As there are many aspects that come into play in a good learning environment, it is something that should be kept in mind by everyone involved within and around the team to make it visible if there is something that needs to be changed.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om och hur pedagoger och barn stöttar yngre barns kommunikation i sandlådan och utröna vilka eventuella artefakter som brukas i samtalsinteraktion med andra individer under sandlådeaktiviteter. Undersökningen genomfördes med observation som metod. Insamlingen av data skedde via fältanteckningar med papper och penna. Resultatet analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv, då fokus för denna undersökningligger på språklig interaktion. Resultatet av vår undersökning visar vikten av pedagogers eller andra barns stöttning för att stödja de yngre barnens språkutveckling och kommunikationsförmåga. Barnens engagemangsnivå kunde speciellt uttydas i sångaktiviteter och lekaktiviteter, där pedagogerna använde varierade metoder för att kunna stötta barnen i deras samtalsinteraktion. Sång, sagoberättande,pedagogernas stöttande i kreativa lekar samt pedagogernas engagemang och inkänningsförmåga visade sig vara framgångsfaktorer i stöttningen av de yngre barnens samtalsinteraktion. Då utomhusforskning om barns samtalsinteraktion och språkliga utvecklingsmöjligheter är försumbar bör mer forskning genomföras för att minska denna kunskapslucka.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare synliggör sitt arbete med matematik i förskolans verksamhet. Frågeställningarna i denna studie besvarar förskollärarna hur de synliggöra matematiken för barnen i förskolan. Studien bygger på tidigare forskning och kvalitativ metod i form med insamlat data från aktiva förskollärare. Utgångspunkten är Vygotskijs teori och det insamlade materialet har analyserats utifrån teorin det sociokulturella perspektivet. Detta perspektivet är vald för att få en förståelse för hur förskollärarna arbetar med matematiken. Resultatet i studien visar att de kompetenta förskollärarna använder matematiken i planerande och oplanerade aktiviteter för barnen. Resultatet påvisar även att det är förskollärarnas ansvar att väcka en nyfikenhet hos barnen för att göra matematiken spännande och lustfylld.

No description available.

Studiens övergripande syfte var att bidra med ökad kunskap om hur elever i grundsärskolan görs delaktiga i utvecklingssamtal. Därtill beskriva utvecklingssamtalets planering, genomförande och uppföljning, samt olika faktorer som möjliggör eller hindrar elevers delaktighet i utvecklingssamtal. Studien tog sin utgångspunkt i pedagogers upplevelser, erfarenheter och arbetsformer. I bakgrund och tidigare forskning behandlades det sociokulturella perspektivet, formativt lärande samt relationellt perspektiv. Vidare redovisades en sammanställning av tidigare specialpedagogisk forskning angående pedagogers betydelse för att möjliggöra och öka elevers delaktighet, kommunikationens betydelse för delaktighet samt i vilken utsträckning elevers röster uppmärksammas i grundsärskolans kontext. En kvalitativ forskningsansats har valts för studien. Empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som omfattar nio pedagoger från tre olika kommuner i Sverige. Resultatet visade att pedagogers synsätt, kunskap och förhållningssätt har betydelsen för elevens möjlighet till delaktighet. Resultatet pekar på, då eleven gavs kommunikativt stöd samt erbjöds attaktivt delta i utvecklingssamtalet skapades förutsättningar för delaktighet. En hindrande faktor som framkom var pedagogernas bristande tilltro till elevers förmåga att dela ansvar och ta beslut gällande sitt lärande och sin skolsituation. Vidare visar resultatet att pedagoger hade skilda uppfattningar om utvecklingssamtalets syfte där det å ena sidan sågs som ett samtal ämnat för eleven, å andra sidan var utvecklingssamtalet ämnat för vårdnadshavare. Detta indikerar att pedagogers olika synsätt påverkade hur de värderar utvecklingssamtalets nytta och funktion samt i vilken kontext och utsträckning elever fick vara delaktiga. Härav dras slutsatsen att pedagogen är den viktigaste faktorn för elevens möjligheter till delaktighet i utvecklingssamtalet gällande planering, genomförande och uppföljning,inom grundsärskolan. Ökad diskussion bör föras inom arbetslagen för att öka samsyn kring arbetsformer som gynnar grundsärskolans elevers delaktighet i utvecklingssamtal.

The purpose of this essay, is to investigate how preschool pedagogues support mother tongue development. The research questions guiding our study were the following: What activities encourage mother tongue development? What approach do pedagogues have towards mother tongue development?  The theoretical framework used to guide the collection and analysis the empirical material is social-cultural theory, and the related concepts of mediation and diversified normality. Data collection was accomplished through and on-line free-text survey of pedagogues one pre-school. Seven of twelve pedagogues participated.   In summary, we found that the pedagogues had a predominantly positive outlook on mother tongue pedagogy. The participants also gave suggestions on how one can work with mother tongue in pre-school, and how these suggestions are encouraging for developing children´s mother tongue. Through our data we also found that the work with the Swedish language happens on a day-to-day basis, but as for the activities with mother tongue they occur more sporadically. A reason for this can be that knowledge for the mother tongue the pre-schoolers have is something that the pedagogues lack knowledge in.

Utgångspunkten för den här litteraturstudien är det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i samspelet med varandra. Kamratbedömning delar samma utgångspunkt. Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa och analysera vad forskningen säger om kamrat-bedömningens effekter på matematiklärande. Metoden som används för att få fram ett resultat är en systematisk litteraturstudie. Tjugotre forskningsstudier har kartlagts och analyserats. Resultatet visar att kamratbedömning ger positiva effekter för elevers lärande när det används i ämnet matematik. I det här arbetet delas kamratbedömningens effekter in i två teman (sociala effekter och kognitiva effekter) och fem underteman (samspel, beteende, feedback, reflektion och förståelseutveckling). Resultatet diskuteras utifrån synen på kunskap och lärande utifrån det sociokulturella perspektivet. Avslutningsvis diskuteras vidare forskning och konsekvenser för undervisningen. / The starting point of this literature study is the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with each other. Peer-assessment shares the same point of view. The purpose of this literature study is to compile and analyze what the research says what peer assessment has for effect on mathematics learning. The method that was used for this research is a systematic literature study. Twenty-three research studies have been mapped and analyzed. The result shows that peer tutoring gives positive effects when methods is used it in mathematics. In this study has divided effecter of peer tutoring into two themes (social effects and cognitive effects) and five subthemes (interaction, behavior, feedback, reflection and understanding development). The result is discussed from the viewpoint of knowledge and learning from the socio-cultural perspective. Finally, further research and implications for teaching are discussed.

Denna studies syfte är att undersöka hur gitarrelever på gymnasiet upplever sin relation till gitarren och hur den kan influera deras identitet, självbild och framtidsvision – möjlighetshorisont. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts med gymnasieelever på estetiska programmet som alla hade gitarr som huvudinstrument. Studien vilar huvudsakligen på en sociokulturell teoretisk grund där stor vikt har lagts på relationen mellan informanterna och deras omvärld i utformningen av intervjuerna och analysarbetet av insamlad data. Den tidigare forskningen som redovisats i arbetet fokuserar på identitet och musikalisk identitet samt möjlighetshorisont då identitetsskapandet och informanternas framtidsvisioner har varit de centrala ämnena i studien. Studien visar att gitarren kan ses som ett verktyg att genom denna förstå och bearbeta sin sinnevärld. Gitarren upplevdes som en stor del av informanternas liv och deras identitetsskapande, både på ett praktiskt plan genom musicerande, övande och utvecklande av teoretisk kunskap men också på ett känslomässigt plan där gitarrutövandet och musiken kunde hjälpa dem att bearbeta och hantera känslor. En viss diskrepans mellan informanternas gitarrundervisning och deras gitarrutövande på fritiden kunde även urskiljas i resultatet – någonting som uppmanade till vidare frågeställningar och reflektioner gällande utformning av vissa aspekter kopplade till gitarrundervisningen. Vidare framgick det att titlar och benämningar på sig själv kunde upplevas ha stor vikt i skapandet av den egna självbilden och projektionen av ens image mot omvärlden. / The purpose of this study is to investigate how guitar students in high school experience their relationship with the guitar and how it can influence their identity, self-image and vision for the future – horizon of opportunity. Five qualitative interviews have been conducted with high school students on the arts program, all of which had guitars as their main instrument. The study is mainly based on a sociocultural theoretical basis where great emphasis has been placed on the relationship between the informants' and their surroundings in the design of the interviews and in the analysis of collected data. The previous research reported in the paper focuses on identity, musical identity and the horizon of opportunity since the developing of identity and informants' vision of the future have been the central subjects in the study. The study shows that the guitar can be seen as a tool for understanding and processing one’s worldview. The guitar was perceived as a large part of the informants' lives and their identity development, not only on a practical level through musicianship, practice and development of theoretical knowledge, but also on an emotional level where the guitar practice and music listening could help to process and manage emotions. A perceived division between the informants' formal and their informal guitar practice could also be identified through the results – something that called for further questions and reflections on the design of certain didactic aspects related to guitar teaching. Furthermore, it became clear that certain titles and labels on oneself could be perceived as having great importance in the creation of one's self- image and the projection of one's image towards the outside world.