The purpose of the study is to get an insight into how to work with multilingualism in the activities at preschool. I want to see how the preschool teachers promote children's different native languages and if language is something they discuss in the activities. I have chosen to explore if there is a difference in the work with the toddlers and the older children where the majority of the children are foreign compared to pre sections were the majority of the children are swedish. I have interviewed preschool teachers at their workplaces and some over the phone. My study shows that they work more with multilingual languages at the pre section where the majority were foreign. On the other pre sections were the majority of the children are swedish they focus on the swedish language and engage the parents to teach their children their mother tongue

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier. Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande. Vad gäller de centrala begreppen, som nämnts ovan, kan man konstatera att det verkar ha funnits en strävan att implementera dessa i den studerade undervisningen, vilket också har skett i olika grad. En ytlig iscensättning av dessa begrepp i praktiken innebär dock knappast en undervisning som kan anses gestalta forskares teorier kring dessa begrepp. Ett flertal kontextuella aspekter på olika nivåer har identifierats som betydelsefulla i sammanhanget, som exempelvis läromedlens roll; lärarnas kunskaper och syn på lärande, på svenskämnet och på texter; lärarnas behov av forum för diskussioner och reflektion kring svenskundervisningen.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur utbudet av mat och dryck bidrar till den kultur och det sociala samspel som skapas mellan åskådarna under fotbollsevenemang. De frågeställningar som studien söker svar på är Vilken betydelse har mat och dryck för upplevelsen under evenemanget? Hur upplever publiken det sociala samspelet på arenan? Hur ser interaktionen ut i den sociala kontexten? och Vilken kultur kommer till uttryck? Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats och genomfördes utifrån dold observation och intervjuer. Observationsschema och intervjuguide pilottestades för att säkerställa dessa. Studien genomfördes på två fotbollsmatcher i Allsvenskan för herrar. Resultatet av studien analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultatet som framkom visade att det fanns en gemenskap och en tillhörighet åskådarna emellan. Utbudet av mat och dryck var självklart och oreflekterat. På arenan framkom en kultur där ett visst beteende och vissa handlingsmönster var självklara inom kontexten. / The purpose of the study is to create an understanding of how the supply of food and drink contributes to the cultural and social interaction created between the spectators during football events. The research questions the study seeks to answer are, How important is food and drinks for the experience during the event? How the audience perceive the social interaction in the arena? What did the interaction look like in the social context? and What cultural expression can be seen? The study was based on a qualitative approach and was carried out based on observation and interviews.The observation Schedule and interview guide was pilot tested to ensure quality. Results of the study were analyzed by conventional content analysis. The result showed a community and belonging among the spectators. The range of food and drink was obvious and unreflective. A culture emerged in the arena where a certain behavior and certain behavior patterns were obvious in the context.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till digitala verktyg för att stödja språkutveckling hos förskolebarn i lärandesituationer. Vårt fokus är på förskollärares förhållningssätt i arbete med digitala verktyg. Vi använder oss av observationer och intervjuer med förskollärare för att samla empiri till vår forskningsstudie. Genom att använda oss av tidigare forskning och sociokulturella begrepp som utgångspunkt har vi designat en ny studie kring digitalisering i förskolan. Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på hur användning av digitala verktyg kan stödja förskollärare i pedagogiskt arbete. Dessutom har vi undersökt hur språkutveckling stöttas av förskollärare och digitala verktyg på individ- och gruppnivå i förskolan. I vårt resultat och analysen utifrån det sociokulturella perspektivet har vi kommit fram till att förskollärarna i vår studie anser att digitala verktyg är ett komplement och ett pedagogiskt verktyg till barns språkutveckling i traditionellt lärande. Resultatet visar att barns språk kan stimuleras på individ- och gruppnivå vid användning av digitala verktyg.

Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer.

I denna kvalitativa studie undersöks hur tre svenska som andraspråkslärare förhåller sig till pedagogisk kartläggning i undervisning på introduktionsprogrammet språkintroduktion, SPRINT. Studien är därmed inriktad på utbildning för sent anlända elever. Undersökningen har gjorts med utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Empiriskt datamaterial har samlats in genom intervjuer med lärare på tre SPRINT-skolor i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna upplever pedagogisk kartläggning som betydelsefullt för elevernas lärande. Uppfattningen om kartläggningens funktion varierar individuellt hos lärarna. Kartläggningens betydelse i ämnet svenska som andraspråk ser ut att skilja sig från övriga undervisningsämnen. I undersökningen synliggörs hur villkor för kartläggning beror av yttre sammanhang och att organisationen för kartläggning i den kommun där lärarna undervisar kan komma att förändras.

Syftet med föreliggande studie är att, genom självobservation, få en ökad förståelse för tidig utveckling på ett brassinstrument samt studera tillägnandet av instrumentspecifika tekniker. Studien behandlar en lärandeprocess i trombon på nybörjarnivå under instrumentallektioner och enskild övning som ägt rum på en svensk musikhögskola. Metoden som använts i föreliggande studie är självobservation genom videodokumentation. Bearbetning och analys av videodokumenterat material har genomförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, i vilket lärande förstås genom socialt samspel och användande av medierande redskap. Resultatet presenteras utifrån transkriptionsanteckningar från det observerade videomaterialet med betoning på hur centrala redskap använts under processens inledning, mitt och slutskede. Resultatet visar en påtaglig relation mellan svårigheters uppkomst och tillägnande av nya färdigheter. I diskussionen diskuteras slutligen studiens resultat i förhållande till det sociokulturella perspektivet. / The aim of the present study is to, through self-observation, obtain a deeper understanding of early progress on a brass instrument and to study the acquisition of instrument specific techniques. The study processes a learning process in trombone at the beginner level during instrumental lessons and individual exercise, both of which have taken place at a Swedish academy of music. The method used in present study is self-observation through video documentation. Processing and analysis of the video content is based on a sociocultural perspective, in which learning is comprehended by social interaction and the use of mediating tools. The presented result is based on transcription notes from observation of the video content with focus on how tools have been used during the prelude, the middle and the final stage of the process. The result shows a remarkable relation between the appearance of difficulties and the acquisition of new abilities. The result of the study is eventually discussed in relation to the sociocultural perspective on learning.

Syftet med den här studien är att få djupare kunskap om förskolans arbete med språkligt sårbara barn och hur de kan upptäckas i tidig ålder. Genom intervjuer med specialpedagoger och legitimerade förskollärare har jag besvarat frågorna om vilka möjligheter förskollärare har att upptäcka språkstörning, hur förskollärare arbetar och kan arbeta med barn i språklig sårbarhet, samt på vilket sätt specialpedagoger och förskollärare kan samarbeta för att främja språkutvecklingen hos barnen. I studien beskrivs tidigare forskning om barns tidiga språkutveckling och vad som kännetecknar språkstörning, samt hur forskare anser att förskollärare bör arbeta med barn för att främja språkutveckling. Resultatet visade att det fanns en stor medvetenhet bland pedagogerna ute på förskolorna där intervjuerna genomfördes och att arbeta med språk och kommunikation var hos de flesta ett prioriterat mål i verksamheten. Specialpedagogerna framhåller den medvetna närvaron hos förskollärare för att vara ett stöd i den språkliga utvecklingen hos barnen, samt att ha möjlighet att upptäcka de barn som befinner sig i språklig sårbarhet där det kan handla om språkstörning. I undersökningen framkom att tid, kunskap, lyhördhet, närvaro, tillgång till specialpedagog och ett medvetet förhållningssätt utgör de förutsättningar som förskollärare behöver för att upptäcka barn med språkstörning. / The purpose of this study is to gain in-depth knowledge about preschool work with children in linguistic vulnerability and how they can be discovered at an early age. Through interviews with special educators and legitimate preschool teachers, I have answered the questions about what possibilities preschool teachers have to detect language disorder, how preschool teachers work and can work with children in linguistic vulnerability, and how special educators and preschool teachers can collaborate to promote language development in the children. The study describes previous research on children's early language development and what characterize developmental language disorders, as well as how researchers think preschool teachers should work with children to promote language development. The result showed that there was a high level of awareness among the educators at the preschools where the interviews were conducted, and working with language and communication was at most a priority objective in the preschool. Special educators emphasize the conscious presence of preschool teachers to be a support in the linguistic development of the children, as well as being able to discover the children who are in linguistic vulnerability where language disturbance is concerned. The study found that time, knowledge, responsiveness, attendance, access to a special educator and a conscious attitude constitute the prerequisites for pre-school teachers to detect children with language disabilities.

Elevassistans är en av stödåtgärderna som kan aktiveras för elever i behov av särskilt stöd. Skolans rektor har genom sin tolkning av styrdokumenten stort inflytande över om elevassistenter anställs i den lokala skolverksamheten. Syftet med uppsatsen är att ge en situerad bild av elevassistenter som social praktik. Detta görs genom att belysa anledningar och förutsättningar som påverkar utformandet av det lokala elevassistentuppdraget. Dataunderlaget bygger på kvalitativa intervjuer med sju rektorer på olika kommunala grundskolor inom samma län. De transkriberade intervjuarna har senare bearbetats genom en tillämpning av kvalitativ innehållsanalys. För ytterligare perspektiv förankras uppsatsens begreppsvärld inom ett sociokulturellt kunskapsperspektiv sammanfört med en tillämpning av multimodal designteori. Den tes som skapar riktning i den teoretiska undersökningen är att utforska plan, situerad handling och diskrepansen däremellan. Resultatet visar en variation på hur elevassistenter får plats i organisationen och vilket syfte elevassistans får som stödåtgärd. Två olika anställningsförfaranden för elevassistenter identifieras som påverkar hur elevassistans organiseras. Rektorernas beslut om elevassistans baseras bland annat på tolkningar av lokala förutsättningar, som tillgång till alternativ kompetens samt konstruktiva attityder kring elever i behov av särskilt stöd. Rektorn tillsammans med elevhälsoteamet har enligt styrdokumenten och resultatet stort inflytande över särskilt stöd. Det lokala elevassistentuppdraget skräddarsys efter skolorganisationens tillfälliga behov och formas ytterligare av hur olika aktörer tolkar stödåtgärden. Elevassistentuppdraget blir som en brygga mellan normalitet och avvikelse. Elevassistenterna som har fått tillsvidareanställning beskrivs som skickliga. Deras erfarenhetsbaserade spetskompetens samt konstruktiva attityd gentemot elever i behov av särskilt stöd är eftertraktad hos skolorganisationerna. Elevassistans som stödåtgärd kan samtidigt strukturellt bidra till att negativa strukturer kring elever i behov av särskilt stöd förstärks. Däribland kan elevassistans som stödåtgärd ses som en tydlig markör för vilka elevers stödbehov som den lokala skolorganisationen har svårt att tillgodose.

The purpose of this study has been to investigate visual art teachers’ experiences of using pre-exercises in art class, and to what extent they promote the students’ creativity and interest for creating. In order to limit the study, focus was directed at the introduction of new art assignments, and how the teacher presents the task. The study aims to contribute with knowledge and guidance for art teachers who seek to encourage students to work creatively, and to invoke greater interest for creating. The study has its foundation in the socio-cultural perspective on teaching and development, including its communicative processes. The method was qualitative in character. Eleven art teachers were interviewed, in order to get empirical knowledge of their experience of introduction and pre-exercise in art projects.The results showed that the teachers’ experience of working with pre-exercises had several aims and goals. One of those goals were that the exercise would provide students with tools for getting started with the creative process, and promote their creativity. A challenge mentioned was lack of time, and the teachers experienced that pre-exercises were frequently skipped because of it.