Syftet med denna studie är att generera en teoretisk modell om hur lärare som undervisar elever i behov av särskilt stöd använder sig av formativ bedömning i sin undervisning. Studien utgår från ett lärarperspektiv, och vi har använt oss av metoden grundad teori, GT. Lärarna arbetar med eleverna på gymnasienivå, och eleverna återfinns både som inkluderade i gymnasieskolans olika nationella program eller i gymnasiesärskolan. Det som framgår tydligt i vår studie är att lärarna ser den formativa bedömningen som en process. För lärarna och eleverna är skapandet av ett sammanhang kring lärandet av avgörande betydelse. Processen med formativ bedömning är avhängigt av ett sammanhangsskapande synliggörande. Det sammanhangsskapande synliggörandet är nära förbundet med reflektion och relationsskapande med eleverna. Vi har i vår studie försökt att skapa en teoretisk modell (utifrån grundad teori) där vi visar hur de olika delarna förhåller sig till samt påverkar varandra.

Abstract The Swedish society has always been monolingual, but has for the past decades transformed into a multicultural and multilingual society. The aim of this study is to investigate if and in that case how preschool teachers work with language development in bilingual and multicultural preschools. The concept of linguistic and cultural diversity includes several different components, not least the social interactions that are of great importance to every individual's development, learning and participation in the world. By understanding the importance of language, language development and the role of mother tongue in second language acquisition, we look into various researches done concerning the effects of the preschool teachers’ opinions, methods used to language developmental primarily for children who are multilingual and how the physical environment is shaped to promote language in multicultural and multilingual preschools. The method used in this study is semi-structured interviews with preschool teacher working in multicultural or bilingual preschool settings. The questions concerns opinions on multilingualism, which methods are used to promote children´s second language acquisition and development, and also how the physical environment is shaped to influence children´s cultural and lingual backgrounds in the preschools. The results are analyzed through the socio-cultural perspective, the curriculum for preschool, language acquisition theories, language and second language development and prior research in the studies three areas, opinions, methods and the physical environment. Regarding the preschool teachers opinions about multilingualism the results shows that knowledge of the child’s mother tongue, culture and background is of importance when working with children from a multicultural and multilingual background. The preschool teachers express a need for further education and knowledge of multilingual children’s language acquisition and development. Furthermore the results shows that preschool teachers point out that literature conversations is the most common methods as well as TAKK (sign as a complement for communication). Concerning how the preschools physical environment is shaped the results shows that such is not the case. The children's different experiences often get little or no space in the preschools physical environment primarily in terms of creating an environment that is recognizable for children from a linguistic and cultural diverse background. The discussion about the results stresses the need of further research and deeper knowledge among the preschool teachers concerning methods used and the importance of ensuring that the preschools physical environment reflects the children’s different cultures and languages. Keywords: Multilingualism, Second language acquisition/ development, Place identity Socio-culture perspective, Preschool Nyckelord: Flerspråkighet, Andraspråks inlärning/ utveckling, Platsidentitet Sociokulturellt perspektiv, Förskola

This study deals with pedagogical documentation. With a revised preschool curriculum,where this is a crucial aid for illustrating the learning process of children and educators, aswell as demonstrating the activities of the school, it is of the utmost relevance to further explorethis notion. The study focuses on a single municipality and explores the various ways inwhich its preschools do in reality deal with this issue in correlation with the actual visions andgoals set by that municipality. Through a series of qualitative interviews with educators aswell as with the municipality Head of Education, this study outlines how educational documentationis in fact applied in the schools in question. The gathered data has been interpretedwith a power perspective as well as with a sociocultural perspective in mind. The municipalityin question has gone to great lengths to educate all its preschool staff in pedagogical documentationin accordance with the methods of Reggio Emilia. As it turns out, the definition ofthe concept varies between schools. Furthermore, this study illustrates both flaws and benefits of this aid.

Denna studies syfte är att studera förskolebarns lärande om lövsprickning och hur förskollärare kan underlätta detta lärande. Metoden som används är learning study, vilket kan sägas vara en form av aktionsforskning. Learning study är en metod för att studera elevers lärande, det är praxisnära forskning som knyter samman teori och praktik. Det som analyseras är inte undervisningsmetoder, utan hur de kritiska aspekterna som underlättar förståelsen av lärandeobjektet presenteras. Den teoretiska utgångspunkten är variationsteorin som har många likheter med den utvecklingspedagogik som präglar förskolans läroplan. Förskolan ska sträva efter att barnen förstår naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Studier visar att kompetensutveckling inom lärarkåren på området naturvetenskap och små barn har positiv inverkan på barns lärande. De learning studies som gjorts i förskolan är få vilket gör denna studie relevant för utbildningsvetenskapen. Studien presenterar vilka kritiska aspekter som kan finnas hos förskolebarn för att lära sig om var löv kommer ifrån samt hur en learning study kan påverka barns lärande kring detta. En kritisk aspekt för att förstå att lövsprickning är en del av växtens kretslopp är att kunna skilja på död och levande gren. En annan kritisk aspekt är att förstå knoppen som en del i lövets kretslopp. Studien visar att det variationsteoretiska perspektivet på lärande gynnar de barn som hade svagare förkunskaper. Den visar också att barn tidigt har utvecklat en vardagsföreställning som förskollärarna kan ha svårt att utmana. Vi fann att förskollärarens förhållningssätt är lika viktigt för barns lärande som att finna de kritiska aspekterna.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet är att undersöka hur ett urval av svensklärare i grundskolans senare år på olika sätt resonerar kring användandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnå detta syfte har fem stycken lärare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lärare uppvisade en varierad syn på så väl själva bloggverktyget som dess användningsområde. Majoriteten av dessa lärare ställer sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser också vissa kritiska aspekter så som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem. Undersökningens resultat överensstämmer i mångt och mycket med forskningslitteraturen. Elevernas motviation till skrivning och att de skriver mycket på sin fritid belyses. Likaså skolans ansvar att anpassa undervisningen till det samhälle den verkar i och är skapare av. Den svenska skolan som genomsyras av ett sociokulturellt lärandeperspektiv bör kunna utgå ifrån elevernas vardag och fritid för att ett dialogiskt klassrum ska kunna skapas. Därmed är bloggen ett utmärkt verktyg och redskap för undervisningen genom sin mångfacetterade utformning som ger möjlighet till att arbeta med kamratrespons och skrivprocessen på ett gynnsamt sätt.

Background: In the schools today it is common that teachers talk about children with special needs and children with “Attention Deficit Hyperactivity Disorder” – ADHD. You can often hear people discuss about children with ADHD from the teachers point of view, that pupils are hard to handle and that they do not know how to create a good relationship with them. But you seldom hear anyone talk about school from the children’s perspective, how they feel, think and experience their school attendance.  Purpose: The purpose of this qualitative study was to examine how a functional disability like ADHD can effect a childs schooling and also to show how pupils with ADHD themselves experience their school attendance and how they are being treated by teachers and other pupils. Method: In order to investigate this, five interviews was carried out with students in the the ages of 16-25. I was interested in their experiences from their years in compulsory school, first to ninth grade. The theoretical basis in this study has been Vygotskijs socio-cultural perspective and concepts such as self-esteem and individualization. Result: The result of the interviews shows that large classes and disturbing noises in the classroom affected the pupil’s concentration in a bad way. They felt that their teachers did not listen or understood their complex of problems, which resulted in frustration, disappointment and anger, which often led to conflicts. They also felt that the teachers very often criticized and punished them, which resulted in more frustration and decreased self-esteem. All respondents felt a kind of alienation because of the treatment from teachers and other children. Conclusions: One of the conclusions in this study is that the teachers did not have enough knowledge, understanding or competence to give the pupils the support they required, and therefore, this study emphasizes the importance of further education for teachers.

The purpose of this study is to find out what the educators idea of educational documentations in ratio to childrens inclusion and impact in pre-school are, together with the child's own perception of the concepts of documentation. We proceeded from the following issues: What are the significance of educational work according to the teachers? What is the teachers idea of a childs impact and inclusion in educational documentation? In what way do the children have influence over, and inclusion in educational documentation? What are the childrens feelings of the documentations? In order to find answers to our questions, we used qualitative examinations consisting of seven educators and seven children from various pre-schools in Stockholm, and thereby, we have analyzed our results. As our theoretical frame, we used ourselves of Vygotskijs and Säljö's sociocultural perspective that is about "progress and learning", which is achieved by interaction and cooperation in a social context. The result shows that the aim of educational documentation is to reveal the childs development and learning, and also to involve the parents by putting up documents on the wall. It is important for children to both participate and influence both the documentation and other sections of the school where it affects the children, but this is sometimes hard to fulfill in all situations. The educators realises that to make the children participate, they simply have to rely on the child group and their interest. They also have given activities that everyone should follow. The lack of time is an obstacle for all educators, but what they all have in common is that having the participation and weight of the child would benefit the childs growth.

BAKGRUND: Det ideella arbetet har en stor betydelse i dagens idrottsverksamheter runt om i Sverige, där individer frivilligt ställer upp vid olika arbetsuppgifter. Det finns idag över 600 000 ideella ledare och arbetare som ständigt engagerar sig och bidra till idrottsverksamheter runt om i Sverige från sin egen tid. Vi anser då att vår studie ökar en bättre förståelse för vad som påverkar en ideellt arbetande till att engagera sig mer, vilket kan vara problematiskt när ideella arbetare inte får betalt eller har tidsbrist. Denna studie riktas till verksamheter som arbetar för barn och ungdomar i vårt mångkulturella samhälle. Styrelsen i Andersberg IK är gruppen som ligger i fokus i studien. SYFTE: Syftet med studien är att studera styrelsemedlemmarnas erfarenheter och upplevelser av den sociala interaktionen inom styrelsen samt vilken betydelse dessa erfarenheter har på styrelsemedlemmarnas engagemang i en idrottslig ideell verksamhet med olika etniska bakgrunder. METOD: Studien inspireras av en fenomenologisk vetenskapsteoretisk ansats.  Fyra intervjuer och en observation genomfördes på samtliga styrelsemedlemmar. Observationen genomfördes på ett av styrelsens månadsmöte. RESULTAT: Resultatet av studien visar att de finns en koppling mellan den bristande interaktionen och tidsbristen för att reflektera i styrelsearbetet som utförs, vilket resulterar till att det hämmar engagemanget. Utifrån styrelsemedlemmarna upplevelser finns ett övergripande mål i verksamheten som är grunden till att den ser ut som den gör idag, vilket är att hjälpa ungdomarna i området och förse dem med andra alternativ än att spendera tid på gatan. Dock upplever styrelsemedlemmarna att det brister när samtliga medlemmar inte har en klarhet om delmålen som finns i styrelsearbetet. Styrelsen upplevde även när delegering av arbetet inträffade så inkluderades inte samtliga i styrelsen, detta bidrog till att flera medlemmar inte blev engagerade på samma sätt. Resultatet visar att samtliga styrelsemedlemmarnas erfarenheter och etnicitet har berikat den ideella verksamheten. Utifrån resultatet kan vi konstatera att styrelsen bör arbeta och sträva mot samma mål för att få ett gemensamt engagemang. FORTSATT FORSKNING: I vår studie har vi baserat allt på individers upplevelser samt erfarenheter kopplat till etnicitet. Vi anser att det finns andra faktorer som kan studeras som exempelvis ekonomins påverkan på engagemanget.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan. Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika. Förskolechefernas erfarenhet av lärplattor och deras synsätt till användandet av lärplattor i verksamheten är mestadels positivt. Samtliga förskolor som informanterna representerar har tillgång till lärplattor, i olika utsträckning. Det som skiljer förskolorna åt är hur den praktiska implementeringen genomförts. Resultatet visar även att praktiken är relativt lika varandra. De intervjuade pedagogerna talar om ett medvetet användande, en närvarande pedagog och ett meningsfullt lärandesammanhang. De olika situationerna där barnen använder lärplattan, har litteracitet som en gemensam nämnare. Pedagogerna använder inte begreppet litteracitet, men de beskriver situationer för språkande och kommunikation, ur ett sociokulturellt perspektiv. / Information and communication technology (ICT) is an essential part of our everyday life, as the technology in different ways simplifies and streamlines our daily behavior at work and at home. By interacting with the technology we are able to communicate with other people, in a variety of ways through a variety of media. Preschools should in an enjoyable and varied way reflect the propagation of digital tools in society and the learning tablet has become increasingly common in early childhood education. This tool has many features and capabilities, for example, it may allow for occasions of linguistic interaction with various interlocutors, media and genres, which can develop children's communication skills. The purpose of this paper is to examine the conditions for and use of the learning tablet as a digital tool in the child's development of literacy, in preschool. The study is based on a smaller survey of preschool managers and interviews with three teachers who are actively working with the learning tablet in preschool. I believe that this method is the best way to fulfill the thesis purpose. The result shows that the conditions in the preschools are relatively similar. Preschool managers' experience of learning tablets and there approach to the use of learning tablets in preschool, is mostly positive. Every preschool which the informants are representing have access to learning tablets, in different extents. What distinguishes the preschools apart is how the practical implementation is carried out. The results also show that the effect is relatively similar. The interviewed teachers talk about a conscious use, a present educator and a meaningful learning context. The different situations, in which children use the learning tablet, have literacy as a common denominator. The teachers don’t use the concept of literacy, but they describe situations for language and communication, from a sociocultural perspective.

Syftet med studien har varit att undersöka hur fältsekreterare arbetar med och uppfattar det förebyggande arbetet med ungdomar. Studien har utformats som en kvalitativ intervjustudie där sju fältsekreterare från två olika kommuner deltagit. Intervjuerna utgick från en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering och tematisering. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fältsekreterarna som deltagit i studien utgår från tre olika nivåer i det förebyggande arbetet. De olika nivåerna skapar förutsättningar för fältsekreterarna att befinna sig på ungdomarnas olika arenor och därmed skapa sig en helhetssyn på ungdomarna. Målet med det förebyggande arbetet beskrivs utifrån syftet att skapa ett gott liv för ungdomarna. Det förebyggande arbetet bygger på kontaktskapande. Detta görs genom uppsökande arbete samt genom att möta ungdomarna utifrån deras perspektiv. Att skapa hållbara relationer beskrivs som viktigt. Detta görs genom att använda den egna personligheten som ett verktyg, samt genom att finnas kvar över tid för ungdomarna. Fältsekreterarna har beskrivit relationen som central och menar att den kan användas som ett verktyg för lärande och utveckling hos ungdomarna. Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att fältsekreterarna i sitt arbete strävar efter att arbeta utifrån en helhetssyn där ungdomens delaktighet i arbetet är i fokus. Ytterligare en slutsats är att relationen kan ses som ett centralt verktyg för ett lyckat förebyggande arbete / The purpose of this study was to investigate how field secretaries are working with and perceive the preventive work with young people. The study was designed as a qualitative study in which seven field secretaries from two different municipalities participated. The interviews were based on a half-structured interview guide. The interview data were coded and divided into relevant themes. The study was based on a socio-cultural perspective. The result revealed that the field secretaries who participated in the study based their work on three different levels of prevention. The different levels create conditions for the field secretaries to be on the young people's various venues and thereby gain a holistic view of the young people. The goal of prevention is described according to the purpose of creating a good life for young people. Preventative work is based on creating contacts. This is done through outreach work and by meeting young people from their perspective. Creating sustainable relationships are described as important. This is done by using one's own personality as a tool, as well as to continue to exist over time for the young people. The field secretaries have described the relationship's importance to their work and explain how it can be used as a tool for learning and development in the young people.A conclusion to be drawn from the study's results is that the field secretaries strive to work from a holistic view were the youths own participation in the work is the focus. Another conclusion is that the relationship can be seen as a key tool for a successful prevention