Syftet med denna studie är att synliggöra fritidslärarares arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmet. I vår studie har vi utgått ifrån kvalitativa studier i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde på två olika skolor i samma kommun med åtta fritidslärare. Utifrån erfarenheter och upplevelser från fritidslärarna har vi fått fram ett resultat och analys i samband med två olika teorier. Analysen skrevs utifrån en tematisk analys och diskussionen i stöd av tidigare forskning. Resultaten av denna studie har visat hur fritidslärarna beskriver sitt arbete med inkludering. Detta med hjälp av tillgängliga redskap såsom bilder, lekar, sånger och IKT. Hinder som har lyfts fram av fritidslärarna är att det är brist på personal och att de behöver mer tillgång till fler redskap. Slutsatsen av vår studie visar att fritidslärarna är eniga om att fritidshemmet är en viktig plats för de nyanlända eleverna för att de ska kunna inkluderas, skapa sociala relationer samt utvecklas språkligt och i sitt lärande.

Syftet med denna studie är att få kunskap kring hur digitala verktyg skapar förutsättningar för elever att på egen hand förbereda sig inför ensembleundervisning, samt att undersöka synen på användandet av digitala verktyg i musikundervisningen från ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv. För att undersöka detta har en intervjustudie med en musiklärare och fyra elever genomförts. Sammanlagt har tre kvalitativa forskningsintervjuer gjorts. Datan har analyserats deduktivt utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på digitala verktyg som medierande artefakter. Studien visar på både positiva och negativa effekter på musikundervisning och kunskapsutveckling vid egenstudier som konsekvens av användandet av digitala verktyg. De positiva effekterna visar sig genom att förberedelse av material inför musiklektioner effektiviseras, hur digitala verktyg möjliggör för att öva det gehörstraderade komponerandet. Digitala verktyg stöttar vid individuell instudering av material samt färdighetsövning på musikinstrument och sång och därigenom möjliggör för eleverna att förbereda sig inför ensemblelektioner. De inspirerar till övande och fungerar som en kunskapsbank för elever vid individuell instudering. Digitala verktyg möjliggör att lärandet sker genom flera olika inlärningsmetoder. De negativa effekterna visar sig genom den tid implementering av digitala verktyg i undervisningen gör anspråk på och att vissa musikaliska aspekter som t.ex. gehör inte tränas i lika stor utsträckning.

The purpose of this investigation is to shed a light upon the pedagogues perception concerning individual work method in children group where children require different types of support. The study has two inquiries, how does pedagogues rationalize when it comes to individual based operations and how do pedagogues work to meet the needs of children i reality. The study’s theoretical frame of reference consists of the socio-cultural and relational perspective. The result of this study shows the importance of six different factors for adaptation of an operation to meet the children's need. Planning and mapping, working in groups, retrofitting of the physical and social environment for the children with special needs, the weight of a good relationship, communication as the key to adaptation of the operation to meet the needs of the children. The final results show that the pedagogues perception of a individual based approach as a good method to work from in kindergarten/preschool operations. The result shows that pedagogues believe that children’s diverseness as a contributing factor for learning and developing new knowledge.

Studien utgår från en tidigare genomförd systematisk litteraturstudie där centrala aspekter för elevers möjlighet att utveckla kommunikationsförmågan i matematik genom ett kooperativt lärande lyfts fram. Denna studie syftar till att undersöka på vilka sätt två olika kooperativa strukturer ger möjligheter gällande elevers utveckling av kommunikationsförmågan i matematik. Den insamlade empirin och studiens resultat grundar sig på tio observationstillfällen på två olika skolor i årskurs F-3. Studiens resultat visar på fördelar och utmaningar med de kooperativa strukturerna mötas på mitten och kloka pennan. Resultatet visar att mötas på mitten är mest gynnsam av de två undersökta strukturer vad det gäller utveckling av elevers kommunikationsförmåga i matematik när de arbetar med en problemlösningsuppgift.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre sånglärare från två olika gymnasieskolor. Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att studien undersöker vilka sångtekniska kunskaper som används av sånglärarna och hur dessa medieras genom olika redskap. I resultatet framkommer att det finns skillnader angående vilka sångtekniska kunskaper sånglärarna utgår från, vilket följs av skillnader angående den terminologi som används i undervisningen. En variation finns också på andra sätt när det gäller medierande redskap. Slutligen belyser diskussionen resultatet i relation till den forskning som presenteras i bakgrundskapitlet, med de intressanta skillnader som kommit fram i resultatet angående sångtekniska aspekter och språkbruk, hur de anpassar undervisningen efter individen, vidare också sånglärarnas syn på möjligheterna att undervisa i olika genrer. Diskussionen avslutas med en reflektion över studiens genomförande och metod, och arbetets betydelse med tankar och idéer om eventuell framtida forskning. / This study is built upon three interviews with three singing teachers from two different schools. The theoretical foundation is a sociocultural perspective, which means that the study examines what knowledge in singing techniques the singing teachers use, and how they mediate that knowledge with different tools. The result shows that there are differences in the knowledge in singing techniques they use, as well as in terminology. They also vary in other ways in communicating their teaching. Finally, the result is related and compared in the discussion chapter to research in the background presented in chapter two, with the interesting differences revealed in the result when it comes to singing techniques and terminology. How the teaching is adjusted to the individual is also discussed, as well as the singing teachers views on teaching in different styles of music. The discussion ends with reflections on the method and way of performing this study, with thoughts and ideas on the significance of this study as well as possible future research.

Undersökningen beskriver hur barn med svenska som första- respektive andraspråk interagerar med varandra i den fria leken. Det finns en avsaknad i forskning kring förskolans icke-planerade verksamhet, därför vill vi flytta fokus från pedagogers arbetssätt i planerad undervisning till att studera hur barn använder sitt kunnande i mötet med varandra. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap och förståelse för hur barn i tvåårsåldern med svenska som första- respektive andraspråk interagerar med varandra och med fysiska redskap, samt synliggöra hur deras kunnande utspelas i den fria leken i förskolans verksamhet. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv där social interaktion och fysisk interaktion är viktiga begrepp. En kvalitativ metod ligger som grund för arbetet och data samlades in via videodokumentation på en förskola i södra Sverige. Barnen skapade gemensamma nämnare som bjöd in till interaktion. Den verbala kommunikationen kunde sätta gränser för hur situationen utspelade sig, vilket medförde utmaningar för barnen. Barnen skapade själva outtalade regler för lekarna och det fanns en överenskommelse mellan dem för hur lekarna skulle fortsätta. Barnen har på olika sätt utmanat varandra i både sociala och fysiska interaktioner, där deras kunnande har synliggjorts. Olika typer av fysiska interaktioner har varit att barnen söker interaktioner mellan varandra genom de fysiska redskapen, de har även använt dessa för att utforska med varandra. Barnens sociala interaktioner har mestadels bestått av gester och blickar, och inte till lika stor del verbal kommunikation. De sociala och fysiska interaktionerna har präglats av barnens aktörskap och det handlingsalternativ de valt att tillämpa.

Syftet med det här arbetet är att upptäcka metoder och strategier för att på gehör planka musik. Genom studier har jag undersökt min lärandeprocess när jag plankar en rocklåt på gehör. Jag har fört loggbok och ljudupptagningarunder arbetsprocessen för att kunna dokumentera vad som har hänt och få vetskap om hur jag har gått tillväga. I bakgrunden har jag använt mig av det sociokulturella perspektivet som teori och denna teori har varit grunden till analysen av min lärandeprocess. Jag har då upptäckt vad jag använder för olika kulturella redskap när jag plankar och hur dessa används i min process. Dessa redskap presenteras i resultatdelen som röst och memorering, tidiga musikstudier, strukturlyssning och begränsning samt foten. Detta innebar att jag behövde memorera det jag hörde noggrant för att sedan kunna applicera det på mitt instrument. Rösten representerades som sång vilket innebär att jag sjöng det som hade memorerats och förtydligade för fingrarna vad som skulle spelas. För att kunna gå vidare och övervinna de svåra delarna i arbetet behövde jag begränsa mig till små delmål i låten och strukturera mitt arbetssätt. Mina tidiga studier och erfarenheter i musiken var grunden till att jag överhuvudtaget kunde börja plankningsprocessen och att utvecklas i den. Foten hjälpte mig att känna pulsen och förtydligade taktslaget för att kunna behålla det rätta notvärdet. I diskussionen jämför jag resultatet med tidigare forskning och litteratur som berör ämnena gehör, plankning och strategier för plankning. Jag avslutar arbetet med mina egna reflektioner kring arbetets betydelse och möjliga fortsatta studier. / The purpose of this study is to discover methods and strategies about how to transcribe[1]music by ear. Through studies, I have observed my learning process when I transcribe a rock song by ear. I have used a logbook and sound recordings during the work process to document what has happened and get knowledge of how I have been doing. In the background, I have used the sociocultural perspective as theory and this theory has been the basis for the analysis of my learning process. I have then discovered what I use for different cultural tools as I transcribe music and how these are used in my process. These tools are presented in the result section as voice and memorization, early music studies, limitation and structure listening as well as the foot as a tool. This means that I needed to memorize what I heard carefully to then apply it to my instrument. The voice was represented as song, for example, I sang what had been memorized and clarified for the fingers what would be played. In order to move on and overcome the difficult parts of the work, I had to limit myself to small sub-goals in the song and structure my way of working. My early studies and experiences in music were the reason why I could in general start the transcribing process and develop in it. The foot helped me feel the pulse and clarify the beat to keep the correct note value. In the discussion, I compare the result with previous research and literature related to topics hearing, transcribing and strategies for transcribing. I finish the work with my own reflections about the importance of work and possible further studies.

Syftet med examensarbetet var att analysera vilka möjligheter barn ges till delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där kvalitativa forskningsintervjuer med tre förskollärare och sex barn från tre olika förskolor har genomförts. Resultatet visar att förskollärarnas kunskap och erfarenheter av pedagogisk dokumentation skiljer sig åt vilket ger konsekvenser för barns delaktighet i verktyget. Det visar att förskollärarna ofta använder dokumentation och pedagogisk dokumentation synonymt samt att de har olika uppfattningar om hur barnen är delaktiga i verksamhetens pedagogiska dokumentation. Resultatet visar även att barnen upplever en frånvaro av delaktighet i verksamhetens pedagogiska dokumentation. Pedagogisk dokumentation som förskollärarna beskriver att barnen är delaktiga i beskriver barnen ointressant och upplever att den tillhör någon annan.

Syftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares attityder till matematik och hur attityderna påverkar barns matematiska lärande i förskolan. Detta undersöks genom ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på de teoretiska begreppen kultur, mediering, språk, den proximala utvecklingszonen, matematik enligt Bishops modell, attityd och matematisk subjektivitet. Studien följer en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att förskollärarna har positiva attityder till matematik och att de är medvetna om att deras attityder till matematik påverkar barns lärande och prestationer i matematik. Vidare visar resultaten att förskollärarna betonar miljön som viktig för barns lärande där de själva och konkret material ingår i miljön.

Police officers today run the risk of being exposed to events that others will never experience during their lifetime. Many of these experiences may lead to traumatic memories that, in worst case, could make them never wanting to work as a police officer again. How can the police get better at taking care of their employees? This study aims to shed light over how the crisis-supporters perceive their learning within the activity of debriefing. The research questions asked are:” what moments in debriefing do the crisis-supporters identify as a learning activity?” and ”in what ways do the crisis-supporters think they can develop professionally during their practice of debriefing?”. This study investigates the phenomenon of crisis support from a sociocultural theory. The result show that the crisis-supporters feel that they get more knowledge when they debrief police officers compared to when participating in formal education. The results also show that verbal communication is very important in the practice of debriefing. Finally the results show that the interaction between crisis-supporters and police officers plays an important role in both crisis-supporters as well as police officers learning. / Poliser löper varje dag risk att erfara händelser som någon annan aldrig någonsin kommer att få uppleva under sin livstid. Många av dessa händelser kan leda till traumatiska minnen som i värsta fall gör att de inte kan fortsätta arbeta som polis. Hur kan polisen bli bättre på att ta hand om sina medarbetare? Denna studie syftar till att ge lyse åt hur krisstödjarna uppfattar sitt lärande inom krissamtal. Vi ställde frågor om ”vilka moment i krisstödet ser krisstödjarna ett lärande?” och ”på vilka sätt kan krisstödjarna utvecklas inom sitt krisstödjande?”. Studien undersöker detta genom att med hjälp av det sociokulturella perspektivet belysa lärandet hos krisstödjarna i krissamtal. Fem krisstödjare inom polisen har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades deduktivt med hjälp av tematisk analys och med sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar bland annat att krisstödjarna får mer kunskap av att hålla krissamtal än att delta i formella utbildningar. Det visar även att språket är fundamentalt för hur krisstödjarna kommunicerar med varandra och de drabbade samt att samspelet mellan krisstödjare och drabbade spelar en viktig roll i lärandet.