Syftet med den här studien är att förstå förskolepedagogers syn på alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) användandet i förskolan, vilken betydelse det kan ha för pedagogerna och anses ha för barnen.Anledningarna till AKK:s förekomst och om det här anses uppfyllas i förskolorna studeras utifrån förskolepedagogers perspektiv.Förskolepedagogernas skattning av sin kunskapsnivå är också av intresse.Utifrån förskolepedagogers uttryckta tankar kring AKK skapas en förståelse för perspektivet och skattningen av kunskapsnivån kring ett språkverktyg för vardagliga situationer. Studiens vetenskapliga teori har grundats i sociokulturellt perspektiv och socialkonstruktionismen, med begreppen scaffolding, appropriering och social konstruktion. Metoden som har använts i studien för att kunna ta reda på förskolepedagogers syn kring AKK användandet i förskolan var enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 15 förskolor i Halmstad kommun, till alla verksamma förskolepedagoger på avdelningarna. Det insamlade materialet från enkätundersökningenanalyserades utifrån tematisk analys med hjälp av en matris. I resultatetframkommer det både kvantitativt och kvalitativt resultat. Det kvantitativa resultatet framställs med figurer med pedagogernas svar. Det kvalitativa resultatet har teman För barns skull med delteman Språk och Meningsskapande, det andra temat är Pedagogernas roll. Resultatet i den här studien visar att pedagogerna ansågs ha använt AKK till hela barngruppen, för att bland annat ge barnen förutsättningar till att uttrycka sig i förskolan. Förståelsen för pedagogernas syn på AKK användandet i förskolorna är att det generellt använts i vardagliga situationer. Utmaningar med AKK enligt pedagogerna var att få in AKK i ett systematiskt arbetssätt. Resultatet visade att en tendens kunde ses till att pedagoger som skattade sig högt på kunskapsnivån, använde AKK i en lägre omfattning och vice versa.

Syftet med studien är att undersöka hur bildlärare ser på digitala medier i bildämnet på gymnasiet, under tiden då coronapandemin 2020 bröt ut. När detta skedde förändrade det skolundervisningen då man var tvungen att lägga om till distansundervisning. För att undersöka bildlärares syn på digitala medier på gymnasiet, valdes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer av fyra bildlärare på gymnasiet. Materialet analyserades med hjälp av temaanalys och tolkades i ljuset av sociokulturell teori. I resultat och analysdelen framkom det att digitala medier som artefakt är ett hjälpmedel till det kommunikativa samspelet mellan lärare och elev vid distansundervisning. Genom elevernas kunskap om digitala medier, att kunna använda och kommunicera med hjälp av datorer, blev det en räddning för att kunna fortsätta bedriva undervisning i bildämnet. Det framkom även att bildlärare ser digitala medier som en grundkompetens för även framtida yrken för elever och variation till bildämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fortbildning erfars av verksamma lärare i grundskola och fritidshem. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats där semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare inom grundskola och fritidshem använts som metod för insamling av data. Lärares rätt till kompetensutveckling fastslås i skolans nationella styrdokument men det finns idag ingen tydlighet i hur och när denna fortbildning för lärare ska ske. Resultatet visar att lärare anser sig ha behov av fortbildning och önskar mer inflytande över innehållet i de fortbildningssatsningar som görs. Fortbildning måste enligt lärarna vara verksamhetsnära, utgå från en analys och vara relevant och motiverande för att förbättra lärarnas undervisningskompetens och därmed bidra till elevernas lärande. Lärarna önskar kollegialt lärande som fortbildning då de ser fördelar i att ta del av varandras kunskaper och att lära av varandra, vilket överensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Det visar sig i studien att det saknas likvärdighet mellan skolors förutsättningar att organisera för lärares fortbildning och kollegiala lärande. Denna studie kan bidra med kunskap som skapar möjlighet för rektorer och huvudmän att organisera för relevant och verksamhetsnära fortbildning som ökar lärarnas undervisningskompetens och därmed bidrar till högre måluppfyllelse. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>

Denna studie har fokus på att belysa lärares åsikter och tankar kring språk och matematik, merspecifikt den muntliga kommunikationen i matematikundervisningen. Syftet är att skapa enförståelse kring varför matematik är ett tyst ämne där muntliga arbetssätt inte får samma platssom tysta arbetssätt. Studien innefattar intervjuer med tre yrkesverksamma mellanstadielärare i matematik angående muntlig kommunikation. Metoden som används i studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, via mötesverktyget Zoom, för att få svar på forskningsfrågorna. Vidare tolkas och analyseras det insamlade materialet i en innehållsanalys, vilket ger möjlighetatt dra olika slutsatser kring lärarnas svar. Innehållsanalysen visade att två av lärarna hade en positiv inställning till muntlig kommunikation i matematikundervisningen, och använde sig av olika muntliga arbetssätt. En av lärarna upplevde att den muntliga delen hindrades avutomstående faktorer. Det visade sig vara en orsak till att den tredje läraren använde betydligt mindre muntlig kommunikation i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv, synliggöra och förstå förskollärares perspektiv på den obligatoriska kartläggningen i förskoleklass. Studiens utgångspunkt har varit att synliggöra förskollärarnas tankar och erfarenheter om den obligatoriska kartläggningen i förskoleklass. Utifrån forskningsfrågorna kunde olika semistrukturerade intervjufrågor formuleras som handlade om hur förskollärarna bearbetar de olika delarna av kartläggningen och vad som fungerar bra och mindre bra. Det sociokulturella perspektivet har varit centralt i analysen av materialet eftersom i reduceringen av materialet har centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet varit i fokus. Som metod i reduceringen har färgkodning används för att få fram det som har varit aktuellt i denna studie.  Resultatet visar att förskollärarna gjorde största delen av kartläggningen inom tidsfristen som Skolverket har satt, det visar också att det fanns brister i bedömningen, i hur förskollärarna bearbetade resultatet som har kommit fram av kartläggningen. Det framkom också att arbetet av kartläggningen varierar från skola till skola, några förskollärare beskrev att de hade ett bra stöd från en specialpedagog medan några andra inte hade det.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers strategier för att stötta flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Fokus finns även på de utmaningar som pedagogerna stöter på i interaktionen med flerspråkiga barn. Följande frågeställningar har formulerats för att söka svar på studiens syfte: “Vilka utmaningar bemöter förskollärare i samspelet med flerspråkiga barn?” samt “Vilka strategier använder förskollärare i syfte att främja barnens språkutveckling i interaktionen med flerspråkiga barn?”. Vi har tagit del av tidigare forskning som visat att barnen behöver använda sitt modersmål för att kunna utveckla det svenska språket. Samt olika strategier som kan vara fördelaktiga i arbete med flerspråkiga barn för att stödja deras språkutveckling. Vi har använts oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer på en förskola i södra Sverige. I resultat delen kopplas observationerna samman med den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visade att förskollärare har kunskaper samt tillvägagångsätt för att arbeta med flerspråkiga barn i syfte att främja deras språkutveckling. Det uppstår en del utmaningar i interaktionen med flerspråkiga barn då deras ordförråd är begränsat. Men pedagogerna använder sig av olika strategier såsom bild stöd och TAKK-tecken för att stödja deras språkutveckling.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lågstadielärare arbetar med högläsning av skönlitteratur. Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivet där lärande ses som en social process och där det viktigaste redskapet för att lära är språket. För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod som utgår från semistrukturerade intervjuer och observationer. Tre lågstadielärare har observerats i sin undervisning samtintervjuats före och efter observationstillfället. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys använts. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av högläsning i lärandesyfte. För att främja elevernas språkutveckling och läsintresse använder sig lärarna av textsamtal och kroppsspråk samt anpassat tonläge och bokval. I resultatet framkommer även att genomförandet av högläsning påverkas av olika faktorer såsom elevgruppens storlek, tid och klassrumsmiljö, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

This study examines both the opportunities and challenges of including ChatGPT in education from the perspective of middle and high school teachers. The main objective is to highlight not only the challenges posed by AI but also the potential benefits of AI in education, as negative opinions about ChatGPT are more commonly heard. The study applies the epistemological perspectives of sociocultural and pragmatism to gain a deeper understanding of teachers’ views on the opportunities and challenges that ChatGPT can bring to education. The results show that ChatGPT offers several opportunities as well as challenges, which are explained in more detail in the study. The most interesting finding is that critical thinking emerges as a common factor in the teachers’ opinions, the ability to critically evaluate information has become more important with the introduction of ChatGPT. Teachers believe that ChatGPT can serve as a valuable complement in education, provided that students learn to use the tool in a critical and responsible manner. This can enhance students’ critical thinking and analytical skills, which are crucial for their development.

Syftet med denna studie är att få ökad förståelse om lärares uppfattningar till ett transspråkande arbetssätt samt om det tillämpas i SO-undervisningen i grundskolan 1–3. Tidigare forskning som presenteras i detta arbete redogör för transspråkandets positiva effekter på elevernas kunskapsinhämtning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer och observationer med öppet förhållningssätt. Studien innefattar fyra lärare som arbetar på två olika skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Resultatet som presenteras i denna studie visar att samtliga lärare har en överhängande positiv attityd till ett transspråkande arbetssätt där detta sker med hjälp av studiehandledare, andra elever, bildstöd och digitala verktyg. Samtidigt uttrycker samtliga lärare att det finns utmaningar som exempelvis tidsbrist, resursersamt deras egna språkkunskaper, men också antalet språk som finns i klassrummet. Det främsta resultat som presenteras i studien är att samtliga lärare anser transspråkande som extra betydelsefullt inom just SO-undervisningen, detta på grund av det komplicerade och abstrakta ämnesspråket. Det saknas dock forskning inom den språkinriktade SO-undervisningens lägre åldrar i jämförelse med exempelvis svenskdidaktiken vilket resulterar i en forskningslucka där denna studie anses bidra med ny förståelse. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning SO</p>

Samlingar är något som ofta används i förskolan men som inte benämns som företeelse i förskolans läroplan. Enligt våra uppfattningar diskuteras det lite om samlingen, därav är syftet med studien att synliggöra förskollärares resonemang om samlingens innehåll, struktur och funktion i förskolans vardag. Samlingen tar utgångspunkt i Fröbels pedagogik och beskrevs som en aktivitet för att skapa lugn i barngruppen. Samlingen innebar ofta att sitta i en halvcirkel och samtala, lyssna på varandra och sträva efter gemenskap. Det är även innehåll som speglas i tidigare forskning gällande samlingar i dagens förskola. Samlingar beskrivs kunna ha skilda innehåll och förskollärare olika tillvägagångssätt beroende på vilket syfte samlingen har. Vårt resultat visar att samlingen i förskolan är ett tillfälle att mötas och lära av och med varandra, men det framkommer även att syftet kan variera. Ibland beskrivs det som ett tillfälle för olika former av kommunikation men ibland finns det ett behov av att i stunden behöva samla ihop barngruppen av olika anledningar. Förskollärare behöver fundera och tänka över sådant som upplevs fungera mindre bra i en samling då det är deras ansvar att se till så att samlingen blir en meningsfull aktivitet. Undervisning, samtal, musik, litteratur och olika former av hjälpmedel förklaras som centralt innehåll för samlingen. Hur den prioriteras utgår från förskollärares förhållningssätt och exempelvis brist på personal. Samlingen förklaras vara en frivillig aktivitet där barn kan delta på flera olika sätt, exempelvis genom att lyssna från ett annat rum eller genom att befinna sig lite vid sidan av samlingen. Föreliggande studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, för att sedan transkriberas och därefter gjordes en tematisk analys. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen scaffolding, mediering och lärande i sociala interaktioner.