Kommunikationsförmågan kan vara en nyckelkomponent för utveckling av de andra förmågorna i matematik. Genom att eleverna tillåts kommunicera matematiska idéer genom matematiska uttrycksformer får eleverna möjlighet att uttrycka sin kunskap och sin förståelse samt fördjupa sin förståelse för ämnet. Men hur lärare bör utforma matematikundervisningen för att främja elevers utveckling av kommunikationsförmågan förblir osagt. Således har läromedel och lärarhandledningar stor inverkan på lärarens matematikundervisning. Tidigare forskning pekar mot att kooperativt lärande generellt kan utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Därför syftar denna komparativa lärarhandledningsanalys till att kartlägga på vilket sätt lärarhandledningen i Rik matematik 3A och Favorit matematik 3A erbjuder förutsättningar för kooperativt lärande. Analysen fokuserar också på hur aktiviteterna i dessa lärarhandledningar karaktäriseras av komplexitet och utmaning för att främja kooperativt lärande i matematik. Resultatet från denna lärarhandledningsanalys påvisar att lärarhandledningen i Rik matematik erbjuder förutsättningar för kooperativt lärande i större utsträckning än Favorit matematik. Dessutom karaktäriseras aktiviteterna av större komplexitet och utmaning än de i lärarhandledningen i Favorit matematik, eftersom flera elevers insatser krävs vid genomförandet. Men lärare har fortsatt autonomi när det kommer till hur lärarhandledningar implementeras i praktiken.

Studien syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 1 beskriver sitt arbete med högläsning av skönlitteratur i svenskämnet i syfte att främja elevernas språkutveckling och lärande. Studien lyfter även lärarnas upplevda fördelar och svårigheter i undervisningen. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika aktiviteter innan, under och efter högläsningsundervisningen, såsom att tillsammans med eleverna sammanfatta tidigare läsning och ställa frågor om innehållet i syfte att ge dem möjlighet till stimulans och utveckling inom språkets olika delar.

Meningen med studien har varit att undersöka bild- och medielärares förhållningssätt till grupparbete i gymnasiet med fokus på bedömning. Forskningen har sökt skapa förståelse gällande vad som bedöms i grupparbeten samt genom vilka metoder som lärare skapar insyn i elevernas processer på både grupp- och individnivå. Studien har också strävat efter att belysa grupparbetets fördelar respektive utmaningar i undervisningen kopplat till lärarens bedömningsplikt. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma gymnasielärare i ämnena bild och media i Stockholm. Den insamlande empirin synliggjorde fyra stycken centrala teman som utgörs av Planering av grupparbete, Lärarens bedömningsavsikt, Metoder för bedömning och Grupparbetets inverkan. Undersökningens resultat visar att medverkande lärare generellt önskar bedöma eleverna på både grupp- och individuell nivå utifrån både underlag relaterat till process och produkt. Men i vilken utsträckning detta går att genomföra upplevs av informanterna variera. Studien visar att lärarna använder sig av beprövade metoder och strategier för planering, undervisning och återkoppling. Men på grund av lärarens begränsade insyn och grupparbetets komplexitet fokuseras kunskaper som långsiktigt lärande, samarbetsförmåga, interaktion samt utbyte av idéer och perspektiv framför akademisk och teoretisk kunskap. I studien framkommer vikten av dialog och förtrogenhet mellan lärare och elev vid grupparbeten, att relationell pedagogik vid grupparbeten skapar tydlig kommunikation, sociala band och informella bedömningssituationer som genererar underlag och gynnar bedömning för lärande.

Studiens syfte är att belysa hur elever i årskurs tre via en lektionsserie innehållande kroppsligtlärande lär sig om solsystemet. Fyra frågeställningar besvaras i studien: Hur beskriver elevernasolsystemet före och efter den planerade undervisningen? Hur kommunicerar eleverna medvarandra under den planerade undervisningen? Hur kan elevernas erfarenheter av kroppsrörelsei undervisning beskrivas av dem själva? Hur framträder kroppsligt lärande i den planeradeundervisningen? Sociokulturellt perspektiv är den teoretiska utgångspunkten i den här studien.Den här studien är en kvalitativ forskningsstudie som genomfördes med olikadatainsamlingsmetoder i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju, videoinspelningunder lektionsserien samt skapande av en tankekarta. Inspiration av en innehållsanalysanvändes för kodning och analysering av det insamlade materialet, vilket resulterade i femkategorier. Resultatet i studien visade att eleverna lärde sig med hjälp av varandra genomgestaltning av kroppen. Eleverna kunde ge mer komplexa beskrivningar och visade en störreförståelse för solsystemet efter undervisning med kroppsligt lärande. Eleverna interagerade påolika sätt, och en del av detta skedde bland annat genom att samtala med varandra för attmöjliggöra för varandras lärande i ett socialt samspel. Även kroppen användes som ett sätt attinteragera med varandra, vilket var fördelaktigt för eleverna som inte var lika muntligt aktiva.

I takt med att digitala resurser och verktyg blir allt vanligare i undervisningen, genomgår många ämnesområden en betydande transformation, inklusive religionskunskap. Denna studie undersöker specifikt användningen av digitala resurser i undervisning om islam och lärares upplevelser av detta. Genom en enkätundersökning har vi undersökt hur ofta lärare använder digitala resurser i sin undervisning om islam, vilka specifika verktyg som används mest frekvent samt vilka utmaningar och möjligheter de möter vid integrering av dessa digitala resurser. För att kunna diskutera resultaten har vi relaterat dem till teoretiska ramverk som TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge) och det sociokulturella perspektivet. TPACK belyser vikten av att integrera teknologisk kunskap med ämnesinnehåll och pedagogik för att effektivt använda digitala verktyg i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet betonar lärandets kontext och den kulturella interaktionen som uppstår i klassrummet. Resultaten av enkätundersökningen visar på både likheter med tidigare forskning och specifika insikter om de vanligaste digitala resurserna som lärare frekvent använder. Samtidigt identifierades flera utmaningar. Bland dessa nämndes hanteringen av känsliga ämnen, risken för missförstånd eller förstärkning av fördomar samt tekniska problem som kan uppstå med digitala plattformar och verktyg. Lärarna uttryckte behov av ytterligare utbildning och stöd för att kunna använda digitala resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt.

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilka arbetssätt och strategier F-3 lärare beskriver att de använder vid problemlösning i matematikundervisningen. Studiens första forskningsfråga lyder; vilka arbetssätt beskriver F-3 lärare att de använder vid problemlösning i matematikundervisningen? Den andra forskningsfrågan lyder; vilka strategier beskriver F-3 lärare som centrala vid problemlösning i matematikundervisningen? En kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer och det sociokulturella perspektivet används för att besvara forskningsfrågorna. Slutsatsen är att lärarna beskriver en relativt gemensam syn på vilka arbetssätt de använder och vilka strategier de anser är centrala vid problemlösning i matematikundervisningen. Däremot anser lärarna att eftertanke kring vilka arbetssätt och strategier som är användbara behöver relateras till matematiskt innehåll och elevgrupp.

The purpose of this study was to investigate what efforts some teachers and special needs teachers at primary schools think are needed at the organizational, group and individual levels to provide support for students with Developmental Language Disorder (DLD). Furthermore, it was investigated which supportive strategies and teaching methods teachers and special needs teachers applied and how the learning environment could be favourably designed. The study was based on a qualitative method with semi structured interviews and observations. The result shows that principals' priorities and the presence of speech therapists at schools affect what support participants experienced they received. The participants are guided by a relational perspective where the focus is on how the linguistic and physical learning environment can support the students. To provide that support, students with DLD should be carefully charted and they are favored by a clarifying pedagogy. The adjustments aimed at students with DLD benefit all students.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur musikundervisningen i årskurs 1-6 påverkar förväntningen på och inställningen till musikundervisningen i årskurs 7-9. I bakgrunden presenteras en genomgång av tidigare och nu rådande läroplaner för grundskolan samt granskningar och forskning som gjorts inom området. Data har samlats in genom kvalitativa respondentintervjuer med fyra individer i åldrarna 15-25. Intervjuerna har transkriberats, bearbetats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att respondenterna upplevt skillnader mellan musikundervisningen i årskurs 1-6 och 7-9, framför allt i tillgång till lokal och utrustning. Resultatet visar också att respondenterna upplever att musikämnet saknat progression genom grundskolan och det framkommer att undervisningen upplevts som mer seriös från den årskurs då betyg skulle sättas. Respondenternas upplevelser av grundskolans musikundervisning och vad som påverkat upplevelsen diskuteras slutligen i förhållande till den litteratur som presenterats. / The aim of the present study is to investigate how music education in grades 1-6 affects expectations of and attitudes towards music education in grades 7-9. The background presents a review of previous and current curricula for primary schools, as well as audits and research done in the field. Data was collected through qualitative interviews with four subjects aged 15-25. The interviews were transcribed, processed and analyzed from a sociocultural perspective. After analyzing the interviews, the results show that the respondents experienced differences between music teaching in grades 1-6 and 7-9, especially regarding access to locale and equipment. The results also show that respondents feel that the subject of music lacked progression throughout primary school, and it appears that music education is perceived as more serious in conjunction with the first school year in which the students’ work was officially graded. Finally, respondents' perceptions of primary school music education and factors affecting the experience are discussed in relation to the literature presented.

I denna studie kommer du som läsare få en inblick i lekar och aktiviteter där barnen har full kontroll över situationen. Studiens syfte är att genom observation synliggöra hur barn begränsar sina kamratkulturer och om det förekommer fördomar eller kränkande behandling när man gör uteslutningar av sina kamrater. I resultatet kan man se hur barnen som observerats är väl medvetna om förskolans regler och värderingar, således förekommer inga trakasserier eller kränkande behandling under lekens gång. Dock använder man sig av subtila och kamouflerade strategier för att styra leken kring såväl lekens utformning till vilka kamrater som får ingå i sin lekkonstellation och således ta sig runt de regler som finns kring kamratskap, t.ex. anpassningar av regeln ”Alla får vara med”. I deras uteslutningar kan man se hur hierarkier har byggts upp och genom sina verbala och icke-verbala språk förtydligar man vilka som kan få tillträde och inte. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv är det också sagt att studien inte enbart berättar om barns uteslutningsstrategier utan ger också en bild kring den kultur och de samtal som råder inom förskolemiljön som i sin tur skapar en arena där uteslutningarna sker. / In this study you will be able to get a “sneak peek” into the play and game in which the children are the masters. The purpose of this study is through observation show whether children are limiting their play arenas and if children are excluding others by using unethical or stereotypical methods, such as excluding because of age, gender, ethnicity, etc. The results of the observations show that the children of this observation doesn’t use judgmental exclusions however use hidden and camouflaged strategies to adapt the play to match their intentions. By playing by the hierarchic rules of the preschool arena the children are able to choose their wanted playmates, the intentions and the rule of the game itself. The exclusion strategies are subtle and yet so obvious and through their psychical and verbal language they show each other the signs of which you are in the game or not. The children of the study are well aware of the physical and social rules within the preschool and are therefore able to adapt their exclusion strategies by bending the rules, for example the most common “Everybody are allowed to join the game”. With that in mind this study doesn’t only show the exclusion strategies but also the culture and conversations that creates the environment in which these exclusions are performed.