Syftet med undersökningen är att studera förskollärares olika synsätt på handdockan i förskolan. För att undersöka detta använde jag metoden gruppintervju, vilket gav mig möjligheten att intervjua tre förskollärare samtidigt. Metoden bidrog till att respondenterna argumenterade för sina åsikter samt skapade diskussioner kring ämnet, då alla intervjuades samtidigt och på så vis kunde ta del av varandras åsikter. Det empiriska materialet analyserades genom ett sociokulturellt perspektiv där Lev S. Vygotskijs teorier är centrala (Kroksmark, 2011). Genom Vygotskijs teorier om språket, fantasi och verktyg identifierades tre temaområden som vidare visade sig vara olika synsätt på handdockan. Undersökningens resultat visar att handdockan kan användas som motivator, kommunikationsverktyg samt att den vuxna genom handdockan kan närma sig barnets värld. Resultatet påvisar hur viktigt det är att en vuxen deltar i barnets vardag, vilket jag relaterar till det som Vygotskij (Kroksmark, 2011) kallar för den proximala utvecklingszonen. Genom denna undersökning framkommer det att handdockan kan användas som ett framgångsrikt verktyg med flera synsätt och många möjligheter i förskolans verksamhet. / The purpose of this survey is to examine the teaching approaches among preschool teachers. In order to examine the purpose of the survey I held a group interview with three preschool teachers, a method which allowed the respondents to discuss the topics and argue for their opinions all together. The empiric data was analyzed through a sociocultural perspective in which the theories of Lev S. Vygotsky are central (Kroksmark, 2011). Through these theories concerning language, fantasy and tools, three themes, which eventually turned out to be various teaching approaches on the hand puppet, were identified. The result of the survey shows that the hand puppet can be utilized as a motivator, a tool for communication and to make its grown-up user come closer to the child’s world. The result of the survey emphasizes the importance of grown-up’s participation in children’s everyday life, which I relate to what Vygotsky (Kroksmark, 2011) identifies as the zone of proximal development. Furthermore the survey shows that the hand puppet may be used as a successful tool, with several teaching approaches and many possibilities in preschool.

Syftet med studien är att få ökad insikt i körledares förhållningssätt till och hantering av sångtekniska övningar i kör. Bakgrundskapitlet beskriver sångrösten som instrument, och olika – i sångsammanhang – vanligt förekommande begrepp samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ett sociokulturellt perspektiv i egenskap av teoretisk utgångspunkt. Undersökningen är genomförd med hjälp av den kvalitativa intervjun som metod. Fyra i nuläget aktiva körledare intervjuades och i resultatet beskrivs deras syn på vad röst- och sångteknik innebär och hur de går tillväga för att förmedla detta till sina korister samt vilka redskap som används för ändamålet. I diskussionen förs ett resonemang kring kunskapsförmedling och hur den sker via olika kommunikationsvägar samt vilka olika roller som ryms i körledarrollen. / The purpose of this study is to gain further insight into choir conductors' approach to and manage-ment of technical vocal exercises in the choir. The background chapter describes the singing voice as an instrument, different common concepts in song contexts, and gives a presentation of earlier literature and research related to the purpose. Furthermore the study presents a socio-cultural perspective as a theoretical basis. The survey is carried out using the qualitative interview method. Four currently active choir directors were interviewed. The results describes their view of what the voice-singing technique entails, how they convey this to their choir and which tools they use for this purpose. The discussion reflects on the knowledge transmission and communication between choir and choir director.

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i. Metod: Den kvalitativa empiriinsamlingen genomfördes med stöd utifrån diskursanalys och avsåg att uppmärksamma desanningar, diskurser som framträder under diskussion med unga män kring den manliga kroppen. Resultat: Av studien framkommer det att den manliga normen innefattar att vara kroppsmässigtstor och utstråla självsäkerhet, en norm de unga männen menar att få når upp till. Var föreställningar och normer om den manliga kroppen uppstår visar sig främst vara via media.Vidare visar resultatet att diskurser för hur en man bör se ut och vara varierar beroende på socialkontext. Det framträder även att det inom en specifik kontext kan finnas flera diskurser samt attvad de unga männen ansett som det “normala” inom specifika kontexter ändrats med åren. / Women's perceptions of their own body is an well-studied area. On the contrary, similar studieson men are not as common. This interesting observation laid a foundation for this study.Purpose: The purpose of this study is to illustrate how young men talk about the male body froma socio-cultural perspective, with attention to the standards that appear as truths in the youngmen's reality during discussions. Theoretical framework: The study is based upon a sociocultural perspective, meaning that individuals are shaped and learn from their culturalsurroundings. Method: By discourse analysis, quality based empirical data was collected. Theprimary purpose was to observe and learn about how young men see and talk about men's bodies. Result: The study reveals, by looking at the perception among young men, that a man shouldhave a big, muscular body and act with a great self confidence. A standard few men live up to, participants of the focus groups think. The expectations and perceptions are created mainlythrough media. Furthermore, the study shows that it also depends on the men's social context. Itis also evident that within a specific context, several different discourses can exist about whatshould be seen as "normal" and that it can change as the years pass by.

Med avstamp i vårt problemområde är vårt syfte att undersöka vilken populärkultur som barn använder sig av samt hur de använder sig av den. Utifrån detta undersöker vi även hur pedagogerna bemöter den populärkultur som barnen använder sig av i förskolan. Vår förhoppning med vår forskningsstudie är att bidra med en ökad förståelse kring hur barns populärkultur tar sig uttryck i förskolan. På så vis är våra förhoppningar att pedagoger ska lägga större vikt vid att arbeta med och kring barns populärkultur och dra nytta av barns erfarenheter och intressen i verksamheterna. Utifrån vårt syfte så utgår vi från följande forskningsfrågor: - Vilken populärkultur uttrycker- och använder sig barnen av i förskolan samt hur bemöts barnens populärkultur av pedagogerna? - Hur använder sig barnen av sin populärkultur som artefakter i förskolan och hur visas deras mediering? - Hur fungerar populärkulturen som ett samlärande? Studien har en mikroetnografisk ansats där vi har utfört deltagande observationer som dokumenterats via ljudinspelning och fältanteckningar för att samla in vår empiri. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi har valt att lägga vårt fokus på sociokulturella begrepp såsom samlärande, artefakt och mediering. I vårt resultat kunde vi se att barnens gemensamma intressen och tidigare erfarenheter öppnade upp kontexter där samlärande kunde ske då barnen möttes via den gemensamma lärplattform som var deras populärkultur. Vi kunde vi se att barnen använde sig av populärkulturella karaktärer och erfarenheter från dessa för att bemöta- och hantera situationer på förskolorna.

Syftet med denna studie är att undersöka barns sociala interaktion samt hur pedagoger möjliggör denna interaktion under leken i utomhusmiljön. Studiens forskningsfrågor är följande: vilken betydelse har tillträdet till leken för det sociala samspelet i de yngre barnens lek och hur skapar pedagoger möjlighet för ett socialt samspel mellan de yngre barnen under den fria leken i sandlådan? Denna studie tar inspiration från ett sociokulturellt perspektiv och Lev Vygotskij som är grundare till detta perspektiv. Denna kvalitativa studie närmar sig ett resultat genom utförda videoobservationer och fältanteckningar med fokus i sandlådan med interaktionsanalys som analysmetod. Studien genomfördes på två förskolor under tre tillfällen vardera. Studien resulterade i att de yngre barnen på förskolan samspelade genom att imitera varandra där de utförde liknande handlingar. Genom att barnen utförde liknande handlingar fick leken en gemensam handlingsram vilket visade sig vara av vikt för barnens sociala samspel. Det framkom även att pedagogerna både möjliggjorde och hindrade barnens samspel i leken. Pedagogerna möjliggjorde samspelet mellan barnen genom att stötta dem in i andra barns lek. När pedagogerna blev för delaktiga i barnens lek och styrde lekens handlingsram kunde detta leda till att barnens sociala samspel avbröts. Resultatet visade även på att utifrån hur pedagoger såg möjligheter med artefakterna styrdes barnens lek men även barnens användande av artefakterna i leken medförde att andra barn tog efter och imiterade deras handlingar.

Abstract Title: Media and Information Literacy (MIL) in kindergarten: A phenomenological study of preschool teachers' perceptions, competencies and preconditions for the introduction of media information literacy (MIL) in preschool. Author: Paramaporn Erdtman Instructor: Janne Kontio Autumn Term 2016 Various studies have shown that there has been a great increase in the use of digital media for children of all ages, especially children of preschool age. A need for skills and knowledge in how we as educators should be able to help children manage digital media and information has become essential. In 2011, UNESCO presented the concept of media information literacy or MIL, which is a collective concept of media literacy and information literacy in a network society. According to state media council, MIL is a tool to enhance understanding and critical abilities and to manage the problems that will arise in everyday media. Such skills are essential in order for children to be able to exercise both their rights and their responsibilities in a democratic society. The purpose of this study is to examine the different conditions that exist amongst pre-school teachers which will help in introducing media - information literacy in the preschool context. The study is based on a quantitative method, i.e. survey and qualitative interviews. The study is aimed toward preschool teachers who have worked with digital tools in preschool. The result shows that there are positive opportunities for working with MIL in preschool. Preschool teachers have some understanding of the concepts of media and information literacy are about. Preschool teachers consider themselves to have the most of the important skills in order to bring MIL into the preschool. The result also indicates that children need more opportunities to create and communicate in intercultural dialogues and critical discussions with the help of digital media. Early childhood educators approach to children's use of digital media and information is a prerequisite to MIL's implementation in preschool. Early childhood educators are in favor of working with MIL's main points which they have already implemented in the preschool.

Syftet med studien var att bidra till ökad kunskap inom låtskrivningsundervisning. I studien undersöktes hur låtskrivning kan bedrivas på olika utbildningsnivåer. Med en hermeneutisk vetenskapssyn och ett sociokulturellt perspektiv genomfördes en kvalitativ intervjustudie av fyra deltagande lärare som undervisar i låtskrivande på grundskola, gymnasium, kulturskola, folkhögskola och högskola. Resultatet gav en inblick i dessa fyra olika lärares praktiker och synsätt och kan ses som relevant för yrkesverksamma musiklärare som vill utöka sina kunskaper i låtskrivningsundervisning i relation till kreativitet. Utifrån tidigare forskning om musikskapande, undervisning och kreativitet presenterades ett mångfacetterat resultat där lärarnas syn på och medvetenhet kring kreativitet ansågs påverka den undervisning som bedrevs i större utsträckning än vad lärarnas egna låtskrivande antyddes göra. Lärarens betydelse, vikten av medvetenhet kring kreativitet som företeelse, att synliggöra skapandeprocesser och att kommunicera dessa med eleverna går också som en röd tråd genom resultatet. Svårigheterna i att bedöma låtskrivande i olika kontexter framkom utifrån studien som ett ämne för vidare forskning.

Detta arbete baseras på en kvalitativ intervjustudie med tre musiklärare som arbetar i en kulturskola. Syftet med studien är att undersöka hur dessa lärare ser på olika lektionsformers betydelse för elevers motivation. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet utgörs av ett sociokulturellt perspektiv. I intervjuerna ombads lärarna att besvara ett antal öppet ställda frågor, utifrån vilka de beskriver sin syn på ämnet. Resultatet visar att musiklärarna uppfattar en tradition bland kommunala musik- och kulturskolor där individuella 20-minuterslektioner är den vanligast förekommande lektionsformen, dock anser de att olika typer av gruppundervisning blir allt vanligare. Anledningen till att individuella lektioner fortfarande utgör normen anses ha att göra med att det är bekvämare jämfört med grupp- och ensembleundervisning som innebär större arbetsbörda för läraren, men som enligt informanterna i regel gagnar elevernas motivation i större utsträckning. Informanterna var överens om att det bästa kursupplägget ur såväl kunskapsmässig som motivationsmässig aspekt vore att eleverna får både individuella lektioner och lektioner i grupp, då dessa anses komplettera varandra på ett gynnsamt sätt. De tre var överens om att när det kommer till unga nybörjare är dock någon form av gruppundervisning att föredra. I unga åldrar har inte det inre belöningssystemet utvecklats och därför behövs en högre grad av direkt belöning, vilket underlättas i sociala sammanhang, menar informanterna. Uppsatsen avslutas med en diskussion där resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning. / This study is based on qualitative interviews with three teachers in a Swedish municipal school of music. The purpose of the study is to examine these teachers’ views on various types of lessons and the impact they have in terms of motivating students. The theoretical basis of this work is the social cultural perspective. In the interviews the teachers were asked to answer a couple of open questions, from which they described their views. The teachers’ experiences show a traditional and most common way of education on musical instruments in Sweden that is, 20 minute individual lessons. The practises of teaching in groups are however considered to have increased in popularity over past years. The reason why individual lessons still are norm is because of the larger workload for the teachers regarding group lessons. Nevertheless, group lessons are considered to motivate students to a greater extent than individual lessons. The three teachers agreed upon that the best alternative is to give students opportunity to receive both individual and group lessons, since these complement each other in a favourable manner. When it comes to young beginners, some form of group activity is though preferable. This is because young students do not have the internal reward system developed and therefore requires a higher degree of direct confirmation, which is supposed to be more facilitated by group settings than by individual lessons. The study ends with a chapter where results to previous research are discussed.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera den fysiska miljöns framställande inom fritidshem, utifrån perspektiv på tillgänglighet, jämställdhet och populärkultur. Detta arbete är utformat som en kvalitativ studie och utgår från visuell metodik som metod, där fotografier av miljön på fritidshem utgör den centrala källan för analysarbetet. Resultatet är framställt med hjälp av en tematisk analysmetod där datan kategoriserades i tre stycken huvudteman, dessa teman benämns Kreativitet, Populärkultur och Tillgänglighet. Inom dessa huvudteman framkom även diverse underteman för att tydliggöra olika aspekter av det specifika huvudtemat, dessa teman analyserades senare utifrån ett sociokulturellt perspektiv som fokuserade på bland annat begreppen kultur och kontext, men även med inslag av genusbegrepp. Studiens slutsatser tar avstamp i miljöns likartade uppbyggnader av tillgänglighet för eleverna, även hur arbetet kring jämlikhet med inslag av populärkultur gör sig synlig inom fritidshemmets ramar. Samtidigt hur det år 2019 fortfarande existerar könskodade rum inom fritidshemmens arena.

Studien synliggör åtta fritidspedagogers beskrivningar och erfarenheter av mottagande ochinkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Syftet med studien är attanalysera hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med mottagande ochinkludering av nyanlända elever. Studiens metodologiska del förhåller sig tillett sociokulturellt- och interkulturellt perspektiv. Studien bygger på enkvalitativ ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med åttafritidspedagoger. Studiens resultat tydliggör fritidshemmets ochfritidspedagogernas funktion i arbetet med nyanlända elever samt vilkamöjligheter och hinder det är som uppstår i arbetet. Fritidspedagoger såg fleramöjligheter än hinder i arbetet med nyanlända elever, dock var dessa hinderinte långvariga och kunde lösas med hjälp av redskap. Samverkan i och utanförskolan  var en viktig förutsättning för de nyanlända elevernasinkludering, socialisering, språkutveckling och välmående. Slutsatsen vi drarutifrån studiens resultat är att fritidshemmet är en viktig plats som utgör enviktig roll för de nyanlända elevernas lärande och utveckling.