Forskning visar att andraspråkselever har ökat i klassrummen den senaste tiden. Detta sätter press pålärarna, då de måste ge alla elever lika möjligheter till en bra utbildning.Det här är en kvalitativ studie med fokus på att undersöka hur lärare undervisar inom ämnet svenska i enflerspråkig klass. Vi intervjuade samt observerade fyra lärare från två olika skolor. Vi samtalade även medtvå specialpedagoger från samma skolor.Resultaten visade att de vanligaste undervisningsmetoderna var bildstöd och kroppsspråk. Dessa metoderanvändes av alla lärarna i vår studie för att inkludera andraspråkseleverna sociokulturellt samtkunskapsmässigt. Vår studie visade även att lärarna försöker inkludera andraspråkelever i undervisningen,men att det kan uppstå språkliga svårigheter.Slutligen föreslås olika typer av material samt annat stöd som kan gynnas både för lärarna ochandraspråkelever.

Den här uppsatsen undersöker hur vida två olika läromedel (”En läsande klass” och Läsförståelse start”) använder sig av text och bildsamspel och ifall detta kan främja elevernas inlärning. Med hjälp av multimodala verktyg såsom ideationell, interpersonell och textuell så undersöks dessa aspekter. Studien undersöker också vilka läsförståelsemöjligheter som dessa läromedel erbjuder. Bägge läromedlen har använt bilder som ett visuellt understöd för att förtydliga textens innehåll. De använder också bilderna för att förmedla detaljer som inte nämns i texten. De läsförståelse möjligheter som läromedlen används sig av är gemensam diskussion i klassen angående texten utifrån fem olika dockor/områden (”En läsande klass”). Det andra läromedlet har använt sig av ett flertal olika texttyper där eleven sedan svara på frågor och påstående utifrån det lästa.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares perspektiv på förskolegården som lärmiljö, vilka möjligheter eller begränsningar de uppfattar finns samt vilken betydelse de upplever att förskolegården som lärmiljö har för barns lärande.   Det empiriska materialet i studien har samlats in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare från två olika kommuner har deltagit. En kvalitativ forskningsmetod har använts där inspelade intervjuer genomförts och därefter transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna i analysen av empirin är utifrån Säljös (2014) perspektiv på det sociokulturella perspektivet där begreppen kommunikation, samspel, fysiska artefakter och mediering är i fokus.   Utifrån våra frågeställningar visar resultatet i förskollärares berättelser att de lyfter fram sin egen roll som den mest betydelsefulla faktorn för att barns lärande ska gynnas och synliggöras i mötet med det material som finns på förskolegården. Förskollärare lyfter också fram att delaktighet, lyhördhet och kreativitet kan ge barn möjlighet att erfara och lära i samspel och kommunikation med fysiska artefakter. Det framkommer också att hur delaktiga och aktiva förskollärare är på förskolegården kan möjligtvis bero på antalet barn.

Denna studie syftar till att undersöka hur mellanstadielärare arbetar med högläsning av skönlitteratur samt om högläsningen används som en strategi för att främja elevernas språkutveckling. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och främst begreppen den proximala utvecklingszonen och stöttning. I studien används en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och analyserats genom en tematisk analysmetod. Resultatet som framkommer i studien visar att lärarna använder sig av flera olika arbetssätt när de arbetar med och kring högläsning av skönlitteratur. Resultatet i studien visar även att det finns flera olika syften till varför lärarna väljer att arbeta som de gör med högläsningen. Avslutningsvis framkommer av studiens resultat att deltagarna anser att det finns en positiv och stark relation mellan högläsning av skönlitteratur och elevers språkutveckling.

Kommunikationsförmågan kan vara en nyckelkomponent för utveckling av de andra förmågorna i matematik. Genom att eleverna tillåts kommunicera matematiska idéer genom matematiska uttrycksformer får eleverna möjlighet att uttrycka sin kunskap och sin förståelse samt fördjupa sin förståelse för ämnet. Men hur lärare bör utforma matematikundervisningen för att främja elevers utveckling av kommunikationsförmågan förblir osagt. Således har läromedel och lärarhandledningar stor inverkan på lärarens matematikundervisning. Tidigare forskning pekar mot att kooperativt lärande generellt kan utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Därför syftar denna komparativa lärarhandledningsanalys till att kartlägga på vilket sätt lärarhandledningen i Rik matematik 3A och Favorit matematik 3A erbjuder förutsättningar för kooperativt lärande. Analysen fokuserar också på hur aktiviteterna i dessa lärarhandledningar karaktäriseras av komplexitet och utmaning för att främja kooperativt lärande i matematik. Resultatet från denna lärarhandledningsanalys påvisar att lärarhandledningen i Rik matematik erbjuder förutsättningar för kooperativt lärande i större utsträckning än Favorit matematik. Dessutom karaktäriseras aktiviteterna av större komplexitet och utmaning än de i lärarhandledningen i Favorit matematik, eftersom flera elevers insatser krävs vid genomförandet. Men lärare har fortsatt autonomi när det kommer till hur lärarhandledningar implementeras i praktiken.

Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka olika sätt användandet av digitala verktyg påverkar undervisningen i ämnet svenska ur ett lärarperspektiv. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med lärare. Ett informationsbrev och en samtyckesblankett skickades ut till respondenterna som deltog i undersökningen. Samtliga respondenter fick ta del av intervjufrågorna i förväg och dessa frågor riktade in sig på positiva aspekter, negativa aspekter och motivation gällande digitala verktyg i svenskundervisningen. Vi har intervjuat åtta legitimerade lärare som undervisar eller har undervisat elever som går i årskurs 4 – 6 för att ta reda hur de tycker och upplever hur digitala verktyg påverkar svenskundervisningen. Resultatet visar att digitala verktyg både har positiv och negativ inverkan på svenskundervisningen och att en medelväg av användandet ofta gynnar undervisningen bäst.

Syftet med denna studie är att vinna kunskap om hur väl elever tillgodogör sig innehållet av en lektion med strukturerad problemlösning som utgångspunkt, samt vinna kunskap om hur elever upplever att kommunikationen fungerar i grupp under lektionstillfället. Då studien undersökte elevers kunskapsutveckling via matematiska samtal och samarbeten, utgick den från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där det sätts stor vikt på språket och sociala interaktioner mellan individer. En lektionsserie planerades med utgångspunkt i en undervisningsmodell baserad på ’strukturerad problemlösning’ med öppna och rika matematiska problem, problem som kan ha flera olika lösningsmetoder och/eller svar. Två klasser, en i årskurs 7 och en i årskurs 9, genomförde lektionsserien parallellt med ordinarie undervisning i syftet att observera och identifiera samband och förändringar med avseende på problemlösning, förståelse för lektionsinnehåll och kommunikation i grupp. Lektionsserien bestod av fem lektionstillfällen med en gruppövning i varje klass, där den sista lektionen sammanfattade de tidigare för att återkoppla innehållet i tidigare tillfällen. Efter varje lektion fick eleverna genomföra en ’exitticket’, där de först löser en matematisk uppgift kopplad till lektionstillfällets innehåll och sedan en återkopplingsfråga på hur de upplevde att kommunikationen fungerade i gruppen. Resultaten av elevernas ’exit-tickets’ utgjorde den primära data som analyserats och sammanställts, med lektionsobservationer som komplement. Resultatet av insamlade data och observationer tyder på ett samband mellan att arbeta med problemlösningsuppgifter i grupp och förståelse för och tillämpning av lektionstillfällets centrala innehåll. Observationer och insamlade data visar även på att eleverna generellt har en positiv upplevelse av att kommunicera och samarbeta i grupp.

Ungdomar läser allt mindre i Sverige och senaste PISA- undersökningen visar sjunkande resultat vad gäller bland annat läsförmåga hos svenska ungdomar. En stor del av forskningen fokuserar på läsutveckling med yngre elever, därför är studiens syfte att undersöka speciallärares/specialpedagogers beskrivningar av arbetet för att främja elevers läsutveckling på mellan- och högstadiet. Frågeställningarna är: Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger att de arbetar förebyggande med elevers läsutveckling? Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger att de arbetar åtgärdande med elevers läsutveckling? Hur beskriver speciallärare/ specialpedagoger det systematiska arbetet kring elevers läsutveckling? Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv, Simple View of Reading och Response to Intervention. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där tio speciallärare beskriver sitt arbete för att främja läsutveckling. Materialet delades in i sex olika teman; att hitta elevens nivå, skolans samarbete och organisation kring läsutveckling, assisterande teknik, elevers läsmotivation, metoder och material samt, speciallärarstöd i klass, liten grupp eller med enskilda elever. Resultatet visade att speciallärarnas arbete varierar stort beroende på lokala förutsättningar och att speciallärarna/specialpedagogerna arbetar med läsningens olika delar på olika sätt, men att metoder och material som används varierar oerhört mycket. Speciallärarna/specialpedagogerna i studien är måna om att hitta elevens närmaste utvecklingszon för att sätta in rätt stöd vid rätt tid, vilket stämmer väl med Response to Intervention. Resultatet diskuteras.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur estetiska lärprocesser i NO-undervisningen utvecklar elevers kunskap om matspjälkning. Utgångspunkt för analys är elevteckningar. Denna studie och min undervisning har baserats på det sociokulturella perspektivet och variationsteorin. Eleverna fick som första uppgift att rita deras föreställning om matspjälkningen. Utifrån detta kunde jag komma fram till tre kritiska aspekter eleverna behövde urskilja: matstrupen och dess funktion, magsäckens funktion, tarmarna och dess funktioner. Undervisningen planerades därefter, utifrån de kritiska aspekterna, variation och estetiska lärprocesser. Resultatet visade att eleverna utvecklade sina kunskaper om matspjälkningen genom att få arbeta med de kritiska aspekterna, tillsammans med varandra och genom de estetiska lärprocesserna. Sammanfattningsvis har denna studie visat att en utgångspunkt i elevers teckningar med en undervisning baserat på variationsteorin skapar en möjlighet för eleverna att utveckla sina kunskaper om ett fenomen eller objekt i NO-ämnet.

Studiens syfte är att undersöka några lärares motivering att främja språkutveckling hos yngre elever via användandet av kooperativt lärande i svenskundervisningen. Vidare är syftet att få en djupare förståelse för hur kooperativt lärande konkret används i svenskundervisningen. Kooperativt lärande är en arbetsmetod som bygger på social interaktion och samarbete mellan elever för att främja lärande och språkutveckling. Metoden grundar sig på det sociokulturella perspektivet, vilket är anledningen till att vi valde att utgå från denna teori i vår studie. Studien bygger på kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts med fem verksamma lågstadielärare från två olika kommuner. Resultatet visar att lärarna anser att kooperativt lärande är språkutvecklande eftersom arbetsmetoden utgår från social interaktion och tillåter eleverna att dela med sig och ta del av andras språkkunskaper. Dessutom gynnas eleverna genom användningen av kooperativa strukturer, samtal och kommunikation, stöttning och delaktighet. Det framgår också av resultaten att lärarna uppfattar att kooperativt lärande har en positiv påverkan på klassrumsmiljön på grund av ökat samarbete och förbättrad gruppsammanhållning. Samtidigt lyfter lärarna upp utmaningar med kooperativt lärande, som att få till fungerande grupper, bedömning av enskilda elevers prestationer och tidsbrist.