I förskolans verksamhet sker det ständigt kommunikation mellan barn och vuxna men hur denna ser ut kan se olika ut. Denna studie undersöker hur förskollärare kommunicerar med yngre barn samt hur barn själva kommunicerar med varandra. De metoder som studien grundar sig på är semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare från två olika kommunala förskolor samt observationer av vuxnas och barns kommunikation med varandra. Det insamlade materialet har analyserats och kategoriserats efter de frågor som ställts under intervjuerna och studiens frågeställning. Vad resultatet av studien visar är att förskolan spelar stor roll för barnens kommunikativa utveckling och att denna påverkar deras deltagande i aktiviteter och lekar därför är det viktigt att förskolläraren tar tillvara på barnens intressen och behov. / In the preschool's activities there is constant communication between children and adults but how it looks can look different. This study investigates how preschool teachers communicate with younger children and how the children themselves communicate with each other. The methods on which the study is based on are semistructured interviews with 10 preschool teachers from two different preschools as well as observations of adult and child communication with each other. The collected material has been analyzed and categorized according to the questions asked during the interviews and study question. What the outcome of the study shows is that the preschool plays a major role in the communicative development of children and that it affects their participation in activities and games. That's why it's important that the preschool teacher takes advantage of the children's interests and needs.

Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna i vår studie inte använder sig av högläsning som inlärningsmetod, utan mer för att skapa ett lugn. De fem lärarnas val av högläsningstexter är främst av det skönlitterära slaget. Vår slutsats är att högläsning som didaktiskt redskap och inlärningsmetod inte används i sin fulla potential.

Syftet med studien var att få en bättre förståelse och bredare kunskap om problematiken runt kvinnors underrepresentation som tränare inom svensk innebandy. Inom idrotten är ledarskap ett mansdominerat område och världen över hamnar kvinnor i en minoritetsposition. Studien belyser problemet utifrån en sociokulturell teori med fokus på att förstå de sociala strukturer som format en idrottskultur som är manligt kodad. För att få en fördjupad förståelse har det teoretiska ramverket kombinerats med ett genus- och organisationsperspektiv. Det avgränsade syftet med studien var att genom innebandytränares uppfattningar analysera vad i idrottskulturen och genusstrukturen som har betydelse för att det är fler män än kvinnor som är tränare inom innebandy, samt via innebandytränares uppfattningar undersöka potentiella förändringar som kan vidtas för att öka antalet kvinnor som innebandytränare. Studiens resultat baseras på data skapat genom fyra fokusgrupper med totalt 13 huvudtränare inom innebandy, där både kvinnor och mäns perspektiv på och erfarenheter av problemet inkluderades. Studiens resultat visar bland annat på svårigheter för kvinnor att kliva fram och respekteras som innebandytränare och att kvinnor får ett annorlunda bemötande jämfört med manliga kollegor. Ytterligare ett centralt resultat från studien är behovet av förebilder för barn och ungdomar för att förändra synen på kvinnor i tränarpositioner. Vi kan med stöd från studiens resultat och analys säga att idrottskulturen inom svensk innebandy består av traditionell genusstruktur som skapar mindre möjligheter för kvinnor att bli och vara tränare inom innebandy.

<p>Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.</p>

<p>Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetod</p><p>Våra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer än</p><p>Vi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det</p>

<p>We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview. We have also taken part of prior researches on the matter of the importance of computer using for the pupils learning. The results that have been presented are contradictory. The conclusion of our case study is that the use of computers is meaningful for the students participating in this case study. However the interest and knowledge of the pedagogue for technology affects the extent of using it in the classroom. Another important factor for the significance of computers in teaching is how the computers are placed in the school and in the classroom.</p> / <p>Vi lever idag i ett ständigt utvecklande samhälle där teknologin får en allt större roll. Skolan är en viktig del av vårt samhälle och borde därmed utvecklas i takt med samhället. Med detta i tankarna har syftet med vår fallstudie varit att undersöka teknikens betydelse i en lärande miljö bland elever i årskurs 7, i en specifik skola. För att kunna ta reda på detta har vi utgått från ett konstruktivistiskt samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom deltagande observationer och en fokusgruppsintervju har vi samlat in empiri till vår studie. Vi har också tagit del av tidigare forskning som behandlar frågan om vad datoranvändningen har för betydelse för elevers lärande. Resultaten som har presenterats är motsägelsefulla. Det resultat vi har fått fram i vårt specifika fall är att datoranvändningen har betydelse men att pedagogens intresse och kunskap inom tekniken påverkar i vilken omfattning den används i undervisningen. En annan viktig faktor för vilken betydelse datorerna får i undervisningen är datorernas placering i skolan.</p>

<p>The intention of this study is to interview teachers in order to create a picture of how they look at their work with IUP (Plan of individual development). The main question formulated in my study is in what way IUP can become a contribution to the learner´s development. All teachers who participated in the interviews believe that the purpose of the document is to be proactive, developing and positive for the pupils. The teachers also believe that it is intended to serve as a clarification for pupils as well as teachers. It´s clear to see that the IUP generally is believed to be a supportive resource in education. The results of the interviews, however, show that the document does not in any significant way function as a support to the pupils and their learning during the term.  Most of the attention is put into the meeting between teacher, parents and pupil (“utvecklingssamtal”) held once per term, in which the individual plan also is set up.</p><p>A variety of reasons contribute to the fact that the majority of the responding teachers do not enable the pupils themselves to use the document on a regular basis in everyday work. Only one of the participating teachers stated that she actively encouraged pupils to use their IUP on a continual basis during their school day.</p><p>In the other cases the IUP was filed and often kept locked up while the pupil and the parents kept a copy at home. However, the pupils are involved in the establishing of the IUP and are given a good opportunity to take part in formulating its goals, based on their capacities. The pupil´s own wording is important to make him or her feel that the IUP is fit for them.</p><p>There were different statements about how much and how often the teachers participate in discussing the work of IUP with colleagues. One conclusion is that there was, in most of the cases, a will to create a common interpretation in order to get more out of the document.</p>

<p><strong>Background:</strong> In the schools today it is common that teachers talk about children with special needs and children with “Attention Deficit Hyperactivity Disorder” – ADHD. You can often hear people discuss about children with ADHD from the teachers point of view, that pupils are hard to handle and that they do not know how to create a good relationship with them. But you seldom hear anyone talk about school from the children’s perspective, how they feel, think and experience their school attendance. </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this qualitative study was to examine how a functional disability like ADHD can effect a childs schooling and also to show how pupils with ADHD themselves experience their school attendance and how they are being treated by teachers and other pupils.</p><p><strong>Method:</strong> In order to investigate this, five interviews was carried out with students in the the ages of 16-25. I was interested in their experiences from their years in compulsory school, first to ninth grade. The theoretical basis in this study has been Vygotskijs socio-cultural perspective and concepts such as self-esteem and individualization.</p><p><strong>Result:</strong> The result of the interviews shows that large classes and disturbing noises in the classroom affected the pupil’s concentration in a bad way. They felt that their teachers did not listen or understood their complex of problems, which resulted in frustration, disappointment and anger, which often led to conflicts. They also felt that the teachers very often criticized and punished them, which resulted in more frustration and decreased self-esteem. All respondents felt a kind of alienation because of the treatment from teachers and other children.</p><p><strong>Conclusions:</strong> One of the conclusions in this study is that the teachers did not have enough knowledge, understanding or competence to give the pupils the support they required, and therefore, this study emphasizes the importance of further education for teachers.</p>

Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil.

We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview. We have also taken part of prior researches on the matter of the importance of computer using for the pupils learning. The results that have been presented are contradictory. The conclusion of our case study is that the use of computers is meaningful for the students participating in this case study. However the interest and knowledge of the pedagogue for technology affects the extent of using it in the classroom. Another important factor for the significance of computers in teaching is how the computers are placed in the school and in the classroom. / Vi lever idag i ett ständigt utvecklande samhälle där teknologin får en allt större roll. Skolan är en viktig del av vårt samhälle och borde därmed utvecklas i takt med samhället. Med detta i tankarna har syftet med vår fallstudie varit att undersöka teknikens betydelse i en lärande miljö bland elever i årskurs 7, i en specifik skola. För att kunna ta reda på detta har vi utgått från ett konstruktivistiskt samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom deltagande observationer och en fokusgruppsintervju har vi samlat in empiri till vår studie. Vi har också tagit del av tidigare forskning som behandlar frågan om vad datoranvändningen har för betydelse för elevers lärande. Resultaten som har presenterats är motsägelsefulla. Det resultat vi har fått fram i vårt specifika fall är att datoranvändningen har betydelse men att pedagogens intresse och kunskap inom tekniken påverkar i vilken omfattning den används i undervisningen. En annan viktig faktor för vilken betydelse datorerna får i undervisningen är datorernas placering i skolan.