Syftet med denna studie har varit att synliggöra uppfattningar om vilket lärande som sker på fritidshemmet. Studien söker svar på frågorna, Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt grundlärarna, samt på vilket sätt arbetar de med elevernas lärande? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt dem själva, samt vilka aktiviteter ägnar de sig åt när de är på fritidshemmet? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt vårdnadshavarna? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt rektorerna, samt på vilket sätt uppfattar de att grundlärarna arbetar med elevernas lärande? Jag har valt att undersöka detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och tre grundlärare med inriktning mot fritidshem, tio elever, fem vårdnadshavare och tre rektorer har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av fritidspedagogikens kunskapsområden och olika centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Några av de viktigaste resultaten som framkommer i studien är att det på fritidshemmet sker ett socialt, språkligt och naturvetenskapligt lärande. Resultatet visar även att lärande som har med utvecklandet av elevernas identitet och genus att göra hamnar i skymundan. En slutsats som dragits av studien är att både grundlärarna och rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande på fritidshemmet. En annan slutsats är att fritidshemmets lärande kan vara svårt att precisera för elever och vårdnadshavare. / The purpose of this study has been to visualize perceptions of what learning is taking place in the after-school centre. This study attempts to answer the following questions: What do the students learn at the after-school centre according to the teachers, and in what way do they work with the students learning? What do the students learn at the after-school centre according to themselves, and what type of activities do they speak about? What do the students learn at the after-school centre according to the guardians? What do the students learn at the after-school centre according to the principals, and in what way do they think the teachers are working with the students learning? I have chosen to examine all this from a sociocultural perspective, using a qualitative method. In total, three teachers , ten students, five guardians and three principals have been interviewed. The results have been analyzed using the available pedagogical knowledge within the field and key concepts inherent in the sociocultural perspective. Some of the most important results show that in the centre, education comes in the form of social and linguistic learning as well as in the natural sciences. The results also shows that learning in regard to the development of the students identity and gender is being overshadowed. One conclusion that can been drawn is that both the teachers and the principals are well aware of the learning capabilities of the after-school center. Another is that the exact type of learning that happens can be hard to pinpoint for both the students and their guardians.

Det här arbetet syftar till att få en tydligare bild på om lärare arbetar med tyst läsning i sina klasser och hur dessa lärare i sådana fall arbetar med det i sina klasser. Undersökningen grundar sig i fyra frågor vilka är: Hur arbetar lärare med tyst läsning? Vad bidrar tyst läsning med för svenskämnet enligt lärarna?Vad för sorts litteratur får eleverna tillgång till att läsa? Skönlitteratur/ fakta m.m.?Vad anser lärare att målet med tyst läsning är för deras elever? Dessa frågor är alla skrivna med utgångspunkt i att verksamma lärare ska kunna svara på dem. Detta gjordes för att studiens huvudsakligen grundar sig i en enkät. Alla de svar som har samlats in analyseras och ses genom ett sociokulturellt perspektiv. Enkäten och den presenterade forskningen visar att lärare arbetar på det sättet som forskningen säger att lärare bör arbeta med tyst läsning, genom att ha det som komplement till den annan läsundervisning. / This work aims at getting a clearer picture of teachers’ work with silent reading in their classes. Do they use silent reading and how in that case are they working with it in their classes? This is based on four questions which are: How do teachers work with silent reading?What does silent reading contribute to the Swedish subject according to the teachers?What kind of literature do students have access to reading? Fiction/non-fiction, etc.? What do teachers think the aim of silent reading is for their students? These questions are all based on the assumption that if given to an active teacher, she should be able to answer them. This was done because the study mainly is based on a questionnaire. All the answers collected are analyzed and viewed through a sociocultural perspective. The questionnaire show that teachers work in the same way as the research say they should with silent reading, which is like a complement to the other reading lectures.

Med grund i tidigare forskning som belyser problematiken om att barn lämnas ensam med digitala verktyg vid högläsning av elektroniska böcker har denna studie fokuserat på högläsning av elektroniska böcker med pedagoger. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper inom literacy som konstitueras när pedagoger läser högt ur elektroniska böcker. Studien har tar sin utgångspunkt ifrån följande frågeställningar, Vad kännetecknar pedagogens handlingar under högläsningsaktiviteten av den elektroniska boken och hur möjliggör handlingarna interaktionen mellan deltagarna? Vilka kunskaper medierar den elektroniska boken till barnen? samt Hur medierar den elektroniska boken dessa kunskaper? Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med observation som metod och videodokumentation samt fältanteckningar som dokumentationsverktyg. Observationerna skedde på en avdelning, på en förskola, i södra Sverige med barn i åldern 2-4 år. Resultatet har analyserats med analysmetoden interaktionsanalys och är tematiserad tre i teman, Pedagogens handlingar som ett stöd för barns begreppsförståelse, Pedagogens handlingar som ett stöd för e-bokens hotspots  och E-bokens mediering av begrepp. Resultatet visar hur pedagoger genom verbala och icke-verbala handlingar stöttade barns begreppsförståelse samt vägledde de genom e-bokens interaktiva funktioner och berättelse. De verbala handlingarna kännetecknas av undervisande frågor, uppmaningar och vägledning medan de icke-verbala handlingarna är blickarnas riktning, gester och fysisk beröring. Pedagogernas handlingar har även möjliggjort interaktion mellan deltagarna. Ett annat framstående resultat är hur e-boken medierade olika begrepp för barnen genom sina illustrationer, animationer och ljudeffekter. Dessa interaktiva funktioner levandegjorde begreppen stundvis och gav barnen möjlighet att delta i undervisningen, istället för att endast lyssna.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka de didaktiska val förskollärare gör i samband med läsvilan. Empirin till studien samlades in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen av empirin gjordes med hjälp av en fenemenografisk analysmodell i sju steg som synliggör hela analysprocessen. Läsvilan är en aktivitet som vanligtvis förläggs efter lunch i svenska förskolor. Barnen som deltar på läsvilan är de som inte längre sover på dagen under sin tid på förskolan. Läsvilan ses traditionellt som en aktivitet där förskollärarna läser högt ur en bok i syfte att barnen ska varva ner. Studiens resultat visade att förskollärarna gör didaktiska val där de beaktar de didaktiska frågorna: vad, hur och varför inför läsvilan. Resultatet visade att förskollärarna använder läsvilan som ett sätt att utveckla barns språk samt till att kompensera för brist på högläsning i hemmet hos vissa barn. Dessutom synliggör denna studie att förskollärarna gör medvetna val när de väljer böcker att högläsa ur vid läsvilan samt hur förskollärarna menar att högläsning är språkutvecklande för barnen. Studien pekar vidare på att förskollärare gör didaktiska val vid utformandet av förskolans läsmiljö där de dessutom i en del fall tar hjälp av bibliotek och vårdnadshavare. / The aim of this study was to investigate the didactic choices preschool teachers make in the so-called reading rest. This qualitative study was conducted via semi-structured interviews with five preschool teachers. The data has been analyzed with phenomenographic analysis model, which is based on seven different analysis steps that make the entire analysis process visible.  The reading rest is an activity that in most cases takes place after lunch in Swedish preschools. The ones who attend at the reading rest are the children who no longer sleep during daytime at the preschool. The reading rest is traditionally seen as an activity that preschool teachers use to make children unwind when they read a book aloud. However, the findings in this study suggests that preschool teachers consider the didactic questions: what, how and why (our translation) before conducting the reading rest. The preschool teachers use the reading rest as an ability to teach children language skills and in addition compensate for the lack of reading in the children's home environment for some children. Furthermore, this study reveals that preschool teachers make didactical choices when choosing books to read aloud, and how they perceive reading aloud helps develop children's language skills. Moreover, this study suggests that preschool teachers make didactical choices when they choose and deploy their preschools reading environment, making it easily accessible for the children. Additionally, some of the preschool teachers create this reading environment by incorporating libraries and parents in the process.

Denna studie syftar till att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka musiklärares erfarenheter och resonemang om att skapa tillåtande rum i ensembleundervisningen med fokus på relationsbyggande, kommunikation, individanpassning och gruppdynamik. Tre verksamma musiklärare deltog i en fokusgruppsintervju som spelades in och transkriberades till text, därefter skedde en bearbetning och analys av det insamlade materialet. Intervjuutsagorna utmynnade i fem större teman med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att fokusgruppens arbetssätt och syn på tillåtande rum bland annat innefattar: Relationsbyggande där läraren har ett professionellt förhållningssätt genom att vara personlig men aldrig privat och visar intresse för eleverna utanför klassrummet samt är generös med att visa sina egna misstag, individanpassning som sker på olika sätt i undervisningen och möjliggör förutsättningar för varje elev att utvecklas på sin nivå, kommunikation där läraren undviker negativt laddade ord, adresserar positiv feedback när den ges och inkluderar eleverna i att ge varandra feedback samt ser till att den verbala och icke-verbala kommunikationen rimmar med varandra, gruppdynamik där eleverna själva får utforma riktlinjer i ensemblesalen samt ge gruppen tid att tillsammans testa gränser och misslyckas utan att behöva känna pressen att det varje gång ska visas upp på konsert. De faktorer som står i vägen för att rummet ska bli tillåtande är enligt lärarna: tidsbrist, yttre omständigheter så som psykisk ohälsa i elevgruppen samt styrdokumenten.

Studien syftar till att bidra med kunskap om, i vilken utsträckning läromedel i matematik föreslår laborativa aktiviteter. Forskning visar att det är gynnsamt för elever att arbeta laborativt. Metoden som valdes är en kvalitativ innehållsanalys. Det skapades ett analysschema med hjälp av tidigare forskning och läroplanen från 2011, specifikt för den här studien. Utifrån analysschemat analyserades tre olika läromedel för årskurs fyra i matematik. Studien har använt det sociokulturella perspektivet för att skapa förståelse för laborativa aktiviteter. En laborativ aktivitet genomförs antingen med ett laborerande arbetssätt eller ett konkretiserande arbetssätt. För att analysera och tolka resultaten har tidigare forskning och variationsteorin används.  Resultatet visar att laborativa aktiviteter främst förekommer inom kunskapsområde Taluppfattning och tals användning. Det visar även att det är laborerande arbetssätt som används mer än konkretiserande arbetssätt vid de laborativa aktiviteterna.  Pedagogiska material föreslås till störst andel av de laborativa aktiviteterna. Läromedlen i studien föreslår laborativa aktiviteter i olika stor utsträckning. Ett läromedel som föreslår få laborativa aktiviteter kräver mer av läraren. Det betyder att läraren själv får hitta och producera laborativa aktiviteter. Läromedel som föreslår många laborativa aktiviteter skapar förutsättningar för lärare att arbeta laborativt. Studien har bidragit till mer kunskap om laborativa aktiviteter i läromedel. / This study aims to contribute knowledge of what extent teaching materials in mathematics suggest laboratory activities. The teaching materials in the study suggest laboratory activities to various extent. The method chosen is a qualitative content analysis. An analysis scheme was created using previous research and curriculum from 2011, specifically for this study. Based on the analysis scheme, three different teaching materials for grade four, mathematics were analyzed. The study has used the socio-cultural perspective to create an understanding of laboratory activities. A laboratory activity is carried out either with a laboratory method or a concretized method. In order to analyze and interpret the results, previous research and the theory of variation have been used. The result shows that laboratory activities mainly occur in the knowledge areas of numerical understanding and the use of numbers. It also shows that laboratory methods are used more often than concretized methods in the laboratory activities. Educational materials are suggested for most laboratory activities. Research shows that it is beneficial for students to work with laboratory activities. A teaching material that suggests few laboratory activities requires more from the teacher. This means that teachers themselves have to find and produce laboratory activities. Teaching materials that suggest many laboratory activities creates conditions for teachers to work laboratory. This study has contributed to more knowledge about laboratory activities in teaching materials.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur digitala verktyg i form av lärplatta används för att främja barns språkutveckling i förskolan samt att ta reda på pedagogers förhållningssätt gentemot lärplattan. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fem stycken verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats efter den induktiva tematiska analysmetoden. Resultatet har sedan delats in i respektive frågeställning. I resultatet visas det att pedagoger ser språkets plats i utbildningen som det viktigaste verktyget för lärande och att språket genomsyrar utbildningen på alla plan. Pedagoger har olika förhållningssätt gentemot lärplattan. Det ena där pedagogen intog en undervisande expertisroll och det andra där pedagogen är medforskande med barnen. Gällande pedagogers syn på lärplattan rådde enighet att denna ska användas som undervisande verktyg och inte som underhållning för barnen.

Undersökningen handlar om hur lärare kan utforma en undervisning som möjliggör att elever vill delta, lära och utvecklas i ämnet idrott och hälsa. Flera forskningsstudier visar nämligen på att undervisningen behöver utvecklas för att fler elever ska få rätt förutsättningar att kunna delta och utvecklas. För att ta reda på hur lärare kan göra, intervjuades fem lärare, och forskningsmaterialet som utgör undersökningens resultat är således av kvalitativ art. De två teoretiska perspektiv som används i studien är Antonovskys salutogena teori, känsla av sammanhang (KASAM), samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. I analys av resultatet användes KASAM:s komponenter för att tolka lärarnas utsagor i syfte att ta reda på hur KASAM utvecklas i undervisningen, vilket enligt forskning har betydelse för lärande och utveckling. Resultatet visade följaktligen att när lärare förmedlar syftet med undervisningen och är tydliga med vad för kunskaper och förmågor eleverna ska lära sig kan undervisningen främja KASAM. Ytterligare ett resultat visar att KASAM gynnas om undervisningen upplevs som personligt relevant och nyttig för den enskilde eleven. Tryggt klimat och goda relationer tolkades också kunna främja KASAM. I resultatdiskussionen hanteras resultatet i förhållande till forskningsbakgrunden där bland annat Quennerstedts utveckling av hälsoresurser och Engströms meningsbärande logiker lyfts fram i relation till resultatet. Utifrån undersökningens resultat kopplat till tidigare forskning skulle detta forskningsresultat kunna bidra till det idrottsdidaktiska fältet med aspekter på hur lärande och utveckling kan främjas i undervisningen med salutogena och sociokulturella perspektiv på lärande.

Syftet med studien är att öka kunskap om hur förskollärarna på olika sätt utifrån erfarenheter resonerar om planering och anpassningar av undervisningen för att stödja barnen i aktiviteter som ställer krav på uppmärksamhet och stillasittande. Metoden som använts för att samla in material är kvalitativa forskningsintervjuer och därefter har materialet analyserats utifrån ett relationellt samt sociokulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser sig använda ett flexibelt, lyhört och inkännande pedagogiskt förhållningssätt för att stötta barns deltagande i olika aktiviteter inom förskolans utbildning. Enligt förskollärarna använder de sig av barnens intresse som utgångspunkt i planeringen av aktiviteter även olika konkreta anpassningar och strategier för att understödja barns uppmärksamhet. Anpassningar och strategier som förskollärarna förmedlade att de använde i sin undervisning var konkreta föremål, tydliggörande medierande resurser såsom timglas samt uppdrag som möjliggjorde ett aktivt deltagande. I resultatet framträder även vikten av att förskollärare reflekterar över vilka anpassningar och strategier som är bäst lämpade då dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på barns självkänsla och identitetsskapande. Sammanfattningsvis belyser resultatet vikten av att förskollärare har ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt, reflekterande sinne där anpassningar och strategier väljs med omsorg med barnets bästa i åtanke.