Denna studie handlar om fysisk aktivitet integrerat i matematiken och om hur matematiska samtal visar sig vid fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete är att studera effekten av att integrera fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vi vill även synliggöra hur de matematiska samtalen visar sig vid de fysiska matematiklektionerna. Arbetet tar sitt avstamp i följande frågeställningar: Hur visar sig matematiska samtal vid fysisk matematik? Och Hur kan fysisk aktivitet användas som ett stöd för eleverna vid lösningen av en matematikuppgift? Studien är genomförd på två skolor i en mellanstor stad i Sverige, populationen är 44 elever i årskurs 4 och 5. Fyra fysiska matematiklektioner är genomförda på två olika skolor vilket har medfört sammanlagt åtta fysiska matematiklektioner. Dessa är filmade och analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Filmerna har delats upp i olika kategorier som uppkom genom analysarbetet för att få en överblick över resultatet. För att illustrera resultatet har tre filmer transkriberats. Detta för att illustrera resultatet. Resultatet visar att fysisk matematik möjliggör för matematiska samtal. Matematiska samtal visar sig då eleverna använder resonemangsförmåga, kommunikationsförmåga och begreppsförmåga. Elever får möjlighet att föra olika matematiska samtal vid de fysiska matematiklektionerna. Resultatet visar även att fysisk aktivitet kan vara ett stöd vid lösningen av matematiska uppgifter eftersom att eleverna koncentrerar sig och använder det laborativa materialet samt kroppen som ett hjälpmedel. Ett annat resultat som framkommer i denna studie är att eleverna höll fokus på uppgiften direkt efter ett fysiskt moment genomförts. Som avslutning i arbetet lyfter vi didaktiska implikationer och hur lärare kan använda sig av fysisk matematik i undervisningen.

Bilderna i skönlitterära barnböcker har en viktig roll för elevers läsförståelse och är inte enbart dekorativa. Forskning pekar på att bilden kan vara avgörande för förståelsen av bokens innehåll i de fall där eleven inte förstått texten fullt ut. Denna studie har utgått från att bilden har betydelse för läsförståelsen men syftet med studien är att ta reda på vilken funktion bilden kan ha utifrån att bilderböcker inte är lika utan kan delas upp i fem olika kategorier. Vi har valt att fokusera på två av dessa fem kategorier. Studien är gjord i en årskurs tre där ena halvan av klassen har haft tillgång till bilden under tiden de läst medan andra halvan inte haft tillgång till bilden under tiden de läst. Empirin består av standardiserade frågor samt semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar vi arbetat utifrån är: Vilken funktion har bilden för elevers läsförståelse i en kompletterande bilderbok? Vilken funktion har bilden för elevers läsförståelse i en expanderande/förstärkande bilderbok? Resultatet pekar på att bilden spelar mer eller mindre roll beroende på vilken kategori bilderboken tillhör. I en kompletterande bilderbok såg vi att bilden inte var avgörande för elevernas läsförståelse då båda grupperna hade förstått bokens innehåll ungefär lika väl. Vi märkte däremot skillnad i läsförståelsen i den expanderande/förstärkande bilderboken där de elever som inte haft tillgång till bilden gått miste om delar av bokens innehåll och därmed inte förstått bokens budskap fullt ut. Det som var intresseväckande utöver att bilden var avgörande för läsförståelsen var elevernas uppfattning, i gruppen som inte haft tillgång till bilden, att det inte behövde bilden för att förstå boken. Medan gruppen som haft tillgång till bilden såg dess fördelar för läsförståelsen. En didaktisk implikation vi kommit fram till är att bilderna fyller olika syften i olika bilderböcker och förslag på vidare forskning vore att studera de tre bilderbokskategorier som denna studie inte berör.

Syftet med denna studie är att förstå lärares mål med högläsning samt hur eleverna upplever högläsningen i grundskolans årskurs 4–6. De frågeställningar jag kommer utgå ifrån är: Varför och hur ofta använder sig lärare av högläsning? Vilken typ av arbete sker under och efter högläsningen? Hur upplever elever högläsning? Till denna studie kommer både en kvalitativ och kvantitativ metod användas i form av intervju och enkät. Sammanlagt har tre lärare intervjuats med olika erfarenheter av högläsning och sammanlagt har 84 elever deltagit i enkätundersökningen. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes och enkäterna sattes ihop till 12 tabeller, en tabell för varje fråga. Dessa resultat jämfördes senare för att finna likheter och skillnader. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att alla tre lärare arbetade på olika sätt där avkoppling och boksamtal nämndes och de hade ett eller flera mål med högläsningen. Eleverna såg inte på högläsning på samma sätt som lärarna gjorde men de har lärt sig flera saker med hjälp av högläsning så som nya begrepp och flera upplevde att deras läsmotivation ökades. Det framkom att lärarna har varit en inspiration till läsglädje och läslust för eleverna. Flera elever tar även högläsningsrollen hemma där de väljer att läsa högt för sina syskon. / The purpose of this study is to understand teachers' goals with reading aloud as well as how the pupils perceive reading aloud in compulsory school year 4–6. The questions that will be used to for this study are: Why and how often do teachers read aloud? What kind of work is done during and after the reading? How do pupils experience reading aloud? For this study, both a qualitative and quantitative method will be used in the form of interview and a survey. In total, three teachers were interviewed with different experiences of reading aloud and a total of 84 pupils participated in the survey. The interviews were transcribed and compiled, and the surveys were compiled into 12 graphs, one graph for each question. These results were later compared to find similarities and differences. The work is based on sociocultural perspective. The result showed that all three teachers worked in different ways where relaxation and book talk were mentioned, and they had one or more goals with reading aloud. The pupils did not look at reading aloud in the same way as the teachers did, but they have learned several things with the help of aloud reading such as new words and some feel that their reading motivation had gotten stronger. It turned out that the teachers have been an inspiration for reading enjoyment and reading pleasure for the pupils. Several pupils also take the role of reading aloud at home where they choose to read aloud to their sibling.

Syftet med detta arbete är att fördjupa min kunskap om hur datorn kan användas som musikaliskt instrument. Datorer kan reproducera och simulera akustiska instrument men likväl kan den även skapa elektroakustiska ljud genom synthesizer och samplers. Inom det moderna musikskapandet är datorn ett ytterst viktigt instrument där den bland annat fungerar som dokumentationsmaskin, det vill säga vår tids bandspelare. Andra användningsområden av datorn i dagens musiklandskap är i ”live-framträdanden”. Med detta arbete vill jag praktisera och fördjupa mina kunskaper om hur datorn kan användas som instrument i mitt eget musicerande. Genom dokumentation i form av loggbok, video och ljudinspelningar kommer jag att analysera min process med avstamp inom det sociokulturella perspektivet. / The purpose of this work is to deepen my knowledge of how the computer can be used as a musical instrument. Computers can reproduce and simulate acoustic instruments but still they can also create electroacoustic sounds through synthesizers and samplers. In modern music creation, the computer is an extremely important instrument where, among other things, it serves as a tape-machine, the tape recorder of our time. Other uses of the computer in today's music landscape are in "live performances".   With this work I want to practice and deepen my knowledge of how the computer can be used as an instrument in my own music making. Through documentation in the form of logbook, video and audio recordings, I will analyze my process with an starting point in the socio-cultural perspective.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärarna beskriver arbetet att inkludera barn med behov av särskilt stöd i undervisningen. Studien utgick ifrån en kvalitativ metod med standardiserade intervjuer med åtta verksamma förskollärare från olika förskolor inom två kommuner. De frågeställningar som skulle undersökas var hur förskollärna beskriver sitt arbete med att inkludera barn med behov av särskilt stöd i förskolans undervisning samt vilket stöd förskollärarna anser att de får från rektor och specialpedagog. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin då den handlar om hur samspelet tillsammans med andra individer möjliggör lärande och utveckling. I studien kopplas samspel ihop med inkluderingsarbetet. Det görs även en anknytning till Reggio Emilia filosofin då en del av studiens förskollärare arbetar utifrån filosofin. Resultatet visar på att samtliga av förskollärarna är eniga om att dela upp barnen i mindre grupper gynnar inkluderingsarbetet med barn i behov av särskilt stöd. För att alla barn ska ges möjlighet att bli inkluderade behöver förskollärarna veta hur arbetet bör utformas. Resultatet visar även på att rektorerna ska ansvara för att tillgodose förskolorna med resurser för de barn eller barngrupper som är i behov av extra stöd, det visar dock på att en del kommuner brister i detta utifrån intervjuerna.

Instrumentgruppen knäppinstrument är en historiskt sett ny instrumentgrupp i genren svensk folkmusik och har på förhållandevis kort tid blivit en naturlig del i genrens kulturgemenskap. Denna studie syftar till att undersöka hur den svenska folkmusikgenren kan anpassas för att spelas på knäppinstrument och hur genrens praxisgemenskap kan upplevas påverka instrumentalundervisning. Tidigare forskning relaterat till ämnet är begränsad och fokuserar ofta på appropriering av genren, inte på undervisning i genren. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och datainsamling skedde via kvalitativa intervjuer som analyserades tematiskt. I resultatet framkommer att instrumentgruppen har en komplex ackompanjerande roll i genren vilket baseras på strukturen av genrens traditionella melodier. Undervisning i genren lämnar dessutom över mycket ansvar på studenten själv, både gällande appropriering av spelteknik och praxisgemenskap. I sista kapitlet diskuteras överlämnande av ansvar till eleven när de undervisar i genren svensk folkmusik. / Plucked instruments in Swedish traditional folk music is from a historical perspective a new instrumental group and has in a relatively short period of time become a natural part of the genre’s cultural community. This study aims to examine how the genre Swedish folk music can be adapted to plucked instruments and how the genre can affect tutoring instrumental lessions. Earlier research within the subject is limited and is often more focused on appropriation of the genre rather than teaching within the genre. The study is done from a sociocultural perspective and data was collected through interviews and the material was analyzed through thematic analyzation methods. The results show that the instrument group has an advanced accompanying musical roll to play in the genre, one that is based on the melodic structure of the traditional melodies. The tutoring in the genre also gives a lot of responsibility to the student itself, both when it comes to technical and cultural appropriation. The last chapter discusses the handover of responsibility to the student during tutoring when teaching within the genre Swedish folk music.

Det övergripande syftet med mitt examensarbete var att utveckla en förståelse för om elever anser att studiero är viktigt och om elever menar att bristen på studiero påverkar deras kunskapsinlärning i ämnet slöjd.    Ett av målen med examensarbetet var att undersöka om de anser sig ha en stimulerande psykosocial arbetsmiljö samt vem eleverna anser har ansvaret för studiero i slöjdsalen. Denna uppsats är en empirisk studie som belyser hur elever värderar studiero under slöjdlektionerna.    Studien bygger på en kvantitativ undersökning som forskningsmetod där empirin består av en enkät med öppna och slutna frågor. Jag använder mig av ett sociokulturellt perspektiv, där jag utgår från att lärandet i slöjden sker i samspel med andra elever. Analysens resultat grundas på totalt 109 svar, blandat flickor och pojkar från årskurs 6 och årskurs 9.    Resultaten visar att det förekommer olika åsikter om vad studiero innebär. Eleverna beskriver studiero när det är lugnt och tyst, när man kan koncentrera sig och att alla jobbar med sitt och inte springer omkring och stör. En del elever menar att det är tillåtet med lite småprat. Det framkom att majoriteten av eleverna anser att studiero är viktigt och att det främjar deras individuella prestationsförmåga och resultat i slöjdsalen.

Studien vill belysa förskollärares syn på språklig undervisning i arbetet med de yngsta barnen på förskolan. Undervisningsbegreppet är ett relativt nytt och svårdefinierat begrepp som tillkommit förskolans läroplan och är därför i behov av mer forskning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där fem förskollärare har intervjuats och där resultatet utgjorts med hjälp av en systematisk innehållsanalys av informanternas svar. I analysen har det sociokulturella perspektivet legat till grund samt tidigare forskning på ämnet. Resultatet visade på att undervisning i förskolan är beroende av förskollärares förhållningssätt och deras närvarande gentemot barnen för att upptäcka barns intressen och på så sätt kunna planera en undervisningssituation som främjar barns lärande. Detta visade sig även vara en utmaning i arbetet med de yngsta barnen då förskollärarna uttryckte det utmanande att skapa undervisning utifrån barnens intresse och samtidigt utgå från ett förutbestämt syfte för undervisningen. Ytterligare en utmaning med ett bedriva undervisning med de yngsta barnen har visat sig handla om hur rutiner såsom matsituationer, vila och personalens schema tenderar att komma i vägen för undervisningen.

I studien jämfördes styrdokument och läroböcker för kurserna SVA 1 och SVE 1 på gymnasiet. Syftet var att undersöka om de skillnader som finns mellan SVA 1 och SVE 1 vad gäller det skönlitterära momentet är baserade på aktuell andraspråksforskning. Det som undersöktes var dels syfte, kursinnehåll och kunskapskrav i styrdokumenten, dels innehåll och uppgifter i läroböckerna. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med vissa kvantitativa inslag. Resultatet visade på likheter men också skillnader som bestod i att skönlitteraturen har ett större utrymme i SVE 1 både vad gäller innehåll och analys medan fokus i SVA 1 ligger mer på att utveckla ett funktionellt språk. Detta gällde både styrdokument och läroböcker. Dessutom visade studien att eleverna i SVE 1 utmanas mer än andraspråkseleverna i såväl styrdokumentens kunskapskrav som i lärobokens texter och uppgifter. Skillnaderna gick inte helt att motivera utifrån forskningsunderlaget. Slutsatsen som drogs var att momentet skönlitteratur skulle kunna vara mer språkutvecklande, problemlösande och kognitivt utmanande för elever i SVA 1.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på mellanstadiet beskriver användningen av digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena, biologi, fysik och kemi. Metoden för studien har varit av kvalitativ art, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem NO-lärare med erfarenhet av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet presenteras i åtta kategorier. Kategorierna Naturen som egen resurs, Skapa eller befästa kunskaper (kombinera inne och ute), Dokumentation samt Fånga intresset i stunden svarar mot studiens första frågeställning: Vilka syften beskriver lärarna med att använda respektive inte använda digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogiken i de naturvetenskapliga ämnena? Utifrån studiens andra frågeställning Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare med att arbeta med digitala lärresurser kopplade till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? identifierades fyra kategorier: Med eleven i fokus (hur de digitalalärresurserna kan skapa möjligheter eller hinder för elevernas lärande), Med Hårdvaran i fokus (hur den specifika hårdvaran skapar möjligheter eller hinder förundervisningen), Lärarens kunskaper och intressen samt Tillgångar. Tidigare forskning om digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik har ofta fokuserat på enstaka hård- eller mjukvaror. Denna studie tillför en ny infallsvinkel på området då den skapare en bred förståelse för vilka syften, möjligheter och hinder lärare upplever oberoende av specifika digitala lärresurser. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>