Detta är en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur elever samtalar om ekologisk hållbarhet inomhus och utomhus. Vad finns det för likheter mellan samtalen och finns det någon skillnad på hur eleverna samtalar med varandra beroende på vart samtalet äger rum? Studien genomfördes på två olika skolor med en årskurs 5 och en årskurs 6. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes gruppintervjuer med tio elever på respektive skola där fem elever fick samtala utomhus och fem elever inomhus. Resultatet visar att eleverna samtalar på olika sätt beroende på situation och sammanhang. Det som synliggörs i elevernas samtal med varandra är deras resonemangsförmåga, begreppsförståelse i olika grad, kopplingar till deras intresse och erfarenheter samt att eleverna kopplar samtalet till något som de ser i sin närhet. Resultatet visar även att eleverna har enförmåga att mediera sin kunskap med hjälp av samspelet med andra och det som finns runtomkring för att föra samtalet om ekologisk hållbarhet framåt.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i grundsärskolan och på individuella programmet på gymnasiesärskolan talar om hur de arbetar för att utveckla elevers kommunikation och vilka arbetssätt de beskriver att de använder i den dagliga undervisningen. Studien syftar vidare till att undersöka vilka strategier lärarna beskriver att de använder för att utveckla elevers kommunikation samt hur en god fysisk, pedagogisk och social lärmiljö kan underlätta för elevernas kommunikation.Studien utgår från en kvalitativ metod där data samlats in genom 9 intervjuer med lärare som arbetar på grundsärskolans ämnesområden och på individuella programmet på gymnasiesärskolan. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna är väl insatta i olika alternativ och kompletterande kommunikationsredskap (AKK-redskap). De använder tecken som stöd, bildstöd, pekprat, samtalsmatta och kommunikationskartor samt digitala verktyg. Lärarna förstärker AKK-redskapen med att använda tecken och talat språk. Majoriteten av lärarna saknar kartläggningsmaterial för att dokumentera elevernas kommunikation. Resultatet visar att den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön är viktig och lärarna återkommer till deras betydelse. Lärarna betonar vikten av att bygga upp stöd runt elever i varje lärmiljö. Det är betydelsefullt att lära känna varje elev och deras kommunikationssätt för att eleverna ska kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Slutsatsen är att det är viktigt att man som lärare har god kunskap om flera olika AKK-redskap så att varje elev kan få förutsättningar att hitta rätt kommunikationssätt. Det är också betydelsefullt att hitta elevernas sätt att kommunicera så att de får rätt redskap för att kunna uttrycka sig och att de befinner sig i lärmiljöer som är anpassade efter varje elevs olikhet. Vår förhoppning med studien är att den ska belysa betydelsen av fördjupad kunskap om AKK samt arbetet med att undanröja hinder i lärmiljön. / The purpose of the study is to investigate how teachers in compulsory school for pupils with learning disabilities and in the individual programme at upper secondary school for pupils with intellectual disabilities work to develop students' communication and what working methods they use in their daily teaching. Furthermore, the study aims to investigate what strategies teachers use to develop students' communication and how a good physical, educational and social learning environment can facilitate students' communication. The study is based on a qualitative method where data is collected through 9 interviews with teachers working in the subject areas of the compulsory school for pupils with learning disabilities and on the individual programme at upper secondary school for pupils with intellectual disabilities. The results have been analyzed from a sociocultural perspective and it shows that teachers are proficient in various AKK tools. They use signs as support, image support, touch talk, conversation mat and communication maps. They also use digital tools. Teachers reinforce the AKK tools by using signs and spoken language. The majority of teachers lack material to investigate and to document students' communication. The results also show that all three learning environments are important, and teachers keep mentioning their importance. Teachers stress the importance of building support around the student in each learning environment. It is important to get to know each student and their means of communication in order for the students to develop their communicative skills. The conclusion is that it is important that teachers have good knowledge of several different AKK tools so that each student can have the right conditions to find the right means of communication. It is also important to find the student's communication so that they have the right tools to be able to express themselves and that they are in learning environments that are adapted to their individual differences. Our hope with the study is that it will highlight the importance of in-depth knowledge of AKK and the work to remove obstacles in the learning environment.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om förskolebarns lek utifrån hur barnen själva uttrycker sina uppfattningar om lek. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju med en fenomenografisk metodansats. Fenomenografisk inriktning bygger på två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta barn där de under tiden ritar teckningar om sin lek. Resultatet presenteras i olika kategorier som analyserades av intervjuarna och teckningarna. Resultatet visar att samtliga barn uppfattar leken som många olika aktiviteter de sysslar med och där de upplever framförallt glädje. Barnen beskriver lek med olika material, lek med sina vänner och rollek. En del av barnen beskriver medvetenhet om att de lär sig genom att leka och inget av barnen nämner vuxna i samband med deras lek. Barnens föreställningar om lek framställer leken som en artefakt då de använder leken för att kommunicera och samspela med varandra.

I ett samhälle där barn spenderar mer tid framför datorn än att läsa i böcker, kan enligt forskning en medvetenhet kring digitala verktyg gynna läsutvecklingen. Denna studie belyser uppfattningar om digitala verktyg i läsundervisningen hos fem verksamma lärare i grundskolans årskurs 4–6. Ett sociokulturellt perspektiv ligger till grund för studien och analysen av materialet. Det insamlade materialet består av transkriberade intervjuer som tolkats och analyserats, dessutom med hjälp av relevant kurslitteratur och redovisad forskning. Studien bidrar med ett kunskapstillskott om hur barns läsning kan påverkas av digitaliserad läsundervisning. Resultatet visar att digitala verktyg kan bidra till en positiv effekt om lärare har kunskaper om hur, när och varför de ska användas. En slutsats som gjorts att skolans läsundervisning kan gynnas av digitala verktyg om användning sker situationsanpassat. / In a society where children spend more time in front of the computer than reading books, can awareness of digital tools benefit read development according to research. This study presents perceptions of digital tools in reading instruction among five active teachers in compulsory school grades 4-6. A sociocultural perspective is a basis for this study and the analysis of the material. The collected material consists of transcribed interviews that have been interpreted and analysed with the help of relevant course literature and reported research. The study contributes knowledge about how children's reading can be affected by digitized reading instruction. The result shows that digital tools can contribute to a positive effect if teachers have knowledge of how, when, and why they should be used. A conclusion has been made that the school's reading instruction can benefit from digital tools if they are used situational.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares arbete med rekrytering av bleckblåselever på svenska musik- och kulturskolor. Studien behandlar verksamma bleckblåslärares skildringar av strategier som används för att rekrytera elever och vilka utmaningar som de intervjuade bleckblåslärarna beskriver gällande rekryteringrelaterat arbete. Metoden som använts är fokusgruppsamtal där totalt nio lärare intervjuades i grupper à tre. Bearbetning och analys av det insamlade datamaterialet genomfördes med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Resultatet synliggör strategier som handlar om att bjuda in barn och föräldrar till musik- och kulturskolan för att prova instrument, vilket också beskrivs som en form av marknadsföring. Samtliga fokusgrupper beskriver också social gemenskap i form av förberedande bleckblåsgrupper, till vilka barn rekryteras för att senare rekryteras vidare till musik- och kulturskolans instrumentalundervisning. Samtidigt beskrivs utmaningar gällande inkludering av föräldrar i musik- och kulturskolans verksamhet. Avslutningsvis diskuteras musik- och kulturskolans marknadsföring och föräldrars förståelse för verksamheten i relation till det sociokulturella perspektivet. / The purpose of the present study is to examine the teachers’ work on recruitment of brass students at Swedish music and cultural schools. The study processes active brass teachers’ depictions of strategies used to recruit students as well as what challenges the interviewed brass teachers describe about recruitment-related work. The method used in the present study is focus group interviews where a total of nine teachers were interviewed in groups of three. Processing and analysis of the collected data material was carried out on the basis of the sociocultural perspective. The result highlights strategies that involve inviting children and parents to the music- and cultural school to try out instruments are described, which is also described as a form of marketing. All focus groups also describe social community of preparatory brass groups, to which children are recruited and later recruited to the instrumental teaching of the music- and cultural school. At the same time, challenges regarding the inclusion of parents in music and cultural school activities are described. Finally, the marketing and parents’ understanding of the activities in relation to the sociocultural perspective.

I denna studie har jag tittat närmare på Tecken som Alternativ och KompletterandeKommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation(GAKK). Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för vilken inställning förskollärare har till språkutvecklingsmetoderna TAKK och GAKK. Denna studie undersöker också om det finns olika synsätt på dessa språkutvecklingsmetoder samt om synsätten påverkar användningen av TAKK och GAKK i förskolans verksamhet. Det har formulerats tre olika frågeställningar som genomsyrar studien. Studien tar upp vad tidigare forskning säger om TAKK och GAKK, pedagogernas inställning till dessa språkutvecklingsmetoder, barns språkutveckling och det sociokulturella perspektivet. Genom intervjumetoden har två utbildade förskollärare, varav en som arbetar på en språkförskola, blivit intervjuade. Dessa svar har analyserats och blivit diskuterade för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna har en positiv inställning till språkutvecklingsmetoderna då de anser att TAKK och GAKK stödjer, utvecklar, förtydligar och förmedlar kommunikationen hos barnen. Detta stämmer överens med den forskning som tas upp i denna studie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers syn på barns lek i relation till lärande i förskolan samt vilken roll de anser sig ha för barns lärande genom lek. Vi vill även skapa en uppfattning om varför de anser att leken är betydelsefull för barn och barns lärande. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet för att analysera vårt empiriska material. Perspektivet belyser att lärandet sker i lekfulla situationer och genom sociala processer - pedagogen anses ha en viktig roll för barns lärande och utveckling. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare. Materialet från intervjuerna ledde till en indelning i fyra teman: Fantasi och lustfylldhet, Genom leken bearbetar barnen omvärlden, Lekens betydelse för barns lärande och Pedagogens roll. Resultatet av studien visar att respondenterna beskriver leken som fantasifull och att leken i första hand är en lustfylld aktivitet. Fantasin utvecklas i leken, mer än i andra aktiviteter. Leken är betydelsefull för att den fungerar som en brygga till andra aktiviteter och nya relationer. I leken kan även barn kommunicera på ett icke-verbalt sätt och de bearbetar upplevelser, erfarenheter och intryck. Leken är betydelsefull för barns lärande eftersom den utvecklar barnens sociala förmågor. Barn lär sig av varandras olikheter och de lär sig hur andra barn tänker. Slutligen visar studien att respondenterna anser att pedagoger ska skapa möjligheter för barn att leka. Miljön ska vara stimulerande för barns utveckling men de måste även låta barnen ta egna initiativ. Leken kan fungera som ett hjälpmedel för att stötta barn som inte kan eller har lärt sig att leka.

Vår förhoppning med studien är att bidra med ökad förståelse kring begreppet inkludering och hur elever i behov av särskilt stöd placeras i olika skolsammanhang och vad som ligger till grund för placeringen. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur rektorer och specialpedagoger inom olika skolformer resonerar kring inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Fokus riktas mot inkluderingsbegreppet och hur man väljer att placera de elever som på olika sätt är i behov av särskilt stöd. De tre frågeställningarna till vårt syfte är: Hur ser rektorer och specialpedagoger på begreppet inkludering? Finns skillnader i resonemanget mellan rektorer och specialpedagoger kring organiseringen av elever i behov av särskilt stöd? Hur resonerar rektorer och specialpedagoger kring inkludering i förhållande till styrdokument? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och här lyfts den proximala utvecklingszonen. Med hjälp av det relationella och det kategoriska perspektivet har vi analyserat vårt material. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Fyra rektorer och tre specialpedagoger på fem olika skolor har intervjuats. Datamaterialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk forskningsansats. Citat som är betydelsefulla för våra frågeställningar har valts ut och grupperats efter fyra olika teman. Det framkommer i våra intervjuer att endast en av fem skolor vi besökt har en särskild undervisningsgrupp på sin skola. De andra skolorna har valt att inkludera elever i behov av särskilt stöd i de ordinarie klassrummen. En-till-en-undervisning förekommer på några av skolorna. Vår slutsats i studien är att det viktigaste inte är var eleven placerad utan vad som är bäst för individen. När det talas om inkludering i datamaterialet kan man urskilja att det talas både om didaktisk, social och rumslig inkludering.

Studier visar att svenska elever har en negativ inställning till läsning och skrivning, vilket kan medföra problem för dem. För att vara en aktiv medborgare i samhället ställs det krav på att vara en bra kommunikatör. Att kunna läsa och skriva utgör en naturlig del av att kunna kommunicera. Det är lärarnas uppgift att ge eleverna möjlighet att komma framåt i kunskapsutvecklingen. Därför måste lärarna aktivt delta i språkutvecklande forskning som kan bidra till ett positivt lärande. I studien undersöks hur F-3 lärare kan använda kooperativt lärande för att bidra till elevers kommunikationsutveckling i svenskundervisningen. I studien undersöks även hur svensklärare, genom att använda kooperativt lärande, kan arbeta inkluderande i klassrummet.Studien är genomförd med en sociokulturell teoretisk utgångspunkt. En viktig aspekt i detta synsätt är att människor lär av och med varandra. Språket är en viktig del i att skapa en känsla av sammanhang och tillhörighet. Studien är kvalitativ och utförd med hjälp av en trianguleringsmetod där fokusgrupper/intervjuer, observationer och samtal ingår. Tre lärare som arbetar med kooperativt lärande i F-3 ingår i studien. Intervjuerna, observationerna och samtalen genomfördes på två skolor i södra Sverige.Resultatet visar att genom användningen av kooperativt lärande gynnas främst de svaga eleverna i all kommunikationsutveckling i svenskämnet. Då det gäller muntlig kommunikation främjas även de tysta och blyga eleverna. I det sociala samspelet utvecklas alla elever. De elever som har funktionsvariationer gynnas speciellt av kooperativt lärande, men för att få störst utdelning måste de vara med under hela lektionen.

Enligt tidigare forskning kan en uppväxt i en stadsmiljö medföra negativa effekter på barns hälsa, det är därför viktigt att förstå barns sårbarhet i urbana miljöer. Halmstad kommun har en vision att färdigställa en stadsomvandling av områdena Larsfrid och Vilhelmsfält till år 2050. På uppdrag av Halmstad kommun har författarna genomfört föreliggande studie som ett bidrag till stadsomvandlingen, med fokus på barn i åldern 1-6. Syftet med studien var att belysa förskollärares perspektiv på skapandet av lekfulla och hälsofrämjande lärmiljöer i ett stadsområde med tillhörande natur. De två teorierna sociokulturellt lärande och känsla av sammanhang (KASAM) har tillämpats för att förstå hur barns hälsa och lärande kan främjas i en pedagogisk stadsmiljö. I studien användes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Empirin resulterade i tre huvudkategorier: Stadsområdet ska vara en miljö som väcker nyfikenhet, Barn lär sig tillsammans med andra barn samt Barn behöver goda förutsättningar för att må bra. Studiens slutsats visade att lekfulla miljöer i ett stadsområde, utformat kreativt och med inslag av natur, kan bidra till barns interaktion, lärande och hälsa. Utformningen av stadsområdet bör ta hänsyn till en lekfull barndom, som kan gynna goda förutsättningar för lärande och hälsa under hela livet. / According to previous research, growing up in an urban environment can have negative effects on children's health, why it is important to understand children's vulnerability in urban environments. The municipality of Halmstad have a vision to complete an urban transformation of the regions Larsfrid and Vilhelmsfält to the year 2050. On the assignment of Halmstad municipality, the authors conducted this study as a contribution to the urban planning, focusing on children aged 1-6. The purpose of this study was to elucidate preschool teachers' perspectives on the creation of playful and health-promoting learning environments in an urban area with associated nature. The two theories, sociocultural learning and sense of coherence (SOC) have been applied to understand how children's health and learning can be promoted in an educational urban environment. The study used a qualitative method with descriptive design. The empiric resulted in three main categories: The urban area must be an environment that arouses curiosity, Children learn together with other children and Children need good conditions to feel good. The study's conclusion showed that playful environments in an urban area, designed creatively and with elements of nature, can contribute to children's interaction, learning and health. The design of the urban area should take into account a playful childhood, which can benefit good conditions for learning and health throughout life.