Digitala verktyg får en ökad spridning i samhället och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) förespråkar en ökad användning av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i SO-undervisningen, samt vilka effekter digitala verktyg har på elevers engagemang och lärande sett ur ett lärarperspektiv. Genom en intervjustudie med sex mellanstadielärare som undervisar i SO kunde syftet besvaras. Studiens teoretiska ram bygger på det sociokulturella perspektivet och med hjälp av perspektivet kunde resultaten tolkas. Resultatet av studien visar att lärarna använder digitala verktyg i SO-undervisningen på olika sätt, men att några av de vanligaste argumenten är för att variera undervisningen och tillgängliggöra olika inlärningsmetoder. Några vanliga lärresurser som används är Seterra, Binogi och inläsningstjänst. Lärarna kan se att digitala verktyg medför såväl positiva som negativa effekter på elevers lärande. Framförallt hänvisar lärarna till inkluderande lärandemiljöer där digitala verktyg gör det möjligt för elever att lära sig på olika sätt. Därutöver upplever lärarna att elevers motivation och engagemang blir större. Samtidigt tenderar elevers koncentration i vissa fall att försämras som en konsekvens av de distraktioner som finns runt omkring. Digitala verktyg i sig får så pass stort fokus att visst ämnesinnehåll riskerar att gå förlorat. Som en analys av det empiriska materialet konstateras att elevers digitala kompetens kan skilja sig åt, vilket innebär att en undervisning med digitala verktyg riskerar att exkludera vissa grupper. Därav är lärares digitala och didaktiska kompetens avgörande för undervisningens utformning och elevers lärande. Lärares pedagogiska val behöver ta avstamp i vad som fungerar bäst i sammanhanget för att främja elevers lärande.

Denna studie syftade till att utveckla kunskaper om vilka hinder och möjligheter virtuella laborationer har som undervisningsmetod för elevers lärande av fotosyntesens reaktionshastighet. De frågor som studien syftade att svara på var hur elevers förståelse utvecklas genom samarbete med den virtuella laborationen och vilka kritiska aspekter av fotosyntesens reaktionshastighet en virtuell laboration kan synliggöra. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektion med elever i årskurs 3. Det sociokulturella perspektivet och variationsteorin användes som teoretiskt ramverk. Data samlades in genom ett för-eftertest, observationer, fokussamtal samt ljus-videoinspelningar under lektionen. I den här studien användes en virtuell laboration i vilken eleverna kunde undersöka hur temperatur och ljus påverkar fotosyntesens reaktionshastighet. Tre kritiska aspekter relaterade till den virtuella laborationen identifierades. Med hjälp av variationsteorin utformades en undervisning med den virtuella laborationen med målet att synliggöra de identifierade kritiska aspekterna. Därtill söktes övriga kritiska aspekter i för-och eftertestet. Resultatet visade att den virtuella laborationen kunde synliggöra de identifierade kritiska aspekter för flertalet av eleverna i studien, men inte alla. Dessutom framkom ytterligare kritiska aspekter som den virtuella laborationen inte kunde ge svar på. Emellertid visade resultatet att samarbetet mellan eleverna samt lärarens stöd bidrog till en utvecklad förståelse för fotosyntesens reaktionshastighet.

Bakgrund: Stor del av barns vardag ägnas åt lek, därför ska den ha en central plats i förskolans verksamhet. För att leken ska kunna leda till lärande och utveckling så behövs en stimulerande miljö och samspel med andra människor. Pedagogerna har en roll att vara engagerade och skapa förutsättningar för barn att leka, både själva och tillsammans med andra. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om lek och lärande i en förskolekontext. Mer specifikt är det förskollärares uppfattningar om lek i relation till utveckling och lärande som är i fokus. Metod: Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex förskollärare. Resultat: Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att leken är ett viktigt redskap när det kommer till barns lärande och utveckling. Förskollärarnas roll anses vara viktig i barnens lek genom att de ska stötta och vara närvarande. Framför allt uppfattar förskollärarna att leken kan användas som ett redskap i alla situationer där pedagogen har en intention att barnen ska lära sig.

Syftet med denna studie är att belysa arbetet med genrebreddning inom sångundervisning på kulturskola och identifiera vilken betydelse sånglärares utbildning och musikaliska bakgrund har för elevers möjligheter att få sjunga olika genrer. Forskningsfrågorna är följande: Vilka möjliga mönster finns mellan lärares undervisning och deras egna genreintresse, musikaliska identitet och utbildning? Hur talar sånglärare på kulturskolan om sitt arbete med genrebreddning? Tidigare forskning om ämnet visar starka kopplingar mellan genre och identitet, samt att undervisningen påverkas av lärarens musikaliska bakgrund. Studien är av kvalitativ art och fyra sånglärare på kulturskolan har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet lyfter två huvudteman: Genre och identitet och Undervisning utifrån genre. Resultatet pekar på samband och skillnader mellan informanternas svar och visar att informanterna själva drar starka kopplingar mellan deras egna genreintressen och den undervisning de erbjuder. De delar åsikten att genrebreddning är givande för undervisningen och att det är viktigt att inte lägga värdering i vilka genrer eller sångsätt som är bra eller dåliga. De har dock olika bild av hur arbetet med genrebreddning kan gå till. I diskussionen lyfts resultatet till en mer generell nivå och kopplas till tidigare forskning om ämnet. Exempel på ämnen som lyfts är möjligheten att undervisa genrefritt, och hur informanternas utbildning påverkat deras undervisning och genreval. / The aim of this study is to enlighten the work with genre breadth in teaching singing at the municipal school of arts and to identify the way the education and musical background of the singing teacher affects pupils’ possibilities to sing a variety of genres. The research questions are: What possible connections are there between the teachers’ instruction and their own interests, identity and education in different genres? How do the singing teachers at the municipal school of arts talk about their work with genre breadth? Previous research about the subject shows strong connections between genre and identity, and that instruction is affected by teachers’ background in music. The study is qualitative and four singing teachers at the municipal school of arts have been interviewed in semi-structured interviews. The interviews have been transcribed and analysed with thematic analysis based on a socio-cultural perspective. The result reveals two main themes: Genre and identity and Instruction based on genre. The result points to connections and differences between the informants' answers and shows that the informants themselves see strong connections between their own interests in genre and the instruction they offer. They share the opinion that genre breadth is rewarding for their interaction and that it is important not to value which genres and singing styles that are good or bad. They do however differentiate their view on how they work with genre breadth.  The discussion lifts the results to a more general level and connect the themes to previous research about the subject. Examples of themes that are illuminated are the possibilities to teach free from genre, and how the informants’ education have affected their instruction and choices in genre.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka musiklärares uppfattningar av hur musik kan användas som ett redskap för att utveckla det svenska språket hos barn och unga i grundskolan, samt vilka samverkande faktorer de uppfattar finns mellan språket och musiken. Intresset är att belysa musikens möjliga användningsområden utöver ordinarie musikundervisning och att diskutera musikämnets förutsättningar i skolan. Tidigare forskning och bakgrundslitteratur belyser dels andra sammanhang där musik har använts för olika syften, såsom i ett terapeutiskt sammanhang genom musikterapi, dels språkets och musikens likheter och samverkande faktorer. Tidigare forskning visar även användningsområden av musik i bland annat förskoleverksamheten samt hur musik kan användas som språkutvecklande redskap genom exempelvis sång, rytmträning och i samspel med andra. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra musiklärare med erfarenhet inom både musikpedagogik och språklig utveckling intervjuas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det finns många olika sätt att använda sång och musik på för att utveckla flera olika delar av språket, samt att det finns flera samverkande faktorer mellan musik och språk som kan främja språkutvecklingen och verka språkstimulerande. Det framkommer i resultatet att sång och musik kan främja språkutvecklingen genom att användas till att träna på dels betoningar, stavelsesegmentering, språkljud, med mera, samt för att lära in nya ord och begrepp. Resultatet visar även att lustfyllda musikaktiviteter som bygger på samspel och delaktighet kan stimulera och främja språkutvecklingen. Resultatet genomlyses av det sociokulturella perspektivet vilket betonar vikten av lärande och utveckling i en social kontext där gemenskap, samspel och lustfyllda musikaktiviteter kan fungera som språkutvecklande redskap. Avslutningsvis förs en diskussion som kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och bakgrundslitteratur. / The aim of the present study is to investigate music teachers' perceptions of how music can be used as a tool for developing the Swedish language in children and young people in the school environment, as well as what interacting factors they perceive exist between language and music. The interest is to highlight the possible uses of music in addition to regular music education and to discuss the conditions for the subject of music in school. Previous research and background literature shed light on other contexts where music has been used for various purposes, such as in a therapeutic context through music therapy, as well as the similarities and interacting factors of language and music. Previous research also shows how music is used in for example preschool activities, as well as how music can be used as a language development tool through, for example, singing, rhythm training and in interaction with others. The study is a qualitative interview study where four music teachers with experience in both music education and linguistic development are interviewed. The study is based on a socio-cultural perspective. The results show that there are many different ways to use singing and music to develop several different parts of the language, and that there are several interacting factors between music and language that can promote linguistic development and have a stimulating effect on the use of the language. It appears in the results that singing and music can promote language development by being used to practice emphasis, syllable segmentation, language sounds, and more, as well as to learn new words and concepts. The results also show that fun-filled music activities based on interaction and participation can stimulate and promote linguistic development. The socio-cultural perspective emphasizes the importance of learning and development in a social context where fellowship, interaction and fun-filled music activities can serve as language-developing tools. Finally, the discussion connects the results with previous research and background literature.

Syftet med studien är att undersöka hur ensemblelärare med kompetens i kompinstrument som keyboard, bas eller elgitarr som saknar utbildning och kunskap i instrumentet sång, arbetar med sångare och text i ensembleundervisningen. Bakgrundslitteraturen redovisar forskning om hur genusaspekter påverkar identiteter, inflytande, sång och texten i ensembleundervisningen. Därefter presenteras forskning på lärares val av material, bedömning och metodik i ensembleundervisningen. Slutligen presenteras tidigare forskning inom sångtexter och låtskrivande i ensembleundervisning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på lärares och elevers samspel i ensembleundervisningen. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med fem ensemblelärare som arbetar med ensemble på gymnasiet med inriktning på rock- och popensemble. Data från intervjuerna genomgår en tematisk analys. Studiens resultat redovisar ensemblelärarnas förutsättningar som påverkar undervisningen och deras metodik. Vidare presenteras ensemblelärarnas metoder och uppfattningar om arbetet med låttexten i undervisningen. Slutligen redovisas ensemblelärarnas syn på sångtexters funktion och betydelse för kompinstrumentalister. I diskussionen presenteras reflektioner om varför sångarna tenderar till att få en exkluderad ensembleundervisning gentemot kompinstrumentalisterna i ensemblen. Slutligen redovisas hur styrdokumentens otydliga riktlinjer för sångtext kan påverka ensembleundervisningen. / The aim of this study is to investigate how ensemble teachers with instrumental backgrounds work with singers and lyrics in ensemble class. The background literature presents research on how gender affects identities, influence, singing and the lyrics in ensemble class. Following this, research on teachers’ choice of material, assessment, and methodology for ensemble class is presented. Finally, previous research on lyrics and songwriting in ensemble teaching is presented. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on teachers’ and students’ interaction in ensemble class. The study is based on semi-structured interviews with five ensemble teachers who work in aesthetic programs in upper secondary school with expertise in rock and pop ensemble. Data from the interviews are processed in a thematic analysis. The results shed light on ensemble teachers’ conditions that affect their teaching and methodology. Furthermore, the ensemble teachers’ methods and perceptions about working with lyrics in the ensembles are presented. Finally, the ensemble teachers’ views on the function and significance of lyrics for the instrumentalists are presented. The discussion presents reflections on why the singers are misplaced in the ensemble class, as well as reflections on the curriculums' unclear guidelines for the lyrics impact in ensemble class.

Denna studie undersöker nyanställda musiklärare i grundskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien undersöker vilka artefakter de använder när de bedömer och vilka prioriteringar som görs. Studien bygger på tre intervjuer i fokusgrupper som analyserats med tematisk analys. Tidigare forskning framhäver att lärare byter jobb allt oftare och att lärarens förmåga att bygga relationer är av stor betydelse för undervisningens kvalitet. Det finns mycket forskat på hur nyutexaminerade musiklärare agerar i sin första yrkesroll. Vissa menar dock på att det kan finnas likheter som berör alla nyanställda, oavsett hur mycket eller lite erfarenhet de har sen innan, därtill sällar sig denna studie. Föreliggande studie finner att nyanställda musiklärare använder flera olika slags artefakter vid bedömning, så som olika typer av planering, skriftliga anteckningar och videoupptagningar. Nyanställda musiklärare prioriterar, enligt denna studie, att fokusera på att strukturera sin musiksal, bygga relation till sina nya elever och kollegor samt kartlägga elevernas aktuella kunskaps och färdighetsnivå för att på så vis handskas med stressen av att vara nyanställd. / This study investigates newly hired music teachers in the elementary school from a sociocultural perspective. The study investigates how they assess their students, which artifacts they use for this, and which priorities they make. The data for the study was collected from interviews in three focus groups. This was then analyzed using thematic analysis within a sociocultural perspective. Previous research shows that teachers change schools more and more often. Furthermore, the teacher’s ability to build relationships has a major impact on the quality of the teaching according to previous research. There is research on how newly examined music teachers act at their first job, however there is also research indicating that there might be similarities amongst newly hired music teachers regardless of their prior working experience. This study is an example of such research. This study finds that newly hired music teachers use many different artifacts as they assess. These can be for instance different types of planning, written notes, and video records. According to the present study, newly hired music teachers prioritize creating a structure in their music room, building relationships with their new pupils and colleagues, and mapping the current level of their student's knowledge and abilities to handle the stress of being a newly hired teacher.

Denna studie grundar sig i en tanke om att lyfta kunskap om sår i undervisningen och låta barnen bilda sig ny kunskap genom att dela erfarenheter och samtala med varandra. Syftet med studien är att ta fram, och låta förskollärare utpröva ett undervisningsmaterial i form av en bok, som möter äldre förskolebarns erfarenhet och intresse för sår. Två frågeställningar följer med längs denna process. Den ena riktar sig till hur förskollärarna upplever förskolebarns respons på boken vid en undervisningssituation och den andra till på vilket sätt förskollärare upplever bokens relevans för att möta förskolebarns erfarenhet och intresse om sår. Data har samlats in genom intervjuer med två förskollärare, där de har fått besvara olika frågor som kan kopplas till undervisningssituationen. Utifrån denna data har man använt sig av tematisk innehållsanalys för att bilda sig en uppfattning och få studiens frågeställningar besvarade. Resultat och sammanfattning av studien visade på att utifrån intervjusvar samt analysarbete var barnens upplevelse med boken en gynnsam process, där erfarenhetsutbyte och gemensamma samtal bidrog till ny kunskap och förståelse. / This study is based on the idea of raising the knowledge of wounds in teaching and allowing children to form new knowledge by sharing experiences and conversations with each other. The purpose of the study is to develop, and let preschool teachers test a teaching material in form of a book, which meets older preschoolers experience and interest in wounds. Two issues follow along this process. One focuses on how preschool teachers experience preschool children´s response to the book in a teaching situation and the other on how preschool teachers experience the book´s relevance to meeting preschool children´s experience and interest in wounds. Data have been collected through interviews with two preschool teachers, where they have answered various questions that can be linked to the teaching situation. Based on this data, thematic content analysis has been used to form an opinion and get the study´s questions answered. The results and summary of the study showed that based on interview answers and analysis work, the children´s experience with the book was a favorable process, where exchange of experiences and joint conversations contributed to new knowledge and understanding.

I denna studie undersöks hur olika erbjudna redskap och metoder används i en students egen övning med syfte att undersöka hur de bidrar till möjligheten att agera som lärare till sig själv. Undersökningen dokumenterades i en loggbok som även hade funktionen som övningsjournal. I analysen av den insamlade dokumentationen användes en tematisk analysmetod. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet belyser hur redskap och metoder i form av muntliga och kroppsliga instruktioner samt klingande musik bidrar till och påverkar en students lärandeprocess samt hur de bidrar till möjligheten att agera lärare till sig själv. I diskussionen diskuteras resultatet i relation till bakgrundslitteraturen med fokus på resultatets slutsatser om reflektion och egen bedömning, identifiering och problemlösning samt kontroll och behärskning. Resultatet relateras även till begrepp som den proximala utvecklingszonen, scaffolding, appropriering och mediering. / This study examines how different tools and methods are used in a student’s own practice with the aim of examining how they contribute to the possibility of acting as a teacher for oneself. The study was documented in a journal that also functioned as a practice journal. The analysis of the collected documentation used a thematic analysis method. The survey is based on a sociocultural perspective. The result illustrates how tools and methods in the form of spoken and physical instructions as well as sounding music contribute to and affect a student´s learning process as well as how they contribute to the possibility of acting as a teacher for oneself. In the discussion, the results are discussed in relation to the background literature with a focus on the results´ conclusions about reflection and self-assessment, identification and problem solving as well as control and mastery. The result is also related to concepts such as the proximal development zone, scaffolding, appropriation and mediation.

Syftet med denna uppsats är att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievägledare på ett universitet. Genom detta analyseras även vilka möjligheter till att lära av varandra som studievägledarna får genom denna kompetensutveckling.För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievägledare. Dessa ingår i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes på respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av i huvudsak professor Roger Säljös sociokulturella teori. Analysen bygger till viss del även på professor Per-Erik Ellströms lärandebegrepp, informellt och formellt lärande samt erfarenhetslärande. Resultatet visar på att kompetensutvecklingen som erbjuds studievägledarna ses av våra respondenter som två beståndsdelar. Den ena delen handlar om utbildning och information som studievägledarna får ta del av genom informationsbrev och föreläsningar. Den andra delen innebär att studievägledarna får mötas i ett gemensamt forum. Därigenom ser respondenterna en möjlighet för studievägledarna att utbyta erfarenheter och lära av varandra.Analysen visar att den kompetensutveckling som respondenterna upplever som viktigast främst består av ett informellt lärande som de menar uppstår i interaktionen vägledarna emellan.