Denna studie utforskar distansarbetares upplevelser av kommunikation och skriftlig feedback inom organisationer. Studien undersöker utformningen av skriftlig feedback och dess inverkan på informationsupptagning samt hur distansarbetarnas upplevelser kan ses utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien syftar till att ge ökad förståelse för hur skriftlig feedback i distansarbetsmiljön uppfattas och påverkar mottagarna. Studiens metod bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utforska distansarbetares upplevelser. Genom en digital enkät med öppna frågor strävade studien efter att fånga djupare insikter från deltagarna. Efter en tematisk analys betonade resultatet vikten av den skriftliga feedbackens utformning, där önskemålet om framåtblickande intentioner och förståelse för arbetet framkom. Resultaten understryker behovet av tydlig och anpassad skriftlig feedback, med hänsyn till individuella tolkningsprocesser och understryker att utformningen av skriftlig feedback har en avgörande påverkan på hur informationen tas emot. En positiv grundton underlättar informationsupptagningen och ökar mottagarens mottaglighet, medan en negativ ton riskerar att skapa försvarsläge och minska motivationen att förbättra sig. Studien lyfter även fram teknologins roll som en central artefakt för kommunikation i distansarbetet och tar fram utmaningar som fördröjd kommunikation. För fortsatt forskning föreslås studier om kulturella påverkningar på feedbackmottagande och olika kommunikationsverktygs inverkan. Resultaten från studien är relevanta för organisationer som strävar efter att förbättra kommunikation och feedback i en alltmer distansarbetsinriktad miljö. / This study explores distance workers experiences of communication and written feedback within organizations, with focus on examining the design of written feedback and its impact on information absorption. The study also focuses on how their experiences can be seen from the sociocultural perspective. The study aims to provide increased understanding of how written feedback in the distance work environment is perceived and affects the recipients. The methodology is based on a qualitative approach to explore their experiences. Through a digital survey with open questions, the study captured deeper insights. The results emphasized the importance of the design of the written feedback, where the desire for forward-looking intentions and understanding of the work emerged. The results underline the need for clear written feedback, taking individual interpretation processes into account and underline that the design of written feedback has an influence on how the information is received. A positive tone facilitates the absorption of information and increases the  receptivity, while a negative tone risks creating defensiveness and reducing the motivation to improve. The study also highlights the role of technology as a central artefact for communication in distance work and highlights challenges such as delayed communication. For further research, studies on cultural influences on feedback reception and the impact of different communication tools are suggested. The results of the study are relevant to organizations that strive to improve communication and feedback in an increasingly distance work-oriented environment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem fransklärare i högstadiet(7-9) beskriver sin undervisning för ökad läsförståelse. Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning. Materialet som har samlats in har analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teoretiska perspektiv. Några centrala begrepp inom teorin som tillämpas är mediering, lek, kommunikation och samspel. Dessutom användas den närmaste proximala utvecklingszonen med begreppen redskap och scaffolding ( stöttning). Jag kommer också att använda mig av språkdidaktisk litteratur inriktad mot franska som modernt språk. Resultatet från intervuerna visar att fransklärare enligt sina egna beskrivningar använder olika arbetssätt och strategier för att utveckla läsförståelse hos eleverna som läser franska ( Moderna språk) på högstadiet i årskurs 7-9 att de använder textsamtal, olika läsformer, lässtrategier och frågornas utformning. Lärarna uppskattar elevernas engagemang för deras ideer i undervisningen av läsförståelse i ämnet franska. En slutsats är att de intervjuade lärarna anser att läsförståelse har en stor roll i undervisningen eftersom en bra läsförståelse är nödvändigt för att eleverna ska få möjlighet att förvärva kunskap i många skolämnen.

En förutsättning för lärande i förskolan är god kommunikation och att skapa trygghet för barnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur man kan minska/undvika språkbarriärer i förskolan genom att ge exempel på hur förskollärare uttrycker att de möter barn med annat modersmål. Studien är kvalitativ och jag har använt semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Studien har analyserats genom ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begrepp som proximal utvecklingszon, scaffolding och socialt lärande samt de språkliga begreppen indikativ-, semiotisk- och retorisk funktion. I resultatet framkommer det att de deltagande förskollärarna uppfattar sig själva ha en viktig roll i barnens lärande och kommunikation. Resultatet delas in i fyra kategorier utifrån deltagarnas svar: förskollärarens syn på språkbarriärer, förskollärarens roll, utmaningar och möjligheter i arbetet med språkbarriärer och förskollärarens stöd och hjälpmedel. Förskollärarna ger exempel på hur de stöttar barnens lärande genom verbal och icke-verbal kommunikation samt vilka utmaningar och möjligheter de ser i arbetet med språkbarriärer i förskolan. Det framkommer i resultatet att förskollärarens kompetenser och erfarenheter är av stor vikt för hur undervisningen bedrivs samt i hur barnens behov tillgodoses i förhållande till språkliga barriärer. / One condition for learning in preschool is good communication and to create security for the children. The purpose of this study is to elucidate how to reduce/avoid the occurrence of language barriers in preschool by giving examples of preschool teacher’s expression on work with them. The study is qualitative, and semi-structured interviews have been used as a method of collecting empirical data. The study has been analyzed through a sociocultural perspective using the concepts of the zone of proximal development, scaffolding, and social learning as well as the linguistic concepts of indicative-, semiotic-, and rhetorical functions. The results show that the participating preschool teachers perceive themselves as having an important role in the children’s learning and communication. The results are divided into four categories from the participants answers: preschool teachers view on language barriers, the role of preschool teachers, challenges and possibilities in working with language barriers and preschool teachers support and aids. The preschool teachers also provide examples of how they support children’s learning through verbal and nonverbal communication as well as which challenges and opportunities they encounter in the work of language barriers in a preschool setting. The results show that preschool teacher’s competence and experiences is of great importance for how the education is conducted and to make sure that children who experience language barriers are accommodated to.

This study aims to explore strategies and methods that Swedish teachers use to motivate middle-school students to read literature. By distributing qualitative surveys to teachers, we seek to gain a deeper understanding of how Swedish teachers motivate their students to engage with literature in the classroom. The study is centered around two main research questions: First, what strategies and methods do teachers use to raise 7–9 students interested in reading literature? Second, what challenges and opportunities do these strategies and methods present? The results show that effective strategies include allocating sufficient time for reading, choosing texts that match the students’ own life experiences and providing the opportunity to choose what to read autonomously. Challenges include not having enough resources and dealing with different interests among students. However, there are opportunities to improve teaching by using a variety of interesting materials. This study highlights how important teachers are when it comes to creating a lively and welcoming space for reading that motivate students to involve and learn more.

In today’s Swedish preschool curriculum there are demands of using digital tools. The Swedish government wants to change this and has sent a request to Skolverket (the Swedish educational authority) to revise the preschool curriculum so that the digital tools no longer have a prominent part in it. The aim of the present study has, with this in mind, been to examine how preschool teachers feel about digital tools in Swedish preschool. The study used qualitative interviews as a means of collecting data and took theoretical support in the sociocultural perspective. The findings that were made, among others, was that male and female preschool teachers approached digital tools in both similar and different ways. Similarities between the cohorts were partially that they both had a mindful approach when using digital tools and saw scaffolding and interplay between children as paramount in children's exploration of digital tools. All respondents opposed the use of digital tools as a means of “babysitting”, tranquilizing, or means of passing time. Differences between the groups were partially the shifting digital competency in the respondents. The competencies of the male preschool teachers came from interest while the female preschool teachers' competencies came from continuous training, education etc. Another difference that came forth in the study was the difference in responsibility between the interviewees, whereas the male preschool teachers were found to have a greater responsibility regarding the digital tools at their preschools.

För att kunna bibehålla och utveckla kunskapen inom ett företag krävs det tydliga strategier för kunskapshantering och samarbete mellan chefer och anställda för att företagen ska ha en möjlighet att nå framgång. Studiens syfte var att undersöka chefers uppfattningar gällande medarbetarsamtalets syfte, funktion och innehåll i relation till knowledge management. Metoden som användes var en fenomenografisk analysmetod i sju steg. Resultaten visade att uppfattningarna angående syfte, funktion och innehållet av medarbetarsamtalet skiljer sig beroende på vilken yrkeskategori personerna tillhör. Resultatet skiljer sig i en del av utsagorna angående uppfattningarna om medarbetarsamtalet då en del utsagor beskriver att det är ett tillfälle att mäta arbetsprestation. En annan del av utsagorna uppfattar medarbetarsamtalet som en möjlighet till individuellt samtal. Majoriteten av utsagorna uppfattar att funktionen med medarbetarsamtalet är att de anställda ska få en chans att ventilera angående hälsa, mål och utveckling i ett samtal med sin chef. Det finns uppfattningar om att medarbetarsamtalet är mer än ett individuellt samtal mellan chef och anställd då de även är ett sätt att ha koll på arbetsprestation. De flesta utsagorna beskriver att innehållet från ett medarbetarsamtal kan bidra till att skapa ett stöd till de anställda för att tillgodose utvecklingsmöjligheter och en trivsam arbetsmiljö. Det fanns få uppfattningar om vad knowledge management innebar vilket bidrog till ett mer begränsat svar. Relevansen för studien är att den uppmärksammar ett fenomen som är aktuellt på dagens arbetsmarknad och att medarbetarsamtalet kan användas i flera avseenden än att mäta prestation.

Det matematikdidaktiska forskningsfältet visar att användning av olika representationsformer är att föredra för elevers kunskapsutveckling. I vårt tidigare självständiga arbete framkom olika strukturer av representationsformer, vilket vi i denna studie väljer att benämna som representationsmönster, och mönstret Konkret-Bild-Abstrakt var den struktur som det fanns störst forskningsstöd för. Forskning synliggör även att samtal i matematikundervisning är viktigt för elevens kunskapsutveckling och att det utforskande samtalet är det samtalsmönster som läraren bör eftersträva. Dock erbjuder inte forskningen några enkla svar på hur läraren ska nå de utforskande samtalen. I denna empiriska studie vill vi därför undersöka om lärares användning av olika representationsmönster kan påverka vilket typ av samtal som uppstår i matematikklassrummet. Studiens resultat visar att det går att identifiera olika kombinationer mellan representations- och samtalsmönster. Resultatet visar även att när läraren 3 använder flera representationsformer samtidigt blir samtalen i klassrummet av mer utforskande karaktär, tillskillnad från när läraren endast använder sig av en eller två representationsformer. I studien har även lärarens användning av den specifika representationsformen Konkret modell visat sig medföra ökat elevengagemang och delaktighet, vilket i sin tur främjat de Utforskande samtalen. / The field of mathematics education research shows that the use of various forms of representation is preferable for students' knowledge development. In our previous independent project, different structures of representations emerged, which we choose to refer to in this study as representational patterns. The Concrete-Image-Abstract pattern was identified as the most successful structure. Research also highlights that conversations in mathematics instruction are crucial for students' knowledge development and that exploratory conversations are the type of dialogue teachers should aim for. However, research does not provide straightforward answers on how teachers can achieve these exploratory conversations. Therefore, in this study, we aim to investigate whether teachers' use of different representational patterns can influence the type of conversations that arise in the mathematics classroom. The study's results show that it is possible to identify various combinations of representational and conversational patterns. The results also indicate that when teachers use multiple forms of representations simultaneously, classroom conversations tend to be more exploratory in nature, compared to when teachers use only one or two forms of representation. Additionally, the study found that the teacher's use of the specific representation form concrete model, leads to increased student engagement and participation, which in turn promotes exploratory conversations.

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om chefens och kommunikationens betydelse för att det kollektiva lärandet på en icke namngiven arbetsplats uppstår. Metodvalet var semistrukturerade intervjuer där medarbetare samt en chef på en avdelning medverkade. Analysmetoden som användes var fenomenografisk genom sjustegsmodellen. Resultatet visar på att arbetsplatsen hade en arbetsplatsspecifik terminologi som ansågs viktig för medarbetarna samt chef. Vidare visade resultatet att det kollektiva lärandet börjar redan vid upplärningen av nya anställda och fortsätter sedan med något som arbetsplatsen kallar för KUT-timmen. Det kollektiva lärandet arbetas aktivt med på arbetsplatsen, uppmuntras av chefen samt att medarbetarna har en uppfattning att det är chefens ansvar att pusha till att ett kollektivt lärande uppstår och här ser medarbetarna att chefen uppfyller sin del. Resultatet visade även att medarbetarna samt chef anser att det finns ett bra socialt samspel på arbetsplatsen och att detta leder till en tillit till chef samt medarbetare. Det sociala samspelet arbetas för aktivt av chefen via bland annat 1 till 1 samtal som uppfattas positivt av samtliga medarbetare då det bidrar till en nära relation till chefen. Det resulterar i en trygg arbetsplats där samtliga medarbetare trivs väl. De slutsatser som kan dras är att om det ska uppstå ett kollektivt lärande på arbetsplatsen har chefens agerande en roll i om detta sker. Både medarbetare och chef delar denna uppfattning och även att det finns en viktig del i att kommunikationen är korrekt så att alla på arbetsplatsen förstår den arbetsplatsspecifika terminologin för att ett lärande ska ske, oavsett om det är individuellt eller kollektivt. Studien är relevant då ämnet är aktuellt inom det pedagogiska forskningsfältet, detta stärks av den tidigare forskning som använts i studien.

Denna studie belyser hur barn kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén. I ateljén kan barnen använda sin kreativa sida i olika aktiviteter, men ateljén kan också ses som en social mötesplats där ett utbyte av erfarenheter med varandra sker. Även förskollärares didaktiska överväganden för ateljén belyses. Undersökningen berör även de didaktiska val som förskollärare gör i samband med ateljén. Syftet med denna studie är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra med avgränsning till ateljén, dels för att ateljén på förskolan är en plats som barn oavsett ålder tycker om att vara i samt att ateljén är ett relativt outforskat pedagogiskt rum för barns kommunikation och samspel. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att det är samspelet och kommunikationen mellan barnen som är fokus och det är dessa sammanhang som ligger till grund för lärandet. Metoden som har använts i denna studie har varit videoobservationer i ateljén samt intervjuer med förskollärare på förskolan. Videoobservationerna är det centrala i studien och intervjuerna med förskollärarna är ett komplement som synliggör de didaktiska valen avseende ateljén. Resultatet visar att barn använder många olika uttrycksformer när de kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén, samt att de didaktiska val gällande ateljén som förskolläraren gör är av betydelse för barnens kommunikation och samspel. Diskussionen binder samman resultatet med tidigare forskning. Slutsatsen av studien är att barnen behöver social kompetens, vilket utvecklas i kommunikation och samspel med andra i ateljén. / This study will illustrate on how children communicate and interplay with each other in the studio. In the studio the children can use their creative side in different activities, but the studio can also be seen as a social venue where an exchange of experiences happens. The preschool teacher’s didactic considerations for the studio will also be illustrated. The study also concern the didactic choices made by the preschool teacher in connection to the studio. The purpose of this study is to see how children interplay and communicate with each other, we have defined it to the studio, partly because the studio at the preschool is a place the children regardless of age likes being in and the studio is a relatively unexplored educational room for children’s communication and interplay. The study is based on the socio-cultural perspective, which means that it is the interplay and the communication between the children that are in focus and that it is in these contexts which is the basis for learning. The methods that have been used for this study has been video observations in the studio and interviews with preschool teachers at the preschool. The video observations are central to the study and the interviews with the teachers are a complement which reveals the didactic choices in respect to the studio. The results show that children use a lot of different forms of expression when they communicate and interplay with each other in the studio, and that the didactic choices concerning the studio that the preschool teachers make is of great meaning for the children’s communication and interplay. The discussion binds the result and earlier research together. The conclusion from this is that the children needs social competens, which develops in communication and interplay with others in the studio.

Syftet med denna studie är att få större insikt i vad det innebär att utveckla en ny sångteknik. För att undersöka detta har jag under en fyraveckorsperiod övat edge tio minuter per dag, fem dagar i veckan. Tre av dessa övningstillfällen har videofilmats. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina olika upplevelser under processens gång. Som teoretisk utgångspunkt har jag utgått utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet redovisas vilka redskap som användes och hur dessa hanterades samt hur processen gällande lärandet har utvecklats. Resultatet visar att de mest centrala redskap som användes var kroppen, metodboken, pianostol, vägg och en låt. Flera av redskapen användes för att få bättre luftkontroll. I diskussionen beskriver jag utifrån det sociokulturella perspektivet vilka förutsättningar som har funnits samt vilka redskap som användes vid lärandet. / The purpose of the study is to get a deeper insight of what it means to develop a new singing technique. To study this I have practiced edge ten minutes per day during a period of four weeks, five times a week. Three of these exercices have been videotaped. I have also used a logbook to document new experiences during the process. I have a socio-cultural perspective as a theoretical base in this study. In the result the different tools that were selected show how these were handled and how the process in learning has developed. The results show that the most central tools that were used were the body, the method book, the piano chair, the wall and a song. In the discussion I describe, from a socio-cultural perspective, what the conditions have been, and which tools I have used.