Möjligheterna till att arbeta inkluderande för elever i behov av särskilt stöd i fritidshemsverksamheten är ett relativt outforskat område. I studien fokuseras det därför på fritidshemspersonalens förutsättningar och vilken tillgång de har till skolans specialpedagogiska kompetens för att arbeta inkluderande. Genom intervjuer med fritidshemspersonal har det framkommit att de försöker arbeta relationellt för att inkludera, men att de upplever att det finns en del hinder för dem i praktiken. Det blev också tydligt att skolledningens förståelse för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet har betydelse för vilka möjligheter som finns för fritidshemspersonalen att arbeta inkluderande. Det relationella förhållningssättet har stor betydelse hos skolledningen för en bättre förståelse för fritidshemsverksamheten men även för samverkan inom organisationen för att kunna se barnet hela dagen.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärares levda erfarenhet av handledning ledd avspecialpedagog ser ut. Studien har en fenomenologisk ansats byggd på åtta semistruktureradeintervjuer med grundskolelärare, vilka uppgivit att de har erfarenhet av handledning ledd avspecialpedagog. Eftersom studien har en fenomenologisk ansats har vi valt att utgå från Giorgiosanalysmetod med syfte att hitta väsentliga teman för att nå fram till den så kallade essensen avfenomenet. Vi har funnit att essensen utgörs av sju teman, vilka är handledningens ramar, anledningtill handledning, förväntningar på handledning, handledningens verklighet, missnöje, svårigheter ochmotstånd, vad handledning bidragit till och vinst för elever.Resultatet visar att de lärare som intervjuats uppfattar handledningsbegreppet som rådgivandegrupphandledning, vanligtvis ledd av extern specialpedagog. Utifrån litteratur som behandlarhandledningsbegreppet framkommer att begreppet handledning är svårdefinierat. En slutsats vi kan draär att ansvaret att klargöra begreppet handledning framför allt vilar på specialpedagogen i sin roll somhandledare gällande att tydliggöra ramar och syfte för handledningen. Det kan skapa realistiskaförväntningar på handledningen. Vidare framkommer att informanterna i studien överlag är nöjda medden handledning som de erfarit, men uppger att vissa kollegor visat på motstånd. Informanternaupplever att handledningen de erfarit bestått av råd och tips, bekräftelse och stöttning samt insikt ochkunskap. Detta uppges ha bidragit till vidareutveckling av deras lärarprofession. Handledningensbidrag kan därför anses vara långvarig. Informanterna uppger att den handledning de fått även gynnatelever, därmed bör handledning prioriteras inom skolan, både för lärare och elevers skull.

Syftet med den här småskaliga studien var att undersöka hur huvudmän och skolor i sina verksamhetsplaner använder begreppet inkludering och motsvarande sex begrepp samt beskriver inkluderande undervisning. För att undersöka detta har en dokumentstudie genomförts. Studiens huvudfokus är inkluderande undervisning men då inkluderande undervisning är ett komplext begrepp har ytterligare sex begrepp, som motsvarar inkluderingsbegreppet, valts ut till undersökningen. Detta för att se om dessa begrepp kan nyansera beskrivningen av inkluderande undervisning. Urvalet bestod av 60 verksamhetsplaner, varav 40 på skolnivå och 20 på huvudmannanivå. Ansatsen var mixed method. I den kvantitativa ansatsen gjordes en innehållsanalys för att se om inkludering och motsvarande sex begrepp förekommer i verksamhetsplaner. I den kvalitativa ansatsen gjordes en innehållsanalys utifrån verksamhetsplanerna som sammanställdes i fyra kategorier. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att i verksamhetsplaner på både huvudmanna- och skolnivå varierar förekomsten av inkludering. Det kvalitativa resultatet visar att inkluderande undervisning beskrivs i verksamhetsplanerna på olika sätt på både huvudmanna- och skolnivå. För specialpedagogen kan det vara av vikt att ha insikt om hur den egna skolan skriver in och använder sig av begreppet inkludering i skolans verksamhetsplan. Det kan även vara av vikt att säkerställa att det i planerna beskrivs hur skolan ska arbeta med implementering av inkluderande undervisning.

Specialpedagogens uppdrag med särskild betoning på handledning-Special education guidance as a tool. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. / Special education guidance as a tool

Formuleringen “specialpedagogisk kompetens” i skollagen (SFS 2010:800) lämnar fältet öppet för tolkningar som inte nödvändigtvis innebär att den som arbetar med specialpedagogiska frågor på en skola har utbildning för det. Arbetet intresserar sig för att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen egentligen uppfattas av skolledarna som är ytterst ansvariga för att tillgodose att den specialpedagogiska kompetensen finns, och att den kommer eleverna till gagn. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur begreppet specialpedagogisk kompetens uppfattades på gymnasieskolor ur skolledarnas perspektiv. Vi är själva praktiserande specialpedagoger och har sett att den specialpedagogiska kompetensen ofta är en kombinerad specialpedagog- och speciallärartjänst, varför skolledarnas uppfattning av dessa två olika yrkesroller också var intressant att få en bild av.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem skolledare. För att få en djupare förståelse för vilka val och problem skolledare ställs inför i sina olika verksamheter tar vi hjälp av Nilholms dilemmaperspektiv och en fenomenologisk ansats. Våra resultat visar på att majoriteten av de vi intervjuat anser att den specialpedagogiska kompetensen är helt individbaserat och inte beroende av utbildning. Resultatet visar vidare på att alla skolledare har helt klart för sig skillnaden mellan en utbildad specialpedagog och speciallärare men tycker att dessa två går att kombinera i en tjänst. Ofta beror detta på ekonomiska orsaker och skolledarna måste göra flera val och därmed ofta baka ihop olika tjänster. De skolledare vi intervjuat upplever inte att det var några problem med att få tillgång till specialpedagogisk kompetens, något vi fick en motsatt bild av från artiklar och media i vårt arbete.

Det finns begränsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har påvisats genom åtskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framväxt och utveckling. Däremot är deras förståelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lärare ett outforskat område. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet är att belysa förutsättningar och förväntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter. Teoretisk utgångspunkt De teoretiska ansatserna i studien kan hänföras till ett systemteoretiskt perspektiv. Med hjälp av systemteorin kan vi få syn på de olika aktörernas förväntningar samt skolornas förutsättningar för handledning och identifiera dess effekter. Vid tolkning av intervjumaterialet används en hermeneutisk ansats där vi beskriver och lyfter fram det studien visar utan att generalisera. Metod Med hjälp av intervjuer har vi tagit del av respondenternas inställning till specialpedagogisk handledning. Respondenternas svar analyserades och jämfördes med hjälp av tidigare forskning samt vår erfarenhet och förförståelse kring ämnet handledning. 3 Resultat I vår studie har det visat sig att specialpedagogerna upplever ett starkt behov av stöd från ledningen för att grupphandledning ska bli av. Resultatet har visat att det finns en brist i kommunikationen mellan skolledare, specialpedagoger och lärare kring betydelsen av specialpedagogisk handledningen. Vidare pekar resultatet på att orsaken till detta först och främst är att skolledarna tycks sakna kunskap kring handledningens syfte och dess effekter.

SammanfattningProblemområdeSpecialpedagogiken kännetecknas som kunskapsområde av komplexitet och det förekommer stor variation när det gäller hur specialpedagogik diskuteras och beskrivs (Ahlberg, 2013). I min studie vill jag undersöka vilka synsätt det finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Lutz (2013) menar att alla pedagoger behöver insikt i specialpedagogiska förhållningssätt. Som blivande specialpedagog vill jag kunna bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan och jag undersöker i min studie, vilka synsätt det finns på specialpedagogisk handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Syfte och frågeställningarMin utgångspunkt är att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet, för att möta de utmaningar som finns i förskolans pedagogiska verksamhet samt för att bemöta de mål som står i skollag och läroplan. Syftet för studien är att öka kunskapen om vilka synsätt det finns på begreppet specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på vad begreppet specialpedagogisk kompetens innebär? Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på specialpedagogisk handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan?MetodJag har i min studie valt att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, då syftet för studien är att undersöka vilka synsätt som finns kring begreppet specialpedagogisk kompetens och handledning som verktyg för ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan. Jag har intervjuat tre förskolechefer och fyra förste förskollärare i min studie. Studiens metodansats har inspirerats av en fenomenografisk ansats då jag i studien vill undersöka hur fenomenen, specialpedagogisk kompetens och handledning upplevs av olika människor. Fejes och Thornberg (2015) framhåller att fenomenografins syfte är att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld, där fokus är på den variationen det finns i människors sätt att uppfatta omvärlden. I analysen av det empiriska materialet har jag tagit inspiration från den hermeneutiska tolkningsläran, för att söka ytterligare innebörder genom att tolka och söka förståelse. Fejes och Thornberg (2015) menar att i den hermeneutiska tolkningsläran finns fokus på förståelsen i ett budskap och inte i förklaringen.Teoretisk ramSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2014) framhåller som att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är systemteoretiskt perspektiv, då jag belyser olika påverkansprocesser i handledning. Öquist (2008) framhåller att systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Gjems (1997) menar systemteorin riktar sin uppmärksamhet mot relationer mellan människor, det är då en god utgångspunkt för handledning i yrkesgrupper där man jobbar nära i team och med människor.Resultat och specialpedagogiska implikationerResultatet från min empiriska undersökning visade att det fanns en variation av synsätt hos några förskolechefer och några förste förskollärare kring begreppet specialpedagogisk kompetens, däremot fanns liknande synsätt kring fenomenet specialpedagogisk handledning. Samtliga informanter i studien ansåg att specialpedagogisk handledning kan bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens hos pedagoger. Specialpedagogisk kompetens sågs av informanterna som något som först och främst är förknippat med specialpedagogens yrkesroll. Som blivande specialpedagog anser jag att det är viktigt att ha kunskap och vara medveten om de olika synsätt som finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning. En ökad kunskap om de olika synsätt som finns kan öka förståelsen för förskolans specialpedagogiska verksamhet.SlutsatsPerspektiven på specialpedagogik är många och som kunskapsområde hoppas jag att forskning som är riktad mot förskolan vidareutvecklas. Jag anser att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet för att kunna förverkliga ”en förskola för alla”. Det specialpedagogiska uppdraget måste angå alla i förskolan och inte bara specialpedagogerna. Nyckelord: förskola, handledning, sociokulturell teori, specialpedagogisk kompetens, systemteori

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att miljön och materialet har en stor betydelse för ett meningsfullt och utvecklande lekarbete. Miljön ska vara igenkännande och förutsägbar. Dock framkom ett behov av att uppdatera utrustningslistan. Även lekpedagogens eget förhållningssätt samt omgivningens kunskaper om lekarbete, inverkar på lekarbete som specialpedagogisk metod. / Syftet med följande arbete är att undersöka huruvida miljöns utformning och materialets beskaffenhet påverkar lekarbete som specialpedagogisk metod enligt verksamma lekpedagoger. Vi kommer även att undersöka vilken inverkan olika yttre förutsättningar får för lekarbete t ex ekonomi, kunskap och olika synsätt på barns relationer med sin omvärld.Arbetet ger en översikt av olika pedagogiska miljöer med hänseende av deras syn på miljö och material. Med hjälp av intervjuer ville vi uppmärksamma och synliggöra eventuella skillnader mellan olika aktiva lekpedagogers arbetsförhållanden när det gäller miljö och material för att kunna peka på vilka effekter dessa har på ett framgångsrikt lekarbete.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer på att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skälen till att de söker specialpedagogisk handledning är på grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekräftelse i sitt arbete med barnen och de förväntar sig pedagogiska råd och tips för att bättre kunna hantera olika situationer. Jag kunde också konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat självförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion. / The purpose with this work is to give a picture of the reasons teachers have for seeking Special Needs Educations Counselling, what expectations the teachers have on the counselling and what effects the counselling have given.

SammanfattningKruse Ziegler, Annika & Lazic Hammer, Jeanette (2013). Pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan.( Educators´experiences of special educators´instruction in preschool.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.ProblemområdeHur kan specialpedagogisk handledning hjälpa till att utveckla verksamheten så att alla barn, särskilt de i behov av särskilt stöd, får ökade möjligheter till delaktighet och utveckling utifrån sina behov? Hammarström-Lewenhagen (2006) framskriver tydligt att efterfrågan på handledning växer och framställs med starkt positiva tecken. Vi ställer oss frågan om det finns belägg för denna tro på handledningens positiva verkan i förskolan?SyfteSyftet är att bidra med kunskap kring pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan, dess motiv och effekter.Teoretisk ramDen teoretiska ramen grundar sig på ett holistiskt perspektiv, där helhet och sammanhang är i fokus och tar därför utgångspunkt i systemteori. För att tolka de resultat som särskilt intresserat oss i studien har vi använt oss av teorier kring lärande och förändring (Bateson, 1972). Framförallt använder vi oss av Batesons olika nivåer av lärande och förändringar av första och andra ordningen.MetodEnligt Bryman (2008) är ett deduktivt angreppssätt den huvudsakliga inriktningen när det gäller kvantitativ forskning. Vi anser att en kvantitativ ansats är mest relevant i vår studie och använder oss av denna, då studiens syfte och frågeställningar fokuserar på bredd snarare än djup. När man vill nå fler människor än vad som är möjligt vid en intervju eller observation, skriver Stukát (2005) att användandet av frågeformulär kan vara den relevanta metoden. Vår ambition var just att nå och ta del av många röster och därför valdes den form av kvantitativ metod som Bryman (2008) väljer att kalla en postenkätundersökning, vilket i vår studie innebär en enkät som delades ut i pappersform direkt till informanterna.Resultat med analysResultatet av studien pekar på att pedagoger i förskolan upplever sig ha goda förställningar om vad specialpedagogisk handledning kan få för effekter. Dock finns relativt stora skillnader mellan föreställningarna och effekterna av handledningen, vilket kan bero på att effekterna inte tydliggörs eller att effekterna är långsiktiga och ännu inte kommit till stånd. I studien kan vi urskilja tre inriktningar av handledning; verksamheten som helhet, den professionella rollen och arbetsklimat. Det vanligaste motivet är bemötandet av det enskilda barnet, det är också här pedagogerna upplever störst effekt av handledning. Effekterna av handledning blir generellt högre när förskolechefen är delaktig i initiativet.KonklusionStudiens resultat har likheter med tidigare forskning (bl.a. Åberg 2009; Höjer, Beijer & Wissö 2007) vad gäller typer av och motiv för handledning. Överraskande är att förskolechefens delaktighet i initiativ visar på större effekter än om initiativet endast är pedagogernas.ImplementeringStudien visar på resultat som kan bidra till utveckling och förändring av förskoleverksamheten. Förskolans ledning kan, för att främja förändringar av andraordningen; fortsätta bygga att på de goda föreställningarna, ge utrymme för handledning och ge ”spaces of liberty” d.v.s. tid för att reflektera efter handledningen.Nyckelord: Förskola, pedagoger, postenkät, specialpedagogisk handledning