Denna studie jämför hur audioledtrådar och grafikledtrådar upplevs i en 3-D spelmiljö. Ett pilottest och ett speltest genomfördes för att besvara frågeställningen. I speltestet fick åtta speltestare lösa två uppgifter. Ena uppgiften fokuserade på ljud- och musikledtrådar där målsättningen var att trycka på ett antal knappar i rätt kombinationsordning för progression samt vinst i spelet. Den andra uppgiften innefattade samma målsättning och fokus men använde sig av grafiskt gestaltade ledtrådar istället. Efter speltestet besvarades en enkät med fem frågor och en intervju på fem till sju minuter utfördes. Av den insamlade datan formaterades analys för enkäten och intervjun. En sammanfattning av resultaten från analysen samt diskussion av studien presenteras för att ge en bredare och djupare förståelse inom ämnets forskningsfält. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Denna studie undersöker hybrida brädspel, en relativt ny genre av spel som blivit alltmer populär under senare år. En utmaning med att designa engagerande hybridspel är att kombinera analoga och digitala element på ett sätt som förbättrar spelupplevelsen. Studien syfte har varit att undersöka vilka designmönster som återfinns i hybrida brädspel och hur dessa påverkar spelarnas upplevelse av spelet. Med en fallstudie som forskningsstrategi genomfördes tre olika spelsessioner där observation användes för att ta fram data om spelupplevelse i relation till designmönster. Efter varje avslutad spelsession genomfördes semistrukturerade gruppintervjuer med deltagarna där data från observationerna använts som underlag. Data som erhållits användes sedan i en tematisk analys för att ta fram teman och mönster gällande designmönster samt spelarnas upplevelser av dessa. Mönstren som återfanns var test-wizard, förenklande misslyckanden, automatiserad fas-hantering, periodic events, tidsreglerad progression, monster-generering, save and quit, onboarding-wizard, pussel och curiosity priming. Funna mönstren påverkade deltagarnas upplevelse gällande spelelement såsom spelarnas engagemang i spelet, svårighetsgrad, slumpmässighet med dess oförutsägbarhet, inlärningsförmåga, stimulans till nyfikenhet, progression och interaktion mellan spelare. Studien har gett ytterligare data och information om hur designers i framtiden kan förhålla sig till designmönster inom genren hybrida brädspel under utvecklingen av kommande spel. / This study investigates hybrid board games, a relatively new genre of games that has become increasingly popular in recent years. One challenge in designing engaging hybrid games is to successfully combine analogue and digital elements in a way that enhances the gaming experience. The study aims to examine the design patterns found in hybrid board games and how they affect players' experience of the game. Using a case study as a research strategy, three different game sessions were conducted where observation was used to collect data on player experience in relation to design patterns. After each completed game session, semi-structured group interviews were conducted with the players where the observation data was used as a basis. The data obtained was then used in a thematic analysis to identify themes and patterns related to design patterns and players' experiences of them. Patterns found were test wizard, simplifying failures, automatised phase management, periodic events, time regulated progression, monster generation, save and quit, onboarding wizard, puzzle and curiosity priming. Patterns found influenced participant experience regarding difficulty, ability to learn, player engagement, randomness with its unpredictability, stimulation of curiosity, progression and interaction between players. The study has provided additional data and information about how designers in the future can relate to design patterns within the hybrid board game genre during the development of future games.

Ludonarrativ är ett begrepp som används för att beskriva hur ett spels mekaniker och berättelse påverkar varandra. Despain och Ash (2016) har skapat en metod för att designa spel som är ludonarrativt harmoniska, spel där mekanikerna och berättelsen stödjer och förstärker varandra. Vi har undersökt hur denna metodik påverkar upplevelsen av ett spel som är harmoniskt kontra dissonant. Vi skapade en artefakt med två varianter, där en följde deras metodik, och en introducerade ett dissonant element. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med våra testdeltagare efter de spelat artefakten. Våra resultat visade att den harmoniska artefakten gav en mer positiv upplevelse, och det dissonanta elementet i den dissonanta versionen låg till grund för de upplevelser som gjorde den versionen till en mindre positiv upplevelse. Vi föreslår framtida arbete som skapar ett formellt ramverk för att analysera ludonarrativ utifrån Ryan (2001) och Summerly (2018). / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

De pedagogiska dataspelen Kalle kunskap och Äventyrarna, producerade under början på 2000-talet har undersökts genom en utbildningshistorisk studie i syfte att bidra med förståelse om hur kunskap och lärande tar sig i uttryck i dataspelen. För att uppfylla syftet med studien har tre huvudsakliga inriktningar styrt studien. Dataspelens uppbyggnad, de pedagogiska metoder som används i dataspelen samt jämförelse med den dåvarande läroplanen, Lpo94. En kvalitativ innehållsanalys har använts genom att jag, författaren själv har spelat de flesta av dataspelen. Det teoretiska ramverket har huvudsakligen utgjorts av läroplanskoder, ett sätt att synliggöra olika teman som framträder i läroplanen. I tillägg har spelifiering och multimodalt lärande använts för att analysera dataspelen. Fakta, förtrogenhet, förståelse och färdighet som är ledorden för Lpo94 synliggjordes även i dataspelen. Färdigheter inom matematik, problemlösning och logiskt tänkande värderas högt. Den rationella läroplanskoden var tydlig i Lpo 94 vilket även syntes i dataspelen. Pedagogiken i dataspelen präglades av individuell inlärning, belöning och lekfullhet. Kombinationen av detta motiverar spelaren till att fortsätta spela dataspelen. Spelelementen i dataspelen motiverar de fyra spelartyperna och dataspelen blir då anpassat till olika personligheter.

Permadeath är en spelmekanik som innebär att när en spelares karaktär dör så förloras karaktären och alla framsteg permanent. Den här undersökningens syfte var att undersöka påverkan permadeath har på en spelares upplevelse. För att undersöka detta så skapades ett spel i space shooter-genren med två versioner, en version med permadeath och en utan. 19 deltagare fick spela båda versionerna och därefter fick de svara på en enkät som undersökte hur de upplevde varje version av spelet. Enkäten baserades på Player Experience Inventory (PXI) och mätte följande aspekter: nöje, nyfikenhet, bemästring, autonomi, immersion och utmaning. Resultaten utifrån enkäten visar inte någon statistisk signifikant skillnad mellan versionerna i någon av aspekterna och därför kan inga säkra slutsatser dras. Det beror sannolikt på att för få deltagare medverkade. Permadeath hade högre värden i alla aspekter vilket kan vara ett tecken på att det ger en bättre spelupplevelse men de uppmätta skillnaderna var små. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Denna studie avser analysera hur de grafiska delarna i den spelifierade tjänsten Myskistar kan tolkas och därefter undersöka deras relation med tjänstens spelelement. Uppsatsen är tänkt att öka förståelsen för hur visuella element kan uppfattas i en spelifierad tjänst och vad elementen säger i relation till spelteori. Uppsatsens teoretiska ramverk består av ett urval med begrepp från semiotisk teori, grafisk teori och spelteori. Detta ramverk ämnar förklara vårt resultat för att besvara frågeställningarna. Undersökningen är begränsad till att undersöka 18 spelrelaterade grafiska element som en användare av tjänsten kan erhålla. Studien görs genom en semiotisk tolkande analys och knyts sedan samman med grafisk teori för att besvara hur de grafiska elementen kan tolkas. Därefter kopplas analysresultaten samman med spelteori för att besvara vad de grafiska elementen säger i relation till spelelementen. Studiens resultat visar att de grafiska elementen både kan vara förklarande och förvirrande för betraktaren. Grafiken krävde i stor utsträckning en tillhörande bildtext för att skapa ett tydligt meddelande. Övergripande sett stärktes spelelementens funktion med hjälp av visuella element och innehållet blev tydligare. Därmed förstärktes spelets regler och detta kan i sin tur skapa ett större engagemang hos användaren. Men det visuella kunde också påverka de grundläggande spelelementens budskap och därmed påverka tjänsten negativt. Studien har slutligen funnit att vissa grafiska element kan locka en viss typ av spelare.

The recent growth of the games market has created a demand in methods to ensure that games are being developed with as minimal amount of delays and mistakes as possible. To lower the risk, the game companies use agile software development, and to face the hard competition of the overcrowded market, the companies demand creativity and innovation now more than ever. However, we meet some challenges when trying to be creative on demand, when the creative design process gets tough, when the time is short, our motivation is low, or if we’ve encountered the renowned “Creative Block”. The purpose of this study is to find out what impact the agile method has on the creative workflow in game design, and how we, based on related theories and the individual experiences of the employees of a gaming company, can support and encourage the creative process during demanding conditions. To answer these questions, a case study on a gaming company is adopted. With related litterature and qualitative interviews with game designers, graphic artists and user experience designers, where the study seeks data on an individual level. The conclusion is that the agile method aims to support creativity but relies on the employees to deliver the work. Creative blocks among the employees can often be seen as the result of a negative attitude towards actually dealing with the creative task. Although, demanding situations and creative blocks can be prevented by trying to see the potential of our task instead of the difficulties, through utilizing creative tension and by breaking up our initial fixed thoughts. We also find out that the level of creativity we are able to achieve during our problem solving is a result of our frame of mind, where it’s not about the usual misconception whether you are creative or not. It is instead a question whether we create the conditions to be able to use the creativity we already have.

I mitt arbete har jag genom användandet av diffraktion analyserat spelkaraktärer för att se hurkaraktärerna använder estetik och visuella utryck för att beskriva karaktärsdrag och bakgrundsamt hur de kan användas i nya berättelser. Genom användandet av the good eye metoden harjag analyserat ett flertal spelkaraktärer genom att dela upp deras estetik i innehåll, färg,rumsligt innehåll, ljus och uttryck och sedan försökt applicera dessa på redan skrivnakaraktärer för ett digitalt spel och anpassa dem till spelvärldens visuella estetik. / In this thesis I have analysed game characters through the use of diffraction to see how thecharacters use aesthetics and visual expressions to describe characteristics, background andhow they can be used in new stories. I have analysed multiple game characters using the goodeye method and divided their aesthetics into content, color spatial organisation, light, andexpressive content and then tried to apply it on already written characters for a digital gameand adapt them to the aesthetics of the game world.

Puzzles have always been a central part of games. One of the simplest manifestations of a puzzle in games is an obstruction that prevents the player from progressing and an object that removes the obstruction. The system of unlocking new areas with keys is used in order to provide interesting level design and help build narrative in games. This examination intends to provide knowledge and insight into how this type of system is commonly portrayed visually and thus provide a basis for designers to build upon when creating similar challenges, providing a greater awareness of the design norms that are commonly applied. In the majority of the cases that have been examined during this study, text-based information is used to convey the majority of the essential information given to the players regarding the relationship of the key and the lock. In many cases the graphics serve only to highlight important features of the objects and help the player to quickly tell the different items apart in the inventory.

Under observationer av den nuvarande läro-spelsmarknaden upplevde vi att den nuvarande speldesignen som nyttjas inte använder spelmediets potential. Detta gjorde att vi började fundera hur spelmediet kan användas bättre för lärande? Vi fann i David A. Kolbs tankar om upplevelsebaserat lärande att det kan kopplas till speldesign och förståelsen av spel. Frågeställningingen “Vad kan vi skapa för spel med hjälp av spel centrerad design och upplevelsebaserat lärande för att skapa en övergång från konkret matematik till abstrakt matematik för barn i förskolan?” växte fram och för att testa våra tankar skapades prototypen Sushi Panic. Genom tester med förskolebarn och förskolepedagoger testade vi olika varianter och hypoteser. Resultatet var positivt men stora skillnader i hur mycket olika barn förstår förändrade synen på prototypen. Kopplingen mellan upplevelsebaserat lärande och speldesign är något som bör utvecklas vidare då det finns mycket som de kan hämta från varandra. / During observatons of the current educational-games market we felt that the current use of game design did not utilize the full potential that games have for education. That made us wonder how can the media of games be used better for education? David A. Kolb’s thoughts about Experiential learning can be connected to game design and the understanding of games. The question “What game can we create with the help of game centred design and experiential learning to create a transition from physical mathematics to abstract mathematics for children in preschool?” came forth and to test our thoughts the prototype Sushi Panic was created. Through tests with preschoolers and educators we tried varying versions and hypothesises. The results were positive but large differences in the understanding between individual children changed our view of the prototype. The connection between experiential learning and video games is something that should continue to be developed since there still is a lot the fields can learn from each other.