The starting point in this licentiate thesis is the fact that students are to do a national test in Swedish, Course B, in upper secondary school, and that their oral presentations are to be assessed by the teacher. Since the assessment of orality must be equal according to the curriculum and irrespective of the teaching preceding the assessment, questions on teacher training in orality are highlighted. This is a general didactic problem in all subjects, but it might appear more acute in oral work, depending on a number of factors. The transience of speech makes an accurate assessment of the oral presentation difficult. The complexity of the oral situation might cause uncertainty as to what is to be assessed. Consequently, the point of departure in this thesis is a practical problem, which also has theoretical relevance.This study has a didactic perspective and rests on sociocultural theory, which emphasizes that learning and development are situated, mediated, and, as a result, dependent on linguistic and intellectual tools. Rhetoric and reception theory are the theoretical perspectives that contribute analytical tools to make visible the teacher’s preparation, realization, and assessment of the oral national test and the students’ understanding of this. The assessment is both formative and summative.The purpose of this study is to examine how the tools for metacommunication in the area of orality, tools supplied by rhetoric as a resource for concepts, are implemented and conveyed by a teacher in a class, before and in the assessment of the national test.Data were collected from a Natural Science Programme class. The national test in Swedish, Course B, takes place in the autumn term in year three.The results show the importance of the teachers and students, as well as the steering documents, having a common language for orality to support assessment and learning respectively. Orality has no such base, which is obvious in the steering material in Swedish accompanying the national test.The study shows how a rhetorically trained teacher can help develop a metalanguage, as well as didactic instruments to make the work with the preparations, the carrying through, and the assessment of oral presentations work smoothly. The result, however, shows how orality is given less scope in general and before the national test in particular, despite the high ambitions of the teacher. This is apparent in a more everyday and vague metalanguage, at the same time, as the didactic instruments are inadequate. The students’ ability of reception runs the risk of getting more limited.In the same way as writing, orality requires time for practice (techné), as well as distinct instructions in comments to the test material and steering documents concerning metalanguage, genre, and copia. By using the rhetorical work process as a tool, the teachers and students obtain a working instrument for producing speech that is supported by the theory of rhetoric. It can also be used when assessing an oral presentation, which gives the students and the teachers the same instrument for both speech production and its assessment. The study points to the fact that the distinctive characteristics of orality, memoria and actio, are not considered and problematized by the teacher to the same extent, as are other steps in the rhetoric work process. Teachers’ and students’ ability of reception runs the risk of becoming too restricted, which might jeopardize the equality of the assessment.

Syftet med min studie är att synliggöra elevers erfarenheter om vad som gör ämnet moderna språk i år 8 och 9 intressant, genom att ta reda på hur eleverna upplever sina språkstudier och studera vilka faktorer som styr deras motivation. Jag har genomfört två intervjuer med sammanlagt åtta elever i åk 8 och 9 på högstadiet. Två elever i franska , fem elever i tyska och en elev i spanska. Elevsvaren har sedan analyserats och sorterats upp utifrån uppsatsens huvudkategorier. De olika teorierna är: "mentala självbilder", "autentiska/verklighetsbaserade skoluppgifter", "growth mindset/självkänsla" och "lärarens roll". Eleverna tycker att läraren är den viktigaste källan till motivation i språkklassrummet. Andra exempel på motiverande faktorer eleverna nämner inkluderar mer muntliga verklighetsbaserade uppgifter och riligare lektionsupplägg. Några demotiverande faktorer som nämns av eleverna är att deras goda engelskakunskaper har negativ inverkan på inlärningen av det moderna språket samt att deras upplevelser av att kunna för lite på målspråket för att kunna uttrycka sig fritt.

With the implementation of the 2011 guidance documents (Lgr11), the aesthetic perspective was strengthened in the Swedish secondary school, according to Marie-Louise Hansson Stenhammar (2015: 60). The purpose of this thesis is to examine whether there are differences in the extent to which some teachers use learning through aesthetic experience, and to identify possible advantages and obstacles in this respect. After a brief overview of four major theoretical perspectives of learning, we present a minor quantitative study that we relate to previous research. Anne Bamford (2009 : 11) and Hélène Trocmé-Fabre (Jedrzejak 2012 : 24) show in their research how tools relating to aesthetic activities can improve learning. The main finding in our survey, covering a few teachers over the country, is that the use of these tools varies greatly, and that the degree of interest and motivation for this area of activity differs from teacher to teacher. Advantages for the pupils, mentioned by participants in our study, are motivation, variation, use of several senses, consolidation of knowledge, activation of the photographic memory and easier learning of the language. While research, by Hansson Stenhammar (2015), points out teacher’s interpretation of regulatory frames as an obstacle to the use of aesthetic activities, in our study the perceived obstacles are the teacher’s lack of motivation, time and teaching material. Our participants are randomly sampled, from across the country, and findings from our small study cannot be extended to a wider population. Our recommendation for further research would be a study on how the pupils’ attitudes and motivation is affected by aesthetic experiences.

<p>Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går. Bland annat finns inslag av direktmetoden, The Funktional Notional Approach och Total Physical Respons. English House handlar främst om att uppleva ett helt kulturpaket innehållande t ex historia, samhällskunskap och kulturyttringar så som sånger, lekar, traditioner och berättelser, där språket är både mål och medel. De yngsta gästerna på English House får lära sig många nya ord under en vecka som är vitt skild från den vanliga undervisnigen. Med många skratt och fysiska övningar tillägnar de sig det engelska språket, och får ett ökat förtroende för den egna språkförmågan. Cheryl Strike, som är lärare där, är oerhört kunnig och kreativ. Hon har satt sin prägel på undervisningen. Hennes sätt att arbeta stämmer väl överens med hur modern språkforskning anser att undervisning i främmande språk bör bedrivas. Att erbjuda svenska skolklasser denna möjlighet till intensivveckor i engelska, är något som skulle bidra till höjd kvalitet på engelskundervisningen. Arbetssättet, som dock ställer höga krav på lärarens språkliga och kreativa förmåga, skulle bidra till att uppnå målen som kursplanerna i Lpo 94 sätter upp för engelskundervisningen i den svenska skolan.</p>

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går. Bland annat finns inslag av direktmetoden, The Funktional Notional Approach och Total Physical Respons. English House handlar främst om att uppleva ett helt kulturpaket innehållande t ex historia, samhällskunskap och kulturyttringar så som sånger, lekar, traditioner och berättelser, där språket är både mål och medel. De yngsta gästerna på English House får lära sig många nya ord under en vecka som är vitt skild från den vanliga undervisnigen. Med många skratt och fysiska övningar tillägnar de sig det engelska språket, och får ett ökat förtroende för den egna språkförmågan. Cheryl Strike, som är lärare där, är oerhört kunnig och kreativ. Hon har satt sin prägel på undervisningen. Hennes sätt att arbeta stämmer väl överens med hur modern språkforskning anser att undervisning i främmande språk bör bedrivas. Att erbjuda svenska skolklasser denna möjlighet till intensivveckor i engelska, är något som skulle bidra till höjd kvalitet på engelskundervisningen. Arbetssättet, som dock ställer höga krav på lärarens språkliga och kreativa förmåga, skulle bidra till att uppnå målen som kursplanerna i Lpo 94 sätter upp för engelskundervisningen i den svenska skolan.

How to teach English as a second or foreign language has been heatedly debated as long as the subject has been taught. One of the many issues regarding the teaching of English as a second or foreign language is the issue of whether or not to teach grammar, and if we teach it, how should we go about it?   This study examines two different approaches to teaching English grammar at the Swedish upper-secondary school level. Experiments were conducted in four different groups of students (a total of 64 informants were used), all from the same upper-secondary school in a medium-sized Swedish city. The experiments were based on teaching the genitive construction to the informants during a 75-minute class. The results were analyzed mainly quantitatively with the help of test results from the 64 informants; the aspect of gender differences in the results was also analyzed.   According to the study, one of the approaches seemed to be slightly superior to the other. There were also factors (other than the test results) which may speak in favour of one approach rather than the other.

Ce mémoire traite des méthodologies générales et systématisées de la didactique des langues étrangères développées à différentes périodes, ainsi que des méthodes d’enseignement (techniques, outils, matériels, exercices, activités et tâches etc.) et des théories autour de celles-ci. En utilisant une enquête, remplie par des professeurs travaillant dans certaines écoles suédoises, cette étude lie les méthodologies, les méthodes d’enseignement et les théories avec les pratiques de classe. L’étude montre quelles méthodes d’enseignement sont utilisées et la fréquence de leur utilisation, ainsi que les liens avec les méthodologies. Elle montre aussi que l’enseignement des professeurs de l’étude est principalement représentatif d’une seule méthodologie (la méthodologie cognitiviste – l’approche communicative). / This dissertation discusses the general and systemized methods of foreign language didactics that have been developed at different periods. The dissertation also looks at teaching methods (strategies, tools, materials, exercises, activities, assignments, etc.) and the theory behind these. For the purpose of this study, teachers at a number of schools in Sweden completed a questionnaire about methodology, teaching strategies, and theory in relation to classroom practice. The study demonstrates the teaching methods that are used and the frequency of their use, as well as the way in which they relate to methodology. The study also shows that most teachers who completed the questionnaire principally employ one methodology: the cognitive methodology – the communicative approach.

Resumen Este estudio se dedica a investigar si la enseñanza demostrada por los docentes, comentarios de alumnos y al igual que el contenido de un manual escolar es tradicional o comunicativo en su acercamiento, haciendo una revisión del contenido de siete estudios.  Por lo tanto, se quiere investigar si lo que se enseña y el método aplicado tiene un enfoque comunicativo y al mismo tiempo es coherente con el currículo sueco. La revisión se realizó a través de analizar siete estudios desde niveles de grado a doctorado. Se analizaron en cuatro dimensiones que caracterizan el enfoque comunicativo: La lengua hablada en el aula, las formas de trabajar en clases, las formas de enseñar la gramática y si el material utilizado es auténtico o no. Los resultados demuestran que dos docentes resaltan y son las únicas que trabajan con un enfoque comunicativo en los cuatros aspectos analizados. Entre los otros individuos se pudo ver una variación de métodos, donde variaba mucho entre uno y otro. Se pudo responder a la pregunta de investigación y se encuentra que las formas de enseñar en general no son coherentes con el enfoque comunicativo del currículo, y, donde la mayoría de los docentes y hasta el libro de texto, aun se concentra mucho en una enseñanza de gramática tradicional en la cual el idioma más utilizado en clase es el sueco. Otro resultado interesante es que esta variación se encuentra y principalmente es encontrada ya que los docentes se sienten incapaces de seguir un acercamiento comunicativo por la razón de que los alumnos no tienen la capacidad de comunicarse en el idioma meta.

Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning har för avsikt att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande i religionskunskap. Avsikten har varit att fördjupa oss i hur undervisning i religionskunskap kan främja elevers skolframgång med hjälp av språkutveckling. Bakgrunden till vår frågeställning är att vi såg en brist i hur man jobbar språkinriktat i religionskunskapen ute på vår VFU, med särskilt fokus på läsförståelse, ordförråd och samtalsinteraktion i enlighet med en ämnesdisciplin.  För vår undersökning har vi använt oss av såväl nationell som internationell forskning för att hitta relevans i vår sökning. Resultatdelen valde vi att dela in i tre delar. Läsförmåga, begrepp och ordförråd samt samtal är de språkdidaktiska perspektiv vi valt att fokusera på. Målet är att få fram värdet av att eleverna bildar sig förmågor i det ämnesspecifika språket för att kunna erövra ämnet. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att både språk- och kunskapsutveckling inom ämnet förstärks och fördjupas när elever i religionskunskapen får arbeta aktivt och processinriktat. För en sådan utveckling behövs en väl reflekterad och medveten didaktisk planering från lärarens sida. Forskning visar att en undervisning med fokus på språkutveckling gynnar alla elever i alla ämnen. Våra forskningsområden är konkret religionsdidaktik och språkutveckling.

I de gymnasieprogram där moderna språk ingår som ett obligatoriskt ämne kan elever antingen fortsätta med språket som de läste på grundskolan eller börja om med ett nytt språk på steg ett. Denna uppsats fokuserar på dessa elevers målsättningar, attityder och målorienteringar för språkinlärning utifrån perspektiven av självbestämmande teori och målorienteringsteori. Ett urval av gymnasieelever som läser moderna språk steg 1 på en gymnasieskola i Malmö fick besvara ett frågeformulär om deras motivation för språkkursen som de går. Resultaten visar att autonoma målsättningar samt en känsla av kompetens och samhörighet är nödvändiga för hög motivation. Urvalsgruppens målorientering visar däremot att även högmotiverade elever tenderar att uppvisa kontrollerade motivationsmönster vilket tyder på att moderna språk förblir, i många elevers ögon, ett skolämne snarare än en möjlighet att utvidga sina språkliga och kulturella horisonter. Det görs flera språkdidaktiska rekommendationer för att arbeta motivationsfrämjande med elever som läser moderna språk på steg 1 på gymnasiet. Det rekommenderas bland annat att skapa betydelsefulla kommunikationssituationer eller att arbeta strategiutvecklande för att öka elevernas självupplevda effektivitet och känsla av kompetens. / In high-school programs where a second language is included as a compulsory subject, students can either continue with the language they studied in middle school or start anew with a new language at level one. This paper focuses on these students' goals, attitudes, and goal orientations in relation to language acquisition from the perspectives of self-determination theory and goal orientation theory. A selection of high-school students studying a second language at a beginner level in a high school in Malmö answered a questionnaire about their motivation for the language course they were taking. The results show that autonomous goals, as well as a sense of competence and relatedness, are essential for high motivation. However, the goal orientation of the selected group indicates that even highly motivated students tend to exhibit controlled motivation patterns, suggesting that the second language remains, in the eyes of many students, a school subject rather than an opportunity to broaden their linguistic and cultural horizons. Several didactical recommendations are made to enhance students’ motivation when studying a second language at a beginner level in high school. This includes, among other things, creating meaningful communication situations or working to help students develop learning strategies that will enhance their self-efficacy and feeling of competence.