21 |
Strategier för att nå den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ studie av nyanlända elever på språkintroduktion och deras syn på arbete och studierSahlström, Maria, Hodzic, Anel January 2016 (has links)
Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur de nyanlända eleverna hanterar övergången när det gäller studier och arbete från hur det var i hemlandet till hur det är i Sverige. Målet med studien är att beskriva och analysera vad som påverkat nyanlända elever på språkintroduktion när det gäller nuvarande och framtida syn på arbete och studier. Hur har deras handlingshorisont förändrats av migrationsprocessen? Vad anser eleverna viktigt i övergången till den svenska arbetsmarknaden och hur ska de ta sig dit?För att ta reda på detta intervjuade vi sex elever på språkintroduktionsprogrammet som var mellan 18 till 19 år. Analysen baserades på Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält , kapital och strategier. Vidare användes även Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes begrepp handlingshorisont från Careership för att analysera elevernas syn på framtiden.Resultatet visade att elevernas handlingshorisont har påverkats av migrationsprocessen på olika sätt. Eleverna anser att utbildning är det viktigaste kapitalet för att hantera övergången till den svenska arbetsmarknaden. Vidare menar eleverna att svenska språket är centralt för att lyckas genomföra utbildningen samt etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Under vägen till ett arbete använder eleverna olika strategier i form av cv, sociala kontakter, utbildning, språket och det egna ansvaret och sin egen vilja att lyckas.
|
22 |
Studiehandledning på modersmål : En kvalitativ studie om studiehandledarens samarbete med lärare / Study guide in mother tongue- : A qualitative study of the study supervisors colloboraton with teachersAhmed, Abdulkarim January 2022 (has links)
No description available.
|
23 |
Ämnesundervisning på språkintroduktionen : Praktiserande lärares tankar om undervisningen / Teachers narration of subject tutoring in språkintroduktionenDestici Isik, Maria January 2019 (has links)
No description available.
|
24 |
Digitala verktyg som stöd i litteracitetsutvecklingen för nyanlända ungdomar på språkintroduktion : En kvalitativ forskningsintervjuJensen, Hanna January 2019 (has links)
Abstract: Svenska skolan har tagit emot en ökad grupp nyanlända elever som är i behov av grundläggande litteracitetsundervisning (Franker, 2016, s.1). För att skapa gynnsamma förutsättningar för dessa elever att utveckla läs- och skrivkompetens är det betydande att ta hänsyn till olika faktorer. Samtidigt ställer Skolverket (2016) ett ökat krav på en digitaliserad undervisning där eleverna med hjälp av digitala verktyg ska utveckla kunskaper. Denna uppsats undersöker således hur olika kompetenser inom språkintroduktion arbetar litteracitetsutvecklande med stöd av digitala verktyg. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling där fysiska verktyg (digitala verktyg) utgör ett stöd i lärandet. Denna studie har en kvalitativ forskningsinriktning där fyra intervjuer genomförts på två olika språkintroduktionsprogram. Studien har ett kompetensfokus där två lärare i svenska som andraspråk, en studiehandledare och en IT-pedagog har intervjuats. I resultatet framkommer det att digitala verktyg i form av datorer, Ipads, Smartboards och smartphones förekommer på ett varierat sätt där det sociokulturella lärandet ger förutsättningar för litteracitetsutvecklingen. Studiens deltagare redogör även för att digitala verktyg i samband med litteracitetsarbetet ger förutsättningar för interaktion och kommunikation bland lärare och elever.
|
25 |
Nyanlända elever, övergångar och inkludering - hur gick det sedan? : En kvalitativ studie av nyanlända elevers inkludering i och efter övergången från ett språkintroduktionsprogram till ett nationellt gymnasieprogramHölscher, Maria January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att utreda hur inkludering, socialt och pedagogiskt, upplevs av nyanlända elever efter övergången från Språkintroduktionsprogrammet (Sprint) till ett nationellt gymnasieprogram samt vilka framgångsfaktorer för inkludering som lyfts av lärare inom en gymnasieskolas verksamhet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts genom semistrukturerade intervjuer där tre elever och tre lärare har intervjuats. Resultaten visar att eleverna, två och tre år efter övergången till sitt gymnasieprogram, i huvudsak fortfarande umgås med elever med liknande bakgrund och samma modersmål, trots att de gärna vill ha mer kontakt med svenskfödda elever. Studiens resultat visar även att eleverna upplever sig ha svårigheter med svenska språket och särskilt med ämnestypiska ord och begrepp, vilket leder till att eleverna upplever stress i skolarbetet. Lärarna arbetar aktivt för att främja de nyanlända elevernas inkludering, vilket uppskattas av eleverna. Både lärare och elever uttrycker önskemål om fler insatser från skolledningens sida, bl.a. i form av flerspråkigt studiestöd och språkstugor. Slutsatsen som kan härledas utifrån studien är att de nyanlända eleverna önskar bli mer inkluderade i den svenska elevgruppen, att svenska språket utgör en utmaning för den pedagogiska inkluderingen samt att eleverna uttrycker behov av fler åtgärder och stöd från skolledningens sida.
|
26 |
"Just nu är jag i ett famlande skede" : En studie av styrdokument inom gymnasieskolans SpråkintroduktionJerlinder Krüger, Anna January 2014 (has links)
Uppsatsens syfte är undersöka vad som styr bedömning av språkutveckling på gymnasieskolansIntroduktionsprogram Språkintroduktion samt hur lärare, elever och rektor ser på bedömning, och iförlängningen undervisning, i relation till kunskapskrav och språkutveckling. För att uppnå syftetanalyseras Gemensam europeisk referensram för språk – den globala skalan (GERS) och kursplanenför Svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 9. Detta sker genom en tillämpning avappraisalteorin. I uppsatsen redovisas också kvalitativa intervjuer med 2 lärare, 2 elever och 1skolledare. De svar som framkommer studeras i relation till appraisalteorin. Studien visar på storalikheter mellan styrdokumenten då de båda fokuserar på funktionell och kommunikativspråkkompetens. Betydande skillnader framkommer också då GERS fokuserar mera på kvantitativaaspekter av språkutvecklingen medan kursplanen i årskurs 9 fokuserar på intensifierande avspråkutvecklingen. I studien framkommer också att lärare och skolledare ser både för- och nackdelarmed att använda sig av såväl GERS som grundskolans kursplan för årskurs 9. Lärare och skolledare, istudien, ser dock GERS som ett bättre alternativ än kunskapskraven för årskurs 1-3 och 4-6. I de falleleverna i studien förmedlar att betyg är viktigt är det dock för dem egalt om betygen äråldersrelaterade eller ej.Nyckelord: appraisalteori, bedömning, GERS, kunskapskrav i Svenska som andraspråk årskurs 9,Språkintroduktion.
|
27 |
"Du vet, om man inte kan sitt modersmål bra då kan man inte lära sig svenska tycker jag" : Modersmålet som resurs i språkligt heterogena klassrum på introduktionsprogrammets språkintroduktionKarlsson, Mattias January 2018 (has links)
Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare på gymnasiets introduktionsprogram språkintroduktion arbetar med elevers modersmål som resurs i undervisningen. Studien undersöker även studiehandledares funktion och elevers resonemang kring modersmål som en resurs. Analysmetoden bygger på tolkning av intervjumaterialet, där resultatet kategoriserats efter informanternas utsagor följt av en deskriptiv resultatpresentation. Materialet för studien utgörs av två intervjuer med undervisande lärare och en intervju med en studiehandledare. För att komplettera personalens bild har intervjuer gjorts med fem elever vid tre intervjutillfällen. Resultatet visar att det inte är självklart att betrakta flerspråkighet som en resurs trots att modern forskning om andraspråksinlärning tyder på fördelar med ett sådant synsätt. Språkintroduktion är en väldigt heterogen miljö som står inför många utmaningar för att kunna erbjuda språkinlärning och utbildning. Slutsatsen är att modersmålet till viss del är en outnyttjad resurs inom språkintroduktion som eventuellt skulle kunna tillvaratas om skolan tog ett helhetsgrepp för att implementera ett sådant synsätt.
|
28 |
Språkutvecklande ämnesundervisning : Att undervisa i matematik inom språkintroduktionsprogramEberger, Magdalena January 2016 (has links)
En av utmaningarna svensk skola ställs inför idag är att ge nyanlända ungdomar möjlighet att tillägna sig det svenska språket samtidigt som de utvecklar sina ämneskunskaper. Denna studie undersöker hur språkutvecklande matematikundervisning bedrivs i två klasser inom språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer med två lärare som undervisar i matematik på språkintroduktion. Materialet analyseras och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning om språkutvecklande ämnesundervisning och flerspråkig matematikundervisning. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att elevernas flerspråkighet kan vara ett stöd i matematikinlärningen och att de strävar efter att bedriva undervisning som till viss del gynnar flerspråkighet och språkutveckling. Möjliga utvecklingsområden kan vara att bjuda in eleverna mer i undervisningen och öka förekomsten av elevaktivitet.
|
29 |
Systematisk övergång : En specialpedagogisk analys av lärares muntliga framställningar om övergång från grundskola till gymnasiets Språkintroduktion / Systematic transition : A special educational analysis of teachers’ oral presentations regarding transition from compulsary school to high school’s preparational studies ”Språkintroduktion”Hammarqvist, Sofie January 2017 (has links)
Studiens syfte är att analysera muntliga framställningar av lärare på gymnasiets Språkintroduktion, om övergången av elever från grundskolan till Språkintroduktionen på gymnasiet. Som metod användes insamling och analys av kvalitativa forskningsintervjuer. I studien framställs överlämningarna vara varierande och överlämningsdokumentationen återges vara bristfällig eller obefintlig. Studiens medverkande uppmärksammar, att mottagande skolor har tagit egna initiativ för att hitta lösningar, för att möta den bristfälliga överlämningsdokumentationen. De medverkande skildrar att målet med en övergång är att utgå från individperspektiv/elevperspektiv. Studiens deltagare observerar att det inte finns vedertagna rutiner att följa vid en övergång. Deltagarna i studien vittnar om att detta får negativa konsekvenser för elevernas fortsatta studier. Lärarna som har medverkat i studien framhåller att det finns en diskrepans mellan avlämnande lärare och dem, gällande elevers kunskapsutveckling och nivå. Konsekvenser som understryks av medverkande lärare är att det kan bli svårigheter för eleven. Lärarna i studien beskriver att de efterfrågar skriftlig information som är tydlig och lättförståelig.
|
30 |
Samhällskunskapsundervisning med tyngdpunkt i svenska språket : En studie av hur samhällskunskapsundervisningen på SPRINT i Uppsala genomförsCederquist, Tove January 2018 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.1096 seconds