I den här studien tar vi reda på hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare som inte talar eller förstår det språk som talas i förskolan, i detta fall det svenska språket. Vi tittar på hur pedagoger arbetar och förhåller sig till dessa barn och familjer för att skapa trygghet, samt hur de stöttar barnen för att de ska få möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Syftet med studien är därför att bygga upp en större förståelse kring praktiska metoder för ett effektivt arbete med flerspråkiga barns trygghet och lärande.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i Vygotskijs teorier om tänkande och språk, Bowlbys anknytningsteori samt Cummins fyrfältsmodell för att beskriva hur barn kan stödjas och utmanas i en andraspråksinlärning med utgångspunkt i den proximala utvecklingszonen. För att samla in empirin har enkäter skickats ut till 15 förskolechefer i kommunens fem områden med en önskan om att vidarebefordra enkäterna till deras förskolor och medarbetare i området. Det kom in 13 svar på enkäten och dessa svar ligger till grund för analysen. Utifrån studiens resultat kan vi se att pedagogerna arbetar aktivt med att stödja barns språkutveckling såväl på modersmålet som i det svenska språket samtidigt som de strävar efter att tillgodose varje barns behov och trygghetsskapande. Pedagogerna lägger stor vikt vid en god föräldrasamverkan och antyder att det har en stor betydelse för barns trygghet på förskolan. Något som nämns och återkommer i vår studie är att pedagogers språkliga kompetens har betydelse både för barns trygghet och språkutveckling. Dock kan vi i vårt resultat ser att pedagogerna inte arbeta likvärdigt med barns olika språk och att barnen ges olika förutsättningar för en språkutveckling.

I detta examensarbete uppmärksammas och analyseras vilka barriärer elever med utländsk bakgrund möter i matematikundervisningen. Genom observationer synliggörs vilka barriärer som elever med utländsk bakgrund kommer i kontakt med vid lösning av textuppgifter. Via efterföljande intervjuer granskas även hur eleverna uppfattar och påverkas av dessa barriärer, samt hur de arbetar för att kringgå barriärerna och lösa de matematiska textuppgifterna. Analysen visade att problemet är väldigt komplext, och att olika elever tolkar och påverkas olika av barriärerna. Slutsatsen för arbetet blev att eleverna i textuppgifter stöter på såväl språkliga som kontextuella barriärer. För att kringgå dessa brukar eleverna bland annat chansa sig till lösningar utav problemet. I vissa fall accepterar eleverna att de inte kan prestera fullt ut vid textuppgifter, vilket påverkar deras självbild negativt. Även om eleverna ofta visar en frustration kring barriärerna kan dessa kringgås med rätt hjälp från läraren, samt att eleverna får använda samtliga tillgängliga språkliga resurser för att diskutera uppgiftens innehåll.

Sammanfattning/Abstract Sander, Emelie (2018). Kommunikationsstödjande inlärningsmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen med detta examensarbete är att fler skolor ska se till den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning. Att skolor och pedagoger kan använda sig av Julie Dockrells et al (2015) observationsprotokoll vid olika placeringar av till exempel material och möbler inom klassrummet för att hjälpa elever med språkstörning så mycket det går inom ramen för den fysiska inomhusmiljön. Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att få en inblick i hur den fysiska miljön är utformad för elever med språkstörning i årskurs 1–3. Hur bör den fysiska miljön vara utformad utifrån aktuell forskning inom språkutvecklande arbete och hur upplever pedagoger vad som fungerar i klassrummet. I arbetet vill jag observera klassrumsmiljön utifrån Dockrells (2015) observationsprotokoll, utifrån detta vill jag sedan undersöka och synliggöra vilka anpassningar av miljön som lärarna upplever som framgångsrika för elever med språkstörning. Målet med undersökningen är att på sikt kunna handleda pedagoger kring arbetet med den fysiska miljön för att stödja elever med språkstörning på bästa sätt. Preciserade frågeställningar • Hur bör lärare utforma den fysiska inomhusmiljön utifrån tillgänglig forskning för att stödja elever med språkstörning? • Hur resonerar lärare kring den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning? 3 Teori Teorin i arbetet grundar sig på det sociokulturella perspektivet där interaktion, kommunikation och samspel mellan individer och miljö spelar stor roll för språkinlärningsmöjligheter. Metod I uppsatsen kombinerades systematisk observation utifrån ett protokoll och semistrukturerade intervjuer. Resultat Resultatet visar på att i de observerade klassrummen används en kommunikationsstödjande inlärningsmiljö men lärarna är inte medvetna om forskningen. Specialpedagogiska implikationer Det är viktigt att som pedagog vara medveten om vad som gynnar klassen i helhet och speciellt elever med språklig sårbarhet, till exempel språkstörning när det gäller inlärningsmiljön. Att hur jag som pedagog kan stödja den processen är viktig. Speciallärarens roll i detta är att hitta relevant forskning som stödjer en god kommunikationsmiljö, till exempel från Dockrell (2015) och hjälpa lärarna att se att forskningen finns och hur den kan användas på bästa sätt.

Syftet med den här studien var att beskriva vilka förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter (litteracitet) eleverna på Språkintroduktion skulle kunna få utgående från fem lärares föreställningar. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturell teori där språket är centralt för tänkandet och lärandet och den undervisning som ska erbjudas ska vara utmanande med stöttning (Vygotskij, 1934/2001; Cummins, 2000). De två teoretiska ramverken som valts har båda ett brett och vidgat perspektiv på läsande och språk. Det ena ramverket, Freebody och Lukes resursmodell (1990; Luke & Freebody, 1990) konkretiserar det vidgade läsandeperspektivet i fyra praktiker. Det andra ramverket, Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell är abstrakt och lämpar sig för språklig analys (Wedin, 2017:2). Ramverket innebär att språket ses bestående av fyra lager. Beroende på lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning fokuseras något eller några av de olika språkliga lagren. Med metoden att intervjua andraspråkslärarna och undersöka, analysera och relatera lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning till de två teoretiska ramverken samt till central andraspråksforskning, har undervisningsmönster och underliggande värderingar identifierats. Resultatet visar att en majoritet av lärarna fokuserar två (betydelseskapande och kodknäckande) praktiker. Den textanvändande och den analytiska praktiken är det ett fåtal aktiviteter som kategoriserats tillhöra. De underliggande värderingarna om språket som framträder när lärarnas föreställningar relateras till Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell saknar en fyllighet i förhållande till ramverkets breda perspektiv. Centrala lärdomar inom andraspråksforskningen uttalar vikten och behovet av explicit undervisning men kunskap inom vissa områden verkar saknas. Kognitiva, psykologiska perspektiv på läsande samt en snäv begränsad syn på litteracitet verkar vara framträdande. Den övergripande slutsatsen i den här studien är att gymnasieeleverna på Språkintroduktion får begränsade förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter, utgående från de framträdande föreställningarna om läsande och läsundervisning.

Sammanfattning Den här studien syftade till att få förståelse för förskollärarnas användning av musik i olika förskolor samt hur pedagoger arbetar med musik som ett uttrycksmedel och som undervisningsinnehåll för barns språkliga och sociala utveckling. Studien är en kvalitativ undersökning och tar stöd av det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien har semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, fyra av dem har särskilt intresse för musik. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Datainsamlingen omfattade även semistrukturerade intervjuer med fyra stycken femåriga barn. Jag undersökte hur förskollärares användande av musik kan stimulera barns lust att lära och utveckla sin språkliga och sociala kompetens. Studiens resultat visar att alla förskollärare arbetar med musik på olika sätt, både planerat och oplanerat. Förskollärarna lyfte fram vikten av användandet av musik som uttrycksmedel för att stödja barn språkligt och socialt. Resultatet presenterar även att förskollärarnas musikanvändning som undervisningsinnehåll kan påverka barns språkliga och sociala utveckling i förskolan. Ett annat entydigt resultat är också att barn tycker om musik i förskolan. De tycker om att vara med andra kompisar när de sjunger och dansar. Studien visar att alla pedagoger bör arbeta med musik i förskolan för att skapa lust för barns språkliga och sociala utveckling. Studien bidrar även till att användandet av musik med barnen som uttrycksmedel och undervisningsform stimulerar barnen både språkligt och socialt. Detta kräver inte att man sjunger rätt eller att man spelar instrument. Studiens bidrag angående de yngre barnen är att användningen av musik inte kräver ett talat språk då barnen kan sätta ord på sin kroppsrörelse och uttrycka sig genom sina rörelser.

Detta examensarbete baseras på förskolepersonals resonemang kring sexuella läggningar och vilka språkliga mönster samt förhållningssätt som är utmärkande i diskurserna. Utifrån forskning finns en osäkerhet kring begreppet sexuella läggningar bland förskolepersonal. Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad kunskap om vilka resonemang som uppstår i ett samtal om sexuella läggningar med förskolepersonal. Föreliggande studies forskningsfrågor är följande: Vilka språkliga mönster uppträder när förskolepersonal samtalar om sexuella läggningar? Vilka diskurser skapas utifrån förskolepersonals förhållningssätt gentemot begreppet sexuella läggningar? Examensarbetet har utgått ifrån socialkonstruktionism då förskolepersonalens resonemang genom språket analyserades. Den kvalitativa studien genomfördes på två olika förskolor, där sammanlagt sju förskolepersonal, från båda förskolor, medverkade i form av fokusgruppssamtal. Resultatet visar på flera diskurser som förskolepersonal konstruerade under ett samtal kring olika sexualiteter. En diskurs som tillåtande, en diskurs om att inte överdriva diskursen, en diskurs som ett problematiserande förhållningssätt samt en diskurs som ett dilemma. Den sammantagna slutsatsen som föreliggande studie därför har kommit fram till blir att oavsett vilka verktyg förskolepersonalen använder för att skapa en tillåtande diskurs eller på vilket sätt deras förhållningssätt synliggörs utifrån deras resonemang, finns ändå ordet sexualitet som ett dilemma inom verksamheten.

Arbetet handlar om matematikundervisning för nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar, som enligt matematikläraren uppstår under undervisningen av nyanlända elever och vilka språkliga resurser som finns att tillgå och kan användas samt de kunskapsmässiga potentialer som dessa resurser skapar för nyanlända elevers lärande. Inledningsvis presenterar jag i den här uppsatsen några forskningsresultat, som behandlar nyanlända elevers matematikundervisning med hänsyn till flerspråkighet som en resurs. Många forskare förespråkar vikten av elevens modersmål i hens lärande och att nyanlända elevers alla språkliga och matematiska förkunskaper skall användas för att utveckla elevens matematiska kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i olika skolor i några delar av Sverige, samlade jag in datamaterial för min undersökning. Utifrån insamlade data utförde jag en tvåstegsanalys. Den första var en tematisk analys som bildade en bas för att hitta och definiera viktiga teman i datamaterialet. I det andra steget undersöktes de olika framanalyserade temana med LAR-modellen som teoretisk referensram. Utifrån resultaten visade det sig att elevens språkliga kunskaper spelar en avgörande roll i elevens lärande. Lärarna lyfte fram vikten av olika språkliga resurser i undervisning av nyanlända elever, men det visade sig också att lärarens kompetens och adekvata utbildning kan vara betydelsefull. Med hjälp av LAR-modellen visade studiens resultat vilka potentialer de olika språkliga resurserna har som nyanlända elever, enligt matematiklärarna, erbjuds under matematikundervisningen. Dessa resultat kommer sedan att diskuteras i relation till tidigare forskning för att belysa olika aspekter i resultaten.

No description available.

No description available.

Den här studien handlar om flerspråkig identitet ur ett narrativt perspektiv genom språkporträtt. Studien speglar några flerspråkiga ungdomar och deras familjers perspektiv på hur de ser på flerspråkig identitet. Syftet med studien är att undersöka hur tre flerspråkiga familjers gymnasieungdomar som har två eller fler modersmål i kombinationen svenska och antingen tyska, franska eller spanska upplever sin flerspråkiga identitet. Utöver familjernas gemensamma språk visar det att i språkporträtten tar även engelskan stor plats. Genom att använda ett språkporträtt försöker den här studien att kartlägga hur gymnasieungdomarna använder språken som de har i sin språkrepertoar och hur de förhåller sig till dem som en del av sin flerspråkiga identitet. Studiens resultat visar att ungdomarna är mycket medvetna om sina språkliga resurser och att föräldrarna till ungdomarna i studien medvetet har planerat för barnens flerspråkighet, en medveten familjespråkspolicy i praktiken. Föräldrarna har därmed bidragit till en medveten och öppen flerspråkig identitet hos sina barn med viss variation mellan individerna inom familjen.