Syftet med denna studie var att se vilka attityder lärare i programgemensamma ämnen på gymnasiet intog till nyanlända elevers språkliga resurser och hur dessa attityder, enligt informanterna, yttrar sig i undervisningen. Dessa attityder delades upp i en treenighet av komponenter bestående av kognitiv, affektiv och konativ komponent. Studien utfördes på en större gymnasieskola i södra Sverige där 20 lärare i programgemensamma ämnen, både teoretiska och praktiska, deltog i en enkät, varpå sex lärare valdes ut för uppföljande intervjuer utifrån hur tydligt de tagit ställning i olika frågor i enkäten. Resultaten visar att lärarna tenderar att uppvisa en negativ attityd till nyanlända elevers språkliga resurser då det rör svenska språket som upplevs ligga på en otillräcklig nivå för undervisningen. Även för de nyanlända elevernas språkliga resurser i form av andra språk så som modersmålet uppvisade lärarna en negativ attityd då detta utnyttjades i undervisningssituationen i liten grad.

Denna kvalitativa forskningsstudie grundas i tidigare systematiska litteraturstudie. Aktuell studie syftar till att undersöka elevers användande av språkförmågorna, läsa, skriva, tala, lyssna och samtala, vid arbetet med matematikuppgifter med text. Frågor som besvaras i studien är vilka språkförmågor som används och hur de används i lösningsförfarandet. För att studera ämnet och kunna besvara frågeställningarna har deltagarna bestått av tolv elever i årskurs 3 från två skolor. Eleverna har i par genomfört en matematikuppgift med text. Processen spelades in och samtalen transkriberades för vidare analys med diskursanalys som metod. Ett kategoriseringsschema med tillhörande frågor fylldes i för att kunna utmärka diskurser som sedan utgjorde resultatet. Resultatet innehåller fem diskurser som synliggör språkanvändandet vid lösningsförfarandet. Det visar att eleverna använder samtliga språkförmågor men i olika utsträckningar. Lyssna och läsa har visats betydande vid förståelse, likaså tala och samtala, vilka även är avgörande för reflektion och resonemangsförande. Språkförmågan skriva används i minst utsträckning och visas enbart användbar vid förtydligande när eleverna skriver svaret på uppgiften.

Lyrik har sedan urminnes tider berört människor djupt och nyfikenheten om varför det förhåller sig så har lett till min uppsats där syftet är att undersöka vilka framträdande språkliga verktyg som finns i dikterna ”Landet som icke är”, ”Hur kan jag säga…” och ”Efteråt (4)”, samt att undersöka deras potentiella retoriska dimension. Den språkliga utformningen, elocutio, har undersökts utifrån ett antal frågor som ställs till dikterna vilka närläses och även analyseras utifrån tanken att ordval och andra språkliga medel ”vill” något med texten. Jag har bland annat funnit anaforer, upprepningar, besjälning, mångtydighet och interpunktion i dikterna. Ofta förekommande verktyg är även starkt värdeladdade ord, bildspråk och kontraster. De språkliga verktygen samverkar med varandra och med retorikens övertygelsemedel ethos och pathos. Vissa partier i dikterna har speciellt många olika stilfigurer och andra språkliga medel i samverkan och bildar då ”förtätning”, en slags intensitet med starkt pathos. Dessa passager kan ha en utökad kraft att beröra läsaren.

Syftet med min uppsats är att studera attityder till svenska språket i Finland. Jag har intervjuat sju finskspråkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna är primärt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som påverkar de intervjuades attityder och även försöka förstå varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har även velat se hur ålder vid studiestarten i svenska påverkarattityderna. Därför har jag valt att intervjua både dem som har börjat studera svenska i lågstadiet och dem som börjat sina studier i högstadiet. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar de intervjuades attityder. En faktor är kontakter med de svenskspråkiga och den vardagliga närvaron (eller frånvaron) av svenska språket. Undervisningens kvalitet och hurdan lärare man har i svenskämnet påverkar också. Även omgivningens attityder kan ha en viss påverkan. Bland mina informanter framstår den instrumentella funktionen som mest central i formandet av attityderna: informanterna läser svenska för att de tror sig ha nytta av det nu och i framtiden. Även den affektiva funktionen påverkar i vissa fall informanterna: en positiv attityd till svenska språket samt en stor vilja och motivation att lära sig det uttrycker en lust att känna tillhörighet till den andra gruppen (svenskspråkiga) utöver den egna (finskspråkiga). Flera informanter har åsikter om ålder vid studiestart i svenska och hur det kan påverka attityderna. Alla mina informanter har en positiv eller mer neutral attityd till svenska språket i sig och även de svenskspråkiga. Gällande åsikter om den obligatoriska undervisningen i svenska i Finland är åsikterna delade.

Denna studie handlar om några i Norge bosatta svenskars skriftspråk och deras attityder till norskt tal- och skriftspråk. Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av den språkliga anpassningen i informanternas egna skrivna texter och att belysa inställningen till att använda norskt tal- och skriftspråk. Informanternas egen uppfattning om hur de själva skriver, blir också undersökt. Materialet, som omfattar texter hämtade från informanternas bloggar och tre intervjuer, analyseras med utgångspunkt i norskhetsindex (NIX), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. De tre informanterna har bott i Norge mer än tio år. Resultaten visar dels att nästan ingen ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de skrivna texterna, dels att informanterna skriver som de säger att de gör. Vilken attityd informanten har till att använda norska påverkar graden av ackommodation i både talat och skrivet språk. Att tala svensk dialekt kan vara en faktor som påskyndar språklig anpassning till norska. Dessa resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.

No description available.

Enligt Skolverket styrdokument står den sociokulturella kompetensen i centrum i undervisningen (2021). Dessvärre brukar läroböcker förenkla sociokulturell kompetens. Ett konkret exempel är att två läroböcker inom språkundervisning av spanska i Sverige ¡Vale! och Gracias verkar sakna tydlig koppling mellan texternas och dialogövningarnas och det sociokulturella sammanhang som kan utveckla elevernas kommunikativa färdighet. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur läroböckerna i fråga presenterar en viktig aspekt av sociokulturell kompetens, nämligen artighet i hälsningar samt hur läraren upplever att presentationen av hälsningar i läroböcker fungerar med läroplanens mål att utveckla samtalskompetens hos eleverna. En textanalys metod har valts för att undersöka texternas innehåll i läroböcker. Vid textanalysen granskades texterna produktion och diskursen som användes i realiatexterna, dialoger och dialogövningarna. En sändarorienterad tolkningsmetod användes för att kunna tolka de sociokulturella markörer utifrån GER som är det normativa instrumentet i undervisning av spanska i Europa. Denna studie intervjuades tre högstadielärare som undervisar spanska. Resultatet av intervjuerna tolkades, analyserades och diskuterades sedan utifrån tidigare forskning inom läroboken i undervisning samt sociokulturella aspekter inom lärande. Resultatet av studien visade att läroböcker mestadels begränsar sociokulturella kunskap till etnisk identitet samt saknar verklighetsbaserade dialogövningar. Beträffande intervjuer tyder studien att språklärare använder endast läroböcker för att presentera temat artighet i hälsningar, därefter använder de egna didaktiska material för att kunna uppfylla styrdokuments krav. / According to the National Agency for Education's governing document, socio-cultural competence is at the center of teaching (2021). Unfortunately, textbooks tend to simplify sociocultural competence. A concrete example is that two textbooks in language teaching of Spanish in Sweden ¡Vale! and Gracias seems to lack a clear connection between the texts and dialogue exercises and the socio-cultural context that can develop students' communicative skills. The main purpose of this study was to investigate how the textbooks in question present an important aspect of sociocultural competence, namely courtesy in greetings and how teachers experience that the presentation of greetings in textbooks works with the curriculum's goal of developing conversational skills. A text analysis method has been chosen to examine the content of the texts in textbooks. In the text analysis, the texts production and the discourse used in the realiatexts, dialogues and dialogue exercises were examined. The transmitter-oriented interpretation method was used to be able to interpret the sociocultural descriptive stated on GERS which is the normative instrument in teaching Spanish in Europe. This study interviewed three high school teachers who teach Spanish. The results of the interviews were interpreted, analyzed and then discussed based on previous research in the textbook in teaching and socio-cultural aspects in learning. The results of the study showed that textbooks mostly limit socio-cultural knowledge to ethnic identity and lack reality-based dialogue exercises. Regarding interviews, the study suggests that language teachers only use textbooks to present the theme of politeness in greetings, then they use their own didactic materials to be able to meet the requirements of governing documents.

Syftet med denna studie var att belysa speciallärares erfarenheter av hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas hos elever på lågstadiet. De frågeställningar som har studerats rör hur språklig sårbarhet kan förstås hos elever, framgångsrika undervisningsmetoder samt specialpedagogiska insatser för elever i språklig sårbarhet. Genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare som är verksamma på lågstadiet, har empiriskt material samlats in. Informanternas svar har tematiserats med hjälp av tematisk analys och har jämförts med tidigare undersökningar och teorier gällande perspektiv på språkliga svårigheter. Studiens teoretiska referensram utgår från de tre specialpedagogiska perspektiven kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv samt organisation- och systemperspektiv, vilka har legat till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet. Studiens huvudsakliga resultat visar att tidig identifiering och tidiga insatser anses vara av stor betydelse för att motverka sårbarhetens påverkan på lärande och utveckling hos eleven. I resultatanalysen synliggörs relationen mellan elevens förutsättningar och de förutsättningar som finns i lärmiljön, där en anpassad och språkligt tillgänglig lärmiljö antas motverka konsekvenserna av sårbarheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är ett flexibelt arbetssätt av vikt i syfte att ge eleven en så tillgänglig lärmiljö som möjligt. Samverkan mellan olika professioner, såväl i som utanför skolan, framhålls, tillsammans med tillräckliga resurser i form av personal och tid som framgångsfaktorer i arbetet med att stödja elever i språklig sårbarhet. Slutsatsen som dras av studien är att det är viktigt att se elevens hela situation och alla de delar som den språkliga sårbarheten kan påverka. Anpassningar och insatser bör göras i den fysiska och pedagogiska lärmiljön, såväl som i den sociala lärmiljön, för att minska konsekvenserna av den språkliga sårbarheten i såväl kunskapsutveckling som i den sociala utvecklingen.

This research aims to examine attitudes towards linguistic variations,in terms of dialects in Sweden. Previous research has shown that the Swedish population perceives particular dialects more preferable than others and that these attitudes are established at an early stage in their lives. In contrast to prior research, thisessay will focus on whether participants associate particular Swedish dialects with specific characteristics and whether their own dialectal affiliations influenced their viewpoints. To gather data, 218 speakers of various Swedish dialects were asked to complete a survey where they were assigned the task of pairing different characters, with distinct characteristics, featured in an animated film with seven different Swedish dialects. In short, the results show that the participants predominantly voted based on stereotypical notions associated with the various dialects. The dialect spoken in northern Sweden, “norrländska” was a majority of the time paired with the calm and shy character, while both “dalmål” and “gotländska” were often paired with the kind character. Furthermore, the evil, unpopular, beautiful, rich, and eager character was most frequently paired with “stockholmska.” Conversely, the playful and popular character was by a majority of the participants paired with “göteborgska.” The poor and scrawnycharacter was usually paired with “småländska” while most participants stated that “skånska” was the most suitable dialect for the unintelligent, ugly, and chubby character. Moreover, the results also suggest that the participants ́ dialectal affiliations influenced their attitudes as many perceived their own dialect as positive while a majority, regardless of dialect, perceived “göteborgska” as positive while they deemed “stockholmska” as unfavourable.

This study is based on the presumption that language is fundamental to the construction of knowledge. In addition, linguistic demands are incorporated in the policy documents of the upper secondary edu­cation of Sweden; students shall, during their education, be given the opportunity to appropriate certain linguistic tools. The purpose of this thesis is to investigate how teachers and students in upper secondary education manage and utilize the discourse of social science in both speech and writing. More specifically, two classes are studied during three terms. The teachers’ ability to organize and support the students vocally and in written is examined, so are the effects of the teaching on students’ writing. The origin of the study is constituted by a sociocultural stance provided by Vygotskij, Bakhtin and Halliday. A combination of a functional perspective on language and a cognitive is probed, where the study is comparative in nature consisting of an experimental class and a control class. The importance of language for the creation of knowledge has been communicated to the teachers of the experimen­tal class, with provided complementary subject didactic literature. This literature offers support for teachers to augment the use of explicit teaching and enhance student awareness of how conceptual structures mould social science. Qualitative analyses are performed on the basis of teacher-student dialogue and written tasks by a group of selected students. The ana­lytical tools object language – metalanguage, linguistic operations and knowledge structures are developed for the purpose of processing data, and have been combined with the tools activity analysis, subject-related concepts and text activity. The results from the analyses display no difference in the handling of the discourse of social science between the experimental class and the control class. The teachers of the experimental class, like the teacher of the control class, are primarily utilizing object language where knowledge structures are visible, as opposed to a combination of object language – metalanguage. Furthermore, they exhibit diminutive use of dialogue in their teaching. The students of both classes, on their hand, demon­strate an equal progress in textual development. This study concludes that the experimental class has not been provided with sufficiently explicit support to advance in the struc­turing of knowledge and in level of reasoning. A more efficient support to teachers to manage these analytical tools would, in all probability, give them, and through this the students, an increasingly profound insight into structuring of text activities, the meaning and signalling of linguistic operations, the construction of subject-related concepts and, most importantly, how these three tools are interrelated.