Det finns en problematik kring anmälningsplikten för pedagoger i förskolan i mötet med barn som utsätts för våld i hemmet. Studier pekar på att pedagoger i förskolan i låg utsträckning anmäler till socialtjänsten där det borde ha skett. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa pedagogers syn på mötet med barn som utsätts för fysiskt våld i hemmet samt att förstå vilket eventuellt stöd pedagogerna anser de behöver i mötet med barn som befinner sig i riskmiljön att fara illa på grund av fysiskt våld i hemmet. Studien är en kvalitativ undersökning med pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av för insamlingen av data bestod av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde intervjuer med sex pedagoger som har arbetat olika många år inom förskoleverksamheten. Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika erfarenheter kring barn som misstänks fara illa av fysiskt våld i hemmet. Relationer framstår som en avgörande faktor i mötet med nämnda barn. En god föräldrakontakt anses vara av vikt och pedagogerna uttrycker även att stödet i arbetslagen är viktigt och detta resulterar i att sammanhållningen i arbetslaget blir bättre. Samarbetet och relationen med socialtjänsten framträder som ett grundläggande stödbehov för att pedagogerna ska känna att de ser till barnets bästa vid en anmälan. / There are concerns relating to the notification requirement for pedagogues in preschool in the meeting with children who are exposed to violence in the home. Studies indicate that the pedagogues in preschool in low extent reports to the social services where it should have been. The aim of this study is to investigate and highlight pedagogues views in the meeting with children who are exposed to physical violence in the home. But also to understand the possible support pedagogues considers that they need in meeting with children who are in the risk environments because of physical abuse in the home. The study is a qualitative research with pedagogues. The method that we selected to use in the data collection consisted of qualitative interviews. We performed interviews with six pedagogues who have been working various many years in the preschool activities. The result of this study shows that the pedagogues have different experiences about children who are in the risk environments to fare badly because of physical abuse in the home. Relationships appear to be a determining factor in the meeting with the children. A good parental contact is considered important and pedagogues expresses teachers also expressed that the support of the work teams is important and this results in the cohesion becomes better in the work team. The cooperation and the relationship with social services appears as a fundamental support necessary for pedagogues to feel that they can see to the child's best in a notification.

No description available.

Glaukom är en vanligt förekommande kronisk åldersrelateradögonsjukdom som påverkar synfunktionen och innebär oftast enlivslång ögondroppsbehandling. Det är av stor vikt att patientermed glaukom gör regelbundna datorsynfältsundersökningar för attfå en god uppskattning av sjukdomsförloppet. Patienter medglaukom uttrycker att datorsynfältsundersökningen är obehagligoch mer ansträngande och krävande än andra syntester. Fråganväcks hur ögonsjuksköterskor på bästa sätt kan stödja patienternamed undersökningen och motivera dem att genomföra den. Syftetmed studien var att beskriva vilket behov av stöd patienter medglaukom har i samband med sitt besök på ögonklinik då degenomgår en datorsynfältsundersökning och vilket stöd de får avögonsjuksköterskor. Studien har en deskriptiv kvalitativ designmed semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod ochdata bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Studieninnefattade intervjuer med fyra patienter med glaukom som fickbehandling med trycksänkande ögondroppar. Resultatet visade påtre kategorier; information, miljö och bemötande. I kategorininformation beskrevs behovet av information före och efterundersökningen och det stöd i form av information somögonsjuksköterskorna gav. I kategorin miljö skildrades behovet avmindre upplevd tidspress och mer tid för samtal och hurögonsjuksköterskor önskades förhålla sig under undersökningenför att skapa en lugn miljö för patienterna. Den sista kategorin varbemötande vilket belyste exempel på det stöd somögonsjuksköterskorna gav i mötet med patienterna. Mer kunskapom hur vårdpersonal kan ge bättre stöd åt patienter i samband medsynfältsundersökning är av betydelse för både patienter ochvårdenhet. Bättre omvårdnad kan leda till effektivare och merindividanpassad vård för patienterna. / Glaucoma is a common chronic age-related eye disease that affectsvisual function and usually leads to a life- long treatment with eyedrops to lower the intraocular pressure. It is very important thatpatients with glaucoma regularly perform visual field tests to getan estimation of the progression of the disease. Patients withglaucoma express visual field examinations as unpleasant andmore exhausting and demanding than other eye examinations. Thequestion raised how ophthalmic nurses in eye- care can supportpatients performing the tests and motivate them to accomplish.The aim of the study was to describe the need of support patientswith glaucoma was associated with during the visit to the eyeclinic when they undergo a visual field examination and whichsupport they get from the nurses. The study has a descriptivequalitative design using semi-structured interviews as datacollection and data were processed on the basis of qualitativecontent analysis. The study included interviews with four patientswho were treated with eye drops due to glaucoma. The resultsrevealed three categories: information, environment and location.Within the category of information, the need of information beforeand after the visual field test was described but also the support thenurses gave in terms of information was defined. Concerning thecategory of environment the need of less perceived time pressure,more time for talks and how nurses relate the survey to create apeaceful environment for the patients was declared. The lastcategory highlighted examples of the support which nurses gave inthe meeting with the patients. More knowledge about how healthprofessionals can provide better support to patients in the contextof visual field examination is of importance for both patients andhealth care. Better nursing can lead to more effective andindividualized care for patients.

The aim of this study is an exploration of cooperation between the law enforcement forces and local authorities responsible for the organisation of the social services, working with young crime victims and their needs of assistance. Interviews with three members of the police department and four member of the social services were conducted. An organization theory perspective and ”The ideal victim” concept are forming the background for a thematic analysis of the gathered data. While divergent attitudes are revealed in the data, the results show an overall positive effect of closer cooperation between the organizations on favorable well-being of the victims. Lack of communication and understanding of the commonality of goals are potentially disruptive sources. However, ”The ideal victim” concept as guideline doesn´t appear to substantially support the empirical results.

Denna studie undersöker hur flickor som går högskoleförberedande program på gymnasiet ser på det stöd de får i skolan och hur de kan visa och få sina stödbehov tillgodosedda i övergången mellan grundskolan och gymnasiet. Syftet är att bidra med kunskap om övergången mellan grundskola och gymnasium för flickor som befinner sig i behov av stöd kring sin skolgång och hur denna kunskap kan bidra till att flickor får sina stödbehov tillgodosedda. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en hermeneutisk metod och engenusteoretisk utgångspunkt. Genom ett elevperspektiv studeras vad forskning och flickorna som intervjuats kan bidra med för vidare forskning och för att ur ett specialpedagogiskt perspektiv bidra till skolutveckling och en förändrad skolpraktik. Detta för att flickorförhoppningsvis får sina stödbehov tillgodosedda under sin skolgång och framför allt i övergången mellan grundskolan och gymnasiet. Forskningen kring detta beskriver hur flickor i behov av stöd missgynnas av både undervisningens utformning, relationen till läraren och behovet av att känna att man passar in. Forskningen i denna text beskriver hur elever i behov av stöd i högre grad än pojkar är beroende av ett fungerande samarbete och goda relationer för att nå skolframgång och hur flickors stödbehov uppmärksammas senare under skolgången. Resultatet visar att den forskning som finns till stor del är överensstämmande med de resultat som vår studie. Studiens resultat visar att flickorna känner att de av relationella skäl behöver dölja sina behov och att deras stödbehov ofta uppmärksammas sent under skolgången. Relationer spelar även en stor roll för flickornas motivation och möjlighet att klara sin skolgång. Däremot, i kontrast till det forskningen beskriver, berättar flickorna om hur stort ansvar de lägger på sig själva för att få stöd och att de ofta inte vet hur de kan påverka skolan och undervisningen för att möta sina behov även om de själva har kunskaper om hur de skulle vilja få stöd. Detta tyder på att kunskapen kring övergången mellan grundskola och gymnasium för flickor i behov av stöd är viktig för att kunna bidra till att flickor får sina stödbehov tillgodosedda under sin skolgång.

Bakgrund: Närstående i palliativ hemjukvård ökar förutsättningarna och möjliggör för patienten att vårdas och avlida i hemmet. Detta medför ett stort ansvar för närstående och kan påverka närståendes psykiska hälsa negativt. Interventioner syftar till att underlätta och stödja närstående. Sjuksköterskan har en ansvarsfull roll att fokusera på närståendes behov av stöd och förmågan varierar mellan sjuksköterskor. Att utföra strukturerade interventioner är ett sätt att systematisera. Syfte: Att beskriva interventioner och dess effekter med fokus på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes genom systematiskt tillvägagångssätt med induktiv ansats. Artiklarna analyserades och sammanställdes med tematisk analys avsedd för vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med sex underteman, utifrån interventionernas utvärderade effekter. Samtliga interventioner fokuserar på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Interventionseffekter som framkom gav närstående ökad kompetens, strategier och ökade förberedelser för att vårda. Effekter av interventionerna visade även minskad psykisk stress, ångest och depression, samt ökad livskvalitet. Slutsats: Resultatet indikerar att fokus på närståendes behov underlättar och ger stöd, vilket främjar närståendes psykiska hälsa. För att möta närståendes behov behövs strukturerade interventioner utföras systematiskt. Att implementera strukturerade interventioner är en roll för specialistsjuksköterska, som ska leda och utveckla den palliativa vården. / Background: In palliative home care, family caregivers enable and increase the chances of the patient being cared for and dying at home. This places a great responsibility on family caregivers and can have a negative impact on their mental health. The purpose of the interventions is to promote support needs of the family caregivers and facilate nursing care. The nurse has a responsible role in addressing the support needs of family members. The ability to address the needs varies between nurses and structured interventions are a way of systematizing. Aim: To describe interventions and their effects that focus on the need for support in family caregivers in palliative home care. Method: A general literature review was conducted systematically with an inductive approach. The articles were analyzed and synthesized using thematic analysis designed for a quantitative method. Result: The results are presented in two themes with six sub-themes, based on the evaluated effects of the interventions. All interventions focus on the support needs of family caregivers in palliative home care. Intervention effects shown provide family caregivers with increased skills, strategies, and preparation for caregiving. Intervention effects show reduced psychological stress, anxiety and depression, and increased quality of life. Conclusion: The results indicate that that support needs of family caregivers should be addressed in order to facilitate and provide support, which promotes family caregivers mental health. To meet the needs of family caregivers, structured interventions need to be carried out systematically. Implementing structured interventions is a role for the specialist nurse, who should lead and develop palliative care.

Olsson, Lisbeth och Terje, Helena (2023). Språkutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen - ett måste för elever i språklig sårbarhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Genom detta arbete vill vi synliggöra några matematiklärares uppfattningar vad gäller språklig sårbarhet. Detta för att som speciallärare kunna möta lärarna med det stöd som de är i behov av vad gäller sin undervisning av elever i språklig sårbarhet. Vi önskar bidra med kunskap om vad speciallärare behöver kunna handleda matematiklärarna i för att de ska lyckas nå elever i språklig sårbarhet i den ordinarie undervisningen. Syftet med studien är att ta reda på vilken uppfattning några matematiklärare i årskurs 4-6 har vad gäller elever i språklig sårbarhet och hur dessa lärare säger sig arbeta språkutvecklande i matematik. Studien vill också synliggöra dessa lärares stödbehov för att diskutera hur speciallärare, ur en specialpedagogisk synvinkel, ska kunna bidra med förslag på arbetssätt och metoder. Följande frågeställningar har tagits fram: Vad har några matematiklärare i årskurs 4–6 för uppfattning om språklig sårbarhet?Vilka utmaningar och framgångsfaktorer upplever dessa lärare att det finns med ett språkutvecklande arbetssätt i matematik?Vilka stödbehov beskriver samma lärare att de själva har vad gäller att arbeta med elever i språklig sårbarhet?   Studien tar avstamp både i ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 1978) och ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån språklig sårbarhet (Bruce, 2018). Det sociokulturella perspektivet har tydligt präglat språkundervisningen och har som utgångspunkt hur lärande sker. Genom ett specialpedagogiskt perspektiv framhålls betydelsen av att utforma skolans undervisning för att lyckas möta alla elever. Metoden som används till den här studien är en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 matematiklärare i årskurs 4–6 på två skolor. Resultatet visar att lärarna har en snäv uppfattning om språklig sårbarhet och att det saknas tillräcklig kunskap om hur undervisningen behöver utformas för att lyckas nå elever inom hela spektrat vad gäller språklig sårbarhet. Det framkommer även brister vad gäller ett språkutvecklande arbetssätt då lärarna uppger att eleverna i stor utsträckning förväntas arbeta under tystnad i läroboken. Resultatet visar även att lärarna i alltför stor utsträckning för ett kategoriskt resonemang vad gäller eleverna i förhållande till sin undervisning. Som speciallärare i matematikutveckling är det viktigt att undersöka vilka förkunskaper matematiklärare har vad gäller de specialpedagogiska begrepp som specialläraren använder sig av utifrån aktuell forskning. Detta för att lyckas möta lärarna på ett sätt så att det uppstår samförstånd och samsyn samt för att leda till kollegialt lärande. Genom ett främjande och förebyggande synsätt kan enligt Bruce m. fl. (2021) detta kollegiala lärande ge elever i språklig sårbarhet förutsättningar att utvecklas och lära.

Sedan behovet av att skaffa sig konkurrensfördelar uppstod har organisationer utvecklat mer flexibla organisationsformer. Projektkontor är ett sådant exempel. De är komplexa så till vida att de kan organiseras på olika sätt, på olika organisatoriska nivåer och inrymma ett spektrum av funktioner. Projektkontor har historiskt etablerats utan att inventera organisationens behov. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka medarbetares upplevelser av behov av stöd i sin projektledarroll. Detta för att göra det möjligt att ta fram förslag på funktioner som bör inkluderas vid etablering av ett stödjande projektkontor inom den undersökta organisationen. Åtta semi-strukturerade intervjuer har genomförts och data har bearbetats genom tematisk analys. Detta resulterade i fyra teman som beskriver projektledarnas upplevelser av behov av stöd: förankring från början till slut, ökad projektmognad inom organisationen, bollplank som är tillgängligt efter projektledarens behov samt initialt stöd via personliga möten. Studiens fyra teman diskuterades sedan utifrån Hobbs och Aubrys modell från 2007, med 27 projektkontorsfunktioner indelade i fem funktionsgrupper. Detta ledde fram till ett antal konkreta förslag kring stödfunktioner som bör inkluderas vid etablering av projektkontor inom den studerade organisationen. / Since the need to gain competitive advantage, organizations have developed more flexible organizational forms. Project management offices are such an example. They are complex to the extent that they can be organized in different ways, at different organizational levels and contain a spectrum of functions. Project management offices have, historically, been established without inventing the organization’s needs. The purpose of this thesis has been to investigate employee perceived needs for support in their project management role. This is to enable proposals for functions that should be included when establishing a supporting project management office within the studied organization. Eight semi-structured interviews have been conducted and data has been processed through thematic analysis. This resulted in four themes that describe the perceived needs of project managers: anchoring from start to finish, increased project maturity within the organization, coach available according to project manager’s needs and initial support through personal meetings. The four themes of the study were then discussed based on the model of Hobbs and Aubry from 2007, containing 27 project office functions, divided into five groups of functions. This lead to a number of concrete suggestions on support functions that should be included when establishing a project management office within the studied organization.

<p>People with Aspergers syndrome (AS) have proven difficulties maintaining jobs according to previous research. This is a quality study. Four women with AS were interviewed about their experience of employment. What difficulties and contributions have they experience at work? What is the self experienced need of support within the research group? The result has been analyzed with different types of “support”. The need of work related support has been analyzed with performance, assimilation, inclusion and marginalizing. In difference to previous research, social aspects of employment didn’t prove a sufficient difficulty in this study but some social difficulties were found. Misunderstandings between coworkers were found to complicate the work situations, together with their lack of ability to understand critics. Minor problems described within the research group were their need to be absolute honest. The lack of ability to deal with destructions such as surrounding noise has proven difficulties in their work role. Emotional support and clear instructions at work, together with a suitable work environment has been pointed out in the group. Key strengths found are their high levels of work ethics and their dedication to perfection.</p>

People with Aspergers syndrome (AS) have proven difficulties maintaining jobs according to previous research. This is a quality study. Four women with AS were interviewed about their experience of employment. What difficulties and contributions have they experience at work? What is the self experienced need of support within the research group? The result has been analyzed with different types of “support”. The need of work related support has been analyzed with performance, assimilation, inclusion and marginalizing. In difference to previous research, social aspects of employment didn’t prove a sufficient difficulty in this study but some social difficulties were found. Misunderstandings between coworkers were found to complicate the work situations, together with their lack of ability to understand critics. Minor problems described within the research group were their need to be absolute honest. The lack of ability to deal with destructions such as surrounding noise has proven difficulties in their work role. Emotional support and clear instructions at work, together with a suitable work environment has been pointed out in the group. Key strengths found are their high levels of work ethics and their dedication to perfection.