Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare beskriver familjehemsföräldrars behov av stöd vid sammanbrott samt vilka möjligheter de uppfattar sig ha att möta stödbehovet. Sju socialsekreterare deltog i studien och data samlades in genom en fokusgruppsdiskussion och tre enskilda intervjuer. Studiens teoretiska ansats var teorin om gräsrotsbyråkrati samt begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att de intervjuade socialsekreterarna upplevde en svårighet att prata om sammanbrottet utan att se till placeringen i sin helhet. Det blev också tydligt att ämnet var ovanligt för socialsekreterarna att reflektera över. Stödjande samtal uppfattades vara det främsta stödbehovet och socialsekreterarna beskrev en för familjehemsföräldrarna känslomässig process i samband med ett sammanbrott, vilken de bemötte med tid för återhämtning samt “ett lyssnande öra”. Organisatoriska förutsättningar i form av arbetets organisering och dess kultur, ledningens insyn och förtroende, hög arbetsbelastning samt geografiskt långa avstånd var aspekter vilka möjliggjorde eller begränsade socialsekreterarna. / The aim of the study was to examine how social workers describe foster parents’ need of support in the event of a placement breakdown and which opportunities the social workers perceived having to meet the parents’ needs. A focus group and three individual interviews were made, including totally seven social workers in the study. The theoretical approach was the theory of street-level bureaucracy with focus on the concept of discretion. The social workers described a difficulty to talk about placement breakdown without seeing the placement as a whole. It became obvious that identifying foster parents’ needs during or after a placement breakdown was not perceived as part of the social workers’ work tasks. Although, they expressed that foster parents’ may need support in this situation. The social workers described an emotional process for foster parents, which they responded to with listening as well as “giving time for recovery”. Organizational conditions affecting the work were discussed in terms of workplace culture and organization, the management’s insight and trust, a high workload and geographically long distance which enabled or limited the social workers.

Denna studie avser att belysa hur lärare i årskurs 1 undervisar sina elever i läsinlärning. Studien kommer att synliggöra metoder och läromedel som lärare använder sig av för att skapa rätt förutsättningar för alla elever. Vi belyser även utmaningar som lärare anser sig möta i sitt arbete med elever i läsundervisningen, samt om lärarna själva är i behov av stöd. Materialet till denna studie har samlats in genom en enkätundersökning vilken har försett oss med både kvantitativ samt kvalitativa data. Vi har i vår analys av insamlat data utgått från en tematisk analys samt innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att lärare idag anser att de behöver använda sig av olika metoder och material för att möjliggöra för alla elever i klassen att utvecklas inom läsinlärning. Vidare visar resultatet att lärare är i behov av stöd i sitt arbete med läsundervisningen.

Antalet anhörigvårdare av personer med demens förväntas öka under de nästkommande tio åren i samband med att antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar, samtidigt som den offentliga omsorgen minskar. Anhörigvårdare av personer med demens har flera stödbehov som inte är uppfyllda på grund av en bristande förståelse av deras livssituation. Syftet med denna litteraturstudie är att skapa förståelse och belysa livssituationen för anhöriga som vårdar en närstående med en demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteratursökning gjorts i tre databaser som har resulterat i identifieringen av 15 kvalitativa studier. Tematisk analys har tillämpats på studiernas resultatavsnitt. Tre huvudteman och fem underteman har identifierats. Teman belyser anhörigvårdarna av personer med demens, deras upplevelse samt de strategierna de använder för att klara av vardagen. Livssituationen för anhörigvårdare av personer med demens ser olika ut och stödbehoven är individualiserad och beror på deras livssituation innan insjuknandet samt på sjukdomens symtom. / Family caregiving of people with dementia is expected to increase due to a declining public care and a growing number of people suffering from dementia. There is a need for better understanding of the life situation of family caregivers in order to give them the right support. The aim of this literature study is to emphasize the life situation of relatives caring for persons with dementia disease.  The methodological approach is thematic analysis av 15 qualitative studies that have been identified after a literature search conducted in three databases. The results are presented in three main themes and five sub-themes. The themes highlight the family caregivers, their experience and the strategies they use to cope with everyday life. The study concludes that the life situation of the family caregivers is individualized. Their support needs are varying according to the development of the dementia disease and the circumstances before the illness.

Studien undersöker huruvida elever i behov av stöd inom den kommunala vuxenutbildningen, uppfattar att de har fått stöd och hur detta har påverkat deras studiesituation. Syftet har sin bakgrund i dagens vuxenutbildnings mer heterogena grupper, men också då det inom vuxenutbildningen inte finns något lagstadgat krav på elevhälsa. Teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin, relationell pedagogik och teorin om KASAM. Respondenterna, elever på gymnasienivå, har genomfört en anonym, digital enkätundersökning och deltagit i en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att majoriteten anser sig ha fått det stöd de har uttryckt behov av, från såväl lärare, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog och andra skolprofessioner. Resultatets tematiska analys, delar in data i fem kategorier: tillgänglighet, bemötande, motivation, förutsättningar och relation. Vidare ger analysen att förtroendefulla relationer består av ett tillitsfullt bemötande och tillgänglighet, av både pedagogisk och socio-emotionell karaktär, vilka kan leda till ökade förutsättningar och vidare till ökad motivation i en cirkulär process. I diskussionen belyses att specialpedagogens roll i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den kommunala vuxenutbildningen, kan bestå i att, tillsammans med skolledning och förstelärare, bistå med forskningsbaserad fortbildning som synliggör vikten av förtroendefulla relationer för den aktuella elevgruppen. / The study investigates how students in need of support within municipal adult education, perceive the support given as well as its effects on their results or preconditions. The study’s aim originates from today’s changed and thereby more heterogenic student groups in combination with the lack of a mandatory multi-professional school health care teams. Theoretical perspectives used are the sociocultural theory, relational pedagogy and the theory of KASAM. The participants were upper secondary school students and were asked to answer an anonymous digital survey as well as to participate in a semi-structured interview. The result showed that a majority of the students experience that they have been given the support needed from teachers, study and career guides and the special educator as well as other school professions. The themes that were found were organized in five categories: accessibility, reception, motivation, preconditions and relationship. The analysis showed that trustful relationships included a trustable reception and accessibility, both pedagogically and socio-emotionally, which could lead to increased preconditions and thereby to an increased motivation in a circular process. The discussion gave that the role of the special educator, together with head teachers and the school board, could work together with school development within the municipal adult education; the special educator’s role could then be to be responsible for bringing a scientific ground to further education to school professions about the importance of trustful relations for this student group.

Mäns våld mot kvinnor är idag ett omfattande samhällsproblem som nu börjar uppmärksammas mer inom media så väl som politik. Kvinnors utsatthet för våld är inte längre en privat sak utan ansvaret vilar på samhällets axlar. Svenska kvinnojourer är idag den enda möjligheten för skydd och organisationerna har lång erfarenhet med både stöd- och förebyggande arbete inom området våld i nära relation. Den rådande covid-19 pandemin har nu tagit sin plats på världskartan och har försvårat mycket av det viktiga arbete jourerna gör för utsatta kvinnor. Denna studie syftar på att undersöka upplevelser och erfarenheter personalen på svenska kvinnojourer har, av covid-19 pandemins påverkan på de våldsamma relationerna, samt deras möjlighet att erbjuda det livsviktiga stödet. Att försöka att skapa en bild av pandemins konsekvenser för kvinnorna som utsatts för detta våldsamma samhällsproblem var därtill också en huvudpoäng med studien. Den ökade isoleringen och den ökade frustrationen över situationen syns i studiens resultat att vara de största riskfaktorerna för intensifiering och ökningen av mäns kontrollerande och våldsamma beteende mot kvinnor. Därutöver har den sociala distanseringen försvårat kvinnojourernas arbete och därmed kontakten till de utsatta kvinnorna. Det förebyggande arbetet har mer eller mindre ställts in. Efterverkningarna av denna nya verklighet är fortfarande okänd men förväntas inte vara utan betydelse. / Men's violence against women is today a widespread societal problem, which is now beginning to receive more attention in the media as well as in politics. Women's exposure to violence is no longer a private matter, the responsibility now rests on the shoulders of the society. Swedish women shelters are today the only opportunity for protection, and the organizations have extensive experience and knowledge of both support and preventional work in the area of ​​intimate partner violence. The current covid-19 pandemic has now taken its place on the world map, and has made much of the important work the women shelters do for victimized women more difficult. This study aims to examine the experiences and perceptions of Swedish women shelters, on the impact of the covid-19 pandemic on violent relationships and their ability to offer vital support. The purpose of creating an image of the pandemic's consequences for the women who were exposed to this violent societal problem was also a main point of the study. The increased isolation, and the intensified frustration over the situation is shown in the study results as being the biggest risk factors for intensifying and increasing men's controlling and violent behavior towards women. In addition the social distancing has made the work of the women shelters and thus the contact with the victimized women more difficult. The preventive work has more or less been seized. The aftermath of this new reality is still unknown, but is not expected to be without significance.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger arbetar och inkluderar barn med särskilda undervisningsbehov i vardagliga situationer. Undersökningsfrågorna är: Vilka är barnen med särskilda behov, enligt förskollärare och specialpedagoger? Hur arbetar förskollärare/specialpedagoger med barn som har särskilda behov för att inkludera dessa barn i lärande? Hur arbetar förskollärare/specialpedagoger med barn som har särskilda behov för att inkludera dessa barn i vardagliga situationer? och Vad är specialpedagogernas roll i arbetet med stöd för barn med särskilda behov? Genom en kvalitativ metod har vi gjort både semistrukturerade och strukturerade intervjuer med sju förskollärare och två specialpedagoger från två olika kommuner. Utifrån det relationella perspektivet, kategoriska perspektivet och det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade datamaterialet och bildat fyra olika teman. Resultat och slutsatser visar att särskilda behov oftast förknippas med diagnoser eller andra svårigheter. Metoder och arbetssätt är bildstöd, tecken och noggrann planering. Specialpedagogen roll är att vara ett stöd och nya infallsvinklar för att barnet ska få en likgiltig tid på förskolan.