Bakgrund Bröstmjölkens näringsrika innehåll ger spädbarnet ett skydd mot sjukdomar och amning ger samtidigt en hälsofrämjande påverkan på modern. WHO har utformat amningsrekommendationer där de anser att alla barn, oavsett vilket land de är födda i, bör ammas exklusivt upp till sex månaders ålder och därefter delvis upp till två års ålder eller längre. Amning skapar ett känslomässigt band mellan moder och barn vilket har visat sig påverka anknytningen positivt. Tidiga oönskade amningsavslut inträffar på grund av psykologiska och fysiologiska amningshinder som kan lämna modern med en negativ självbild och känslor av skam och skuld. För att främja en effektiv fortsatt amning och positiva amningsupplevelser behöver modern få ett tidigt stöd då svårigheter uppstår. Syfte Syftet var att beskriva de stödfunktioner som finns för kvinnor som vill amma samt hur dessa upplevs av den ammande modern. Metod Denna litteraturöversikt består av 15 artiklar som inkluderar kvantitativa och kvalitativa artiklar från databaserna PubMed och CINALH. En integrerad analys användes för att analysera studiens artiklar. De 15 artiklarna har blivit kvalitetsgranskade efter Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag. Resultat De stödfunktioner som finns runt modern var moderns sociala nätverk, amningsfrämjande organisationer samt hälso- och sjukvårdspersonal. Mödrarnas upplevelser av amningsstödet varierade mellan positiva och negativa upplevelser, huvudsakligen beroende på hur stödfunktionernas amningskunskap såg ut. Slutsats Mödrarna upplevde stödet från sjuksköterskan och övriga stödfunktioner som mer positivt i de fall stödfunktionen hade adekvata amningskunskaper och var uppdaterad om de senaste rönen om amning. En förutsättning för att en givande vårdrelation med positiva upplevelser skulle kunna skapas var att modern hade tillit till sjuksköterskan.

Titel: Inkubering - Räkmacka till entreprenörskap? En studie om stödfunktioner och processer för att främja akademisk entreprenörskap. Nivå: Kandidatuppsats inom innovationsteknik Institution: Mälardalens högskola, akademin för innovation, design och teknik Uppdragsgivare: Inkubatorer i Mälarregionen, IdéLab, Kungliga tekniska högskolan och Uppsala Drivhus Författarna: Daniela P. Källström och Sofia Wrenéus Handledare: Erik Lindhult Examinator: Tomas Backström Datum: 2017-06-02     Syfte: Syftet med den föreliggande studien är att undersöka stödfunktioner som erbjuds vid högre lärosäten för att realisera idéer och främja akademiskt entreprenörskap. Resultatet avser även att bidra till den generella vetenskapliga diskussionen kring inkubationsprocesser genom att genomföra en aktionsforskning.   Frågeställningar: Utifrån vilka teorier och processer är högre lärosätens inkubationer utformade ifrån? Vilka faktiska stödfunktioner finns och existerar det en diskrepans mellan teori och praktik?   Metod: Metoden som användes i den föreliggande studien hade en abduktiv ansats med en operativ kvalitativ förstudie och en sekundär aktionsforskningsstudie för att undersöka studieobjektet. Den operativa förstudien innefatta semistrukturerade intervjuer med en öppen dialog och den sekundära aktionsforskningsstudien innebar att författarna provade en del av en inkubationsprocess.    Nyckelord: Affärsutveckling, Entreprenörskap, Inkubator, Inkubationsprocess, Innovationsprocess,Stödfunktioner / Title: A study on support functions and processes to promote academic entrepreneurship. Grade: Bachelor degree in innovation technology Department: Mälardalens Högskola, academy for innovation, design and technology Employer:Inkubatorer i Mälarregionen, IdéLab, KTH och Uppsala Drivhus Authors: Daniela P. Källström och Sofia Wrenéus   Supervisor: Erik Lindhult Date: 2017-06-02     Purpose: The aim of the present study is to investigate support functions offered at higher education institutions to realize ideas and promote academic entrepreneurship. Research Questions: From which theories and processes are the higher education institutions incubations designed? What are the actual support functions and does there exist discrepancies between theory and practice?   Method: The method used in the present study had an abductive approach with an operational qualitative study and a secondary action research study to study the study object. The operational preliminary study includes semistructured interviews with an open dialogue and the secondary action research study meant that the authors tried a part of an incubation process.   Keywords: Business development, Inkubator, Inkubator processes,Innovation processes,Entrepreneur

Denna kvalitativa studie hade till syfte att undersöka förskollärarnas arbete med de kommunikativa stödfunktioner som finns i det språkliga arbetet. Förskollärarnas förhållningssätt togs till hänsyn för att få ett mer tydligt svar till de olika forskningsfrågor som var avsedd för denna studie. Det som undersöktes i studien var kommunikativa stödfunktioner som förskollärarna använde under sina undervisningstillfällen samt deras kunskaper inom området. Metoderna som användes i studien var, observation med anteckningar samt kvalitativa intervjuer med tre förskollärare från två olika förskolor som röstinspelades. Ena förskolan befann sig i ett höginkomstområde och den andra förskolan befann sig i ett låginkomstområde. Datainsamlingen analyserades med hjälp av transkribering, kategoriseringsanalys samt tematiska analys. Sociokulturella teorin som Vygotskij förde fram är den som används i studie. Denna teori innefattar att barn och förskollärarna lär sig bäst i samspel med varandra. Detta var vår teoretiska utgångspunkt för studien. Resultatet för studien var att förskolorna använde kommunikativa stödfunktioner som tecken som stöd, konkret material som handdockor, verbala språket samt sång som de hade gemensamt. Både förskollärarna arbetar inkluderande med kommunikativa stödfunktionerna. Det vill säga att arbetssättet gynnar alla barn. Förskolorna ser vidareutbildningar som positiva och utvecklande för deras kunskaper inom de kommunikativa stödfunktionerna. Skillnaden mellan förskolorna var att ena förskolan använde bild som stöd samt hörslinga.

Syftet med studien är att få en bredare och djupare kunskap om åtta förskollärares förhållningssätt till extra anpassningar och särskilt stöd för barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativmetod, där semistrukturerade intervjufrågor har gett oss svar på forskningsfrågorna som vidare har lett fram till studiens resultat. Analys av det insamlade materialet har både gjorts genom inspiration från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Resultatet visar hur förskollärare förhåller sig till att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd i förskolan. Slutsatsen är att förskollärare har ett förhållningssätt som innebär att de är positivt inställda till att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd i förskolan samtidigt som det också råder stor efterfrågan på djupare och bredare kompetens inom det specialpedagogiska området hos förskollärare.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskap om flerspråkighet i kombination med hörselnedsättning, utifrån hur pedagogers förväntningar skapar förutsättningar för elever, inom specialverksamheter, att utveckla sin flerspråkighet. För att kunna svara på syftet ställde vi tre frågeställningar: Hur uppfattar pedagoger, som arbetar med målgruppen elever med hörselnedsättning, flerspråkighet? Hur beskriver pedagogerna att de arbetar stödjande för flerspråkiga elever med hörselnedsättning? Hur ser pedagogerna på digitala verktyg som stöd i undervisning för flerspråkiga elever med hörselnedsättning? Utifrån dessa frågor genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med nio pedagoger verksamma inom specialverksamheter för döva och hörselskadade elever. Som utgångspunkt genomförde vi litteraturstudier på forskning som belyser flerspråkighet både som ett samhällsfenomen och specifikt för gruppen elever med hörselnedsättning samt forskning kring betydelsen av stöd i både analog och digital form. För att kunna svara på våra forskarfrågor har vi valt att dela upp våra frågor och analysera dem utifrån två olika teoretiska utgångspunkter. Till den första forskningsfrågan har vår teoretiska analysmodell varit inspirerad av fenomenografi i syfte att fånga pedagogernas uppfattning. Till de övriga två forskningsfrågorna har vi använt oss av sociokulturella teorier för att undersöka pedagogernas syn på medierande redskap för att främja flerspråkigheten hos elever med hörselnedsättning. I vår studies resultat uppmärksammar vi att flerspråkighet som begrepp har olika betydelser beroende på pedagogernas uppdrag men att likheten är att fokus ligger på hörselnedsättningen och språktillägnande av ett gemensamt språk. Pedagogerna beskriver sitt mål som att eleverna ska tillägna sig ett språk och då gärna ett gemensamt för gruppen. Generellt ger pedagogerna uttryck för en positiv uppfattning av flerspråkighet även om de upplever att de har låga kunskaper i hur man arbetar med det. Hörselnedsättningen uppges utgöra ett hinder för språktillägnande och flerspråkighet i kombination med hörselnedsättning upplevs som en försvårande omständighet. Få stödjande funktioner kopplade till flerspråkig utveckling, varken analoga eller digitala, beskrivs, däremot beskrivs många stödfunktioner kopplade till hörselnedsättningen. Pedagogerna ger uttryck för låga förväntningar på elevernas språkliga förutsättningar.

Bakgrund: Arbetsmiljön för ambulanspersonal är frekvent präglat av stress, trauman och stressfulla situationer som kan leda till både psykiska och fysiska sjukdomar. Hantering och åtgärder mot stress är av stor vikt för att behandla och motverka ohälsa. Vid en allt ökad belastning inom ambulanssjukvården ställs höga kvar på ambulanspersonalen att utföra uppgifter under tidspress, stress och vid lite vila mellan arbetspassen och ärenden. Miljön ambulanspersonalen vistas i har en inverkan på stressnivåerna. Känslan av sammanhang är en central punkt för välmående hos ambulanspersonalen. Stress har en påverkan på ambulanspersonalens funktionsförmåga som kan komma att påverka patientsäkerheten och omvårdnaden för patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ambulanspersonalens upplevelse och hantering av stress.  Metod: Metoden som använts i studien är en litteraturöversikt med systematisk ansats där kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Sammanlagt användes 15 vetenskapliga artiklar för att besvara syftet.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och totalt åtta underkategorier. Stress och dess påverkan på ambulanspersonalen, patientsäkerhet, utlösande faktorer för stress samt hantering av stress. De huvudsakliga utlösande faktorerna för stress var vårdande av barn samt förlossning, stressorer kopplat till miljön, bristande erfarenhet samt hot och våld. Stress och dess påverkan på ambulanspersonalen kan bero på fysiologiska samt psykologiska aspekter. Stress visade sig bidra till både fysisk och psykisk ohälsa vilket påverkar ambulanspersonalens sociala liv. Stressen hade också en påverkan på patientsäkerheten där stress kan vara en faktor till vårdskada. Ambulanspersonal påverkad av stress ansågs ha en negativ effekt på omvårdnaden. Individuell preferens förkom av vad ambulanspersonalen själva ansågs passa bäst gällande copingstrategier. Slutsats: Stress och stressorer är komplext och individuellt. Gemensamma stressorer ses till bland annat vårdande av barn, förlossning, vårdmiljön samt hot och våld. Stressad ambulanspersonal verkar sämre och effekten ses i privatlivet, den egna hälsan samt patientsäkerheten och omvårdnaden. Adekvat träning i stresshantering är indicerat och behovet av ytterligare forskning ses fördelen i ambulanspersonalens samt patienternas välmående, fritt från vårdskador. / Background: The work environment for ambulance personnel is frequently characterized by stress, trauma and stressful situations that can lead to both mental and physical illnesses. Management and measures against stress are of great importance for treating and counteracting illness. With an increasing workload in the ambulance service, high requirements are left on the ambulance staff to perform tasks under time pressure, stress and at a little rest between work shifts and errands. The environment the ambulance staff stays in has an impact on stress levels. The sense of coherence is a central point for the well-being of the ambulance staff. Stress has an impact on the ambulance staff's ability to function, which can affect the patient safety and the care for the patient. Aim: The aim of this study was to shed light on the ambulance staff's experience and management of stress. Method: The method used in the study is a literature review with a systematic approach where both qualitative and quantitative scientific articles were included. A total of 15 scientific articles were used to answer the aim. Results: The results were divided into four categories with eight subcategories in total. Stress and its impact on ambulance personnel, patient safety, triggers for stress and stress management. The main triggering factors for stress were childcare and childbirth, stressors linked to the environment, lack of experience and threats and violence. Stress and its impact on ambulance personnel could be physiological and psychological aspects. Stress was shown to contribute to both physical and mental illness, which also affects their social lives. Stress also had an impact on patient safety where stress can be a factor in healthcare injury. Ambulance staff affected by stress that the care and nursing against patients was compromised. It was seen to an individual preference of what the ambulance staff considered to suit best regarding coping strategies.  Conclusion: Stress and stressors are complex and individual. Common stressors are seen in, among other things, childcare, childbirth, the care environment and threats and violence. Stressed ambulance personnel had a negative work ability, and the effect is seen in private life, one's own health as well as patient safety and nursing. Adequate training in stress management is indicated and the need for further research is seen in the benefit of the ambulance staff and patients' well-being, free from medical injuries.

Ambulanssjukvårdens uppdrag ökar och förändringar i varför ambulanssjukvården kontaktas har skett. Följder av detta kan påverka möjligheten att ge akutsjukvård till de som behöver det mest. Ambulanssjuksköterskan ska kunna bedöma, undersöka och behandla patienten korrekt och ansvarar för att patienten omhändertas på rätt vårdnivå. Ambulanssjuksköterskan finner vägledning i dessa beslut genom olika stödfunktioner. För att vårda patienten med ett livsvärldsperspektiv måste den medicinska vården kombineras med ett vårdvetenskapligt synsätt. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter av patienter som ej medföljer efter undersökning och bedömning. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Nio informanter intervjuades från två regioner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet beskriver stöttande funktioner som ansågs viktiga för att kunna ta beslut om ej medföljande patienter samt faktorer som påverkade möjligheten att ta dessa beslut. Även ambulanssjukvårdens organisation beskrevs relaterad till ej medföljande patienter, där exempelvis ambulanssjuksköterskans funktion och hög belastning på sjukvården belystes. Resultatet beskriver att mötet, genom vilket patientens livsvärld kunde beaktas, var en essentiell del av bedömningar och beslut. Resultatet tolkades som att ambulanssjuksköterskorna inte upplever sig ha rätt förutsättningar för bedömningar de ställs inför och att det fanns en frustration relaterad till hög belastning. Diskussionen valdes att återges ur ett vårdvetenskapligt- och ett hållbarhetsperspektiv. Utveckling av ambulanssjukvården skulle kunna ske genom tydligare riktlinjer och trygghetsskapande stöd för ambulanssjuksköterskor vid bedömningar. Behov finns även av en tydlig definition av ambulansorganisationens- och ambulanssjuksköterskans funktion. Detta skulle följaktligen generera en positiv utveckling för sjukvården inom miljömässig-, social- och ekonomisk hållbarhet.

Med en ökad andel äldre befolkning ökar behoven av en välfungerande äldreomsorg. Samtidigt är det svårt att både rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens för att ge en omsorg av god kvalitet. Första linjens chefer är ansvariga för bemanning av sin verksamhet, men har samtidigt bristande organisatoriska förutsättningar. Vilket leder till stora utmaningar inom deras verksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom kommunala särskilda boenden upplever kompetensförsörjningen inom sin verksamhet. För att besvarar syftet i studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats valts med intervjuer. Resultatet grundar sig på tio informanter som arbetar som första linjens chefer på särskilda boenden inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Slutsatsen i den här studien är att första linjens chefer inom kommunala särskilda boenden saknar förutsättningar och organisatoriska stöd för att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens.

Bakgrund och syfte: Bristen på forskning om HR-funktionens organisatoriska och sociala arbetsmiljö inom kommuner resulterade i syftet att bidra medfördjupad förståelse för deras arbetsvillkor. Undersökning av HR-praktikersupplevelser strävar efter att öka medvetenheten och kunskapen för bådeHR-funktionen och kommuner som helhet. Frågeställningar: Hur beskrivs HR-praktikers OSA? Vilka utmaningar upplevs? Vilka åtgärder kan vidtas? Metod: En induktiv kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomfördes på tio HR-praktiker från svenska kommuner. Resultat: Två teman och åtta underteman identifierades: En mångfacetterad och komplex roll, med underteman: Otydliga förväntningar, ständigt vara tillgänglig, daglig balansgång och att förhålla sig till andras beslut. Förståelse, kommunikation och utveckling utgör värdefullt stöd, med underteman: Stödets betydelse och begränsningar, det är komplext att utveckla ett kontaktnät, engagemang och intresse är avgörande för arbetsmiljöfrågor och beroende avutveckling. Slutsatser: Resultaten från denna första kvalitativa studie indikerar att det är fortsatt relevant att studera arbetsmiljöns betydelse för HR-praktiker.

Hållbar utveckling är idag en vägledande och övergripande princip världen över. Den sociala dimensionen i hållbar utveckling är starkt förknippad med rättvisa, trygghet och delaktighet och arbetsgivare har det yttersta ansvaret att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Svensk hälso-sjukvård står idag för flera utmaningar, bland annat kompetensförsörjning, rekrytering och en ökning av psykisk ohälsa bland vårdpersonal. Forskning visar på ett starkt samband mellan ledarskapets betydelse och hälsofrämjande arbetsplatser, dock finns få studier kring vilket stöd chefer behöver för att leda hälsofrämjande. Det är därför viktigt att belysa första linjens chefers förutsättningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet med studien var att undersöka första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation utifrån perspektivet social hållbarhet samt studera hur förutsättningarna ser ut för ett hälsofrämjande ledarskap. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats, där datainsamling skedde genom halvstrukturerade intervjuer. Sex informanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som användes var krav-kontroll-stöd modellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Analysprocessen resulterade i sexton subkategorier och sex kategorier vilka senare delades in i tre teman utifrån krav-kontroll-stöd modellen. Resultatet visar att arbetsglädje, påverkansmöjligheter och stödfunktioner är viktiga faktorer att bibehålla och det är av stor vikt att se över balansen mellan arbetsliv och privatliv samt HR stödet för att minska riskfaktorer att utveckla ohälsa hos första linjens chefer.