<p>I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. </p><p>Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. </p><p>Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1. Användningen av statistiska hjälpmedel i samband med recipientkontrollen är inte så utbredd på SMHI idag. Därför ansåg jag att denna aspekt var särskilt intressant att titta närmare på. I studien ger jag förslag till analysmetoder (Mann-Whitneys test, Kendalls tau samt trendtest enligt Mann-Kendall) som kan bli användbara i recipientkontrollarbetet. </p><p>I diskussionsdelen förs ett resonemang kring vilka möjligheter och begränsningar som visat sig med de analysmetoder som tagits upp. Diskussionsdelen avslutas med några konkreta förslag till förbättringar på just SMHI:s redovisning av recipientkontrollen.</p>

Interactions are what gives us the knowledge of the world around us. Interactions on all levels may fundamentally be seen as an exchange of information and a possible response of the same. Whether it is an electron in an electrical field or a handsome dude in a bar responding to a flirtation---interactions make things happen. In this sense we can see that objects without the capability of interacting with each other also are invisible to each other. Chains of pairwise interacting entities can serve as mediators of indirect interactions between objects. Nonetheless, in the limit of no interactions, we get into a philosophical debate whether we actually may consider anything to exist since it can not be detected in any way. Interactions between matter tend to be organized and show a hierarchical structure in which smaller sub-systems can be seen as parts of a bigger system, which in turn might be a smaller part of an even bigger system. This is reflected by the fact that we have sciences that successfully study specific interactions between objects or matter---physics, chemistry, biology, ecology, sociology,... What happens in a situation where all length scales are important? How does the structure of the underlying network of interactions affect the dynamical properties of a system? What network structures do we find and how are they created? This thesis is a physicist's view of collective dynamics, from superconductors to social systems and navigation in city street networks.

I denna studie görs ett försök att öka förståelsen kring hur den inkommande direkta solinstrålningen blir påverkad av de gaser och partiklar som finns i atmosfären. Studiens syfte är att se om det statistiskt går att detektera någon trend i SMHI s mätningar av direkt solinstrålning vid elva mätstationer i Sverige mellan åren 1983-2003. Här undersöks även om partikelhalten i luften har förändrats samt om en eventuell trend i direkt solinstrålning kan kopplas ihop med förändrade partikelhalter i luften under samma tidsperiod. Solens cykler och ett förändrat ozonskikt kopplas också samman med resultaten. Det finns säsongsvariation i datamaterialet av den direkta solinstrålningen och därför appliceras månadssummerade värden i Seasonal Mann Kendall test for trend som är fördelningsoberoende. För att se hur partiklar och direkt solinstrålning samvarierar görs korrelationstestet Kendall’s Tau i SPSS 11,5. Valet av de variabler som undersöks gentemot direkt solinstrålning är baserat på tidigare forskning av vilka ämnen i atmosfären som kan ha en inverkan på den mängd solinstrålning som når jorden. De aerosoler och partiklar som används som jämförelsematerial (årsmedelvärden) är SO2, SO4, Sot, NO2 och PM10. Mätdata av aerosoler och partiklar har hämtats från IVL Svenska Miljöinstitutet AB vilka jämförs med solinstrålningsdata från SMHI. Resultatet från trendtestet för direkt solinstrålning visar att det finns en positiv trend vid 9 av 11 undersökta stationer, solinstrålningen har ökat med 0,5 - 1,2 % år-1. Korrelationstesten mellan direkt solinstrålning och de olika undersökta partiklarna visar att då partikelhalten sjunker ökar den direkta solinstrålningen. Av de undersökta variablerna kan ökningen av solinstrålning till största delen förklaras med en minskad mängd sulfat- och sotpartiklar i atmosfären. Kvävedioxid uppges också som en bidragande faktor, dock liten då minskningen av kvävedioxid inte är så stor. Solens cykler och uttunning av ozonskiktet förklarar endast en mycket liten del av den ökade direkta solinstrålningen.

Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen.

No description available.

Trots att Sverige anses vara ett jämställt land finns det stora löneskillnader mellan kvinnor och män. Dessa löneskillnader tycks vara extra stora inom bank-och finansbranschen och kan till viss del förklaras av frånvaroperioder från arbetet då kvinnor tenderar att vara deltidsarbetande, föräldralediga, sjukfrånvarande och frånvarande på grund av VAB i större utsträckning än män. Denna studie syftar därmed till att undersöka löneskillnader på Handelsbanken Capital Markets ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnors och mäns löner undersöks med fokus på om det finns ett samband mellan olika sorters frånvaro från arbetet och löneutvecklingen. Studiens teoretiska ramverk baseras på teorierna om statistisk och implicit diskriminering samt teorin om signaleffekt. Dessa utgår från att kvinnor och män drabbas av lönediskriminering på grund av arbetsgivarens antaganden, statistiska erfarenheter och förutfattade meningar om bland annat genusnormer. Av tidigare forskning framgår att mäns löner påverkas mer negativt än kvinnors löner av frånvaro i olika former. Denna studie baseras på Handelsbanken Capital Markets löneregisterdata från 2017, 2018 och 2019. Urvalet består av 691 individer som varit anställda och har haft en månadslön under hela tidsperioden. Resultaten visar att män som varit deltidsarbetande, föräldralediga, sjukfrånvarande eller frånvarande på grund av vård av barn tenderar att ha sämre löneutveckling än kvinnor som varit frånvarande av samma anledning. Däremot är det enbart resultatet för sjukfrånvaro som är statistiskt signifikant.

Syftet med denna kandidatuppsats är att skapa förståelse kring hur diskrimineringslagen är formulerad för att kunna förhindra etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Fokus ligger även på att skapa en förståelse kring vilka olika typer av diskriminering som omfattas eventuellt inte omfattas i diskrimineringslagen. Det empiriska materialet för avhandlingen har samlats in genom en kvalitativ innehållsanalys av lagar och propositioner, för att begripa hur lagen ska förhindra etnisk diskriminering samt vilka typer av diskriminering som lagen omfattar. I det teoretiska ramverket finns det två perspektiv som används för att analysera olika punkter från det empiriska materialet. I det teoretiska ramverket har vi inkluderat teorier som hjälper studien att öka förståelse till hur lagen är formulerad. Dessa teorier är statistisk diskriminering samt preferensdiskriminering. Resultaten i studien visar att diskrimineringslagens formulering bygger på främst direkt förbud mot etnisk diskriminering på arbetsmarknaden samt även aktiva åtgärder för att förhindra etnisk diskriminering. Resultat visar även att diskrimineringslagen omfattar sex olika diskrimineringsformer. Dock finns det teoretiska andra typer av diskriminering som inte omfattas i diskrimineringslagen, som i detta fallet statistisk diskriminering och preferensdiskriminering som även påvisas i studiens tidigare forskning.

Läromedel har en viktig roll i skolan, både digitala och analoga. Forskning visar att användandet av läromedel minskar, men att analoga dominerar över digitala i det digitaliserade samhället. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur engelsklärare i den svenska gymnasieskolan förhåller sig till läromedel i sin undervisning. Vidare undersöks förhållningssättet till analoga och digitala läromedel och vad anledningarna till användande av läromedel är. För att ta reda på detta har en enkätstudie utförts bland engelsklärare på gymnasienivå i Sverige. Med en deskriptiv statistisk analys visar resultatet att trots vikten av läromedel enligt styrdokument frångår många lärare användandet av läromedel. Anledningarna till varför man väljer att använda läromedel är främst tidsbesparing och struktur. Orsakerna till varför man väljer att frångå läromedel är främst begränsning. Analoga läromedel används och föredras mer än digitala läromedel, men många kompletterar de båda typerna med varandra. Grunderna till minskat användande av läromedel och olika typer av lärverktyg diskuteras. Huruvida ålder på lärare påverkar användandet av läromedel, både analoga och digitala, samt om hybridprodukter är framtiden vore intressant för vidare forskning.

One of many challenges in information architecture is to simplify information and make it understandable. In order to make sense of abstract data such as statistical information and to reach out to many, there are several methods and digital tools to be used to visualize the statistics. This thesis has been studying how Statistics Sweden is working to make their information reach the public. Focusing on usability, based on UX design principles, a quantitative case study was conducted with two data collection methods applied: semi-structured interview and web page analysis. The result of the study shows that Statistics Sweden is consistently working to make information accessible to the public and to present statistical information in relation to the design principles. However, there are areas which can be improved including variation in how the statistics are presented and that they to a greater extent can use digital tools to visualize the statistics in a more interesting way.

Finns det skillnader i pojkars och flickors yrkesaspirationer i de lägre årskurserna? Hur ser i så fall skillnaderna ut? Och förstärks skillnaderna av skolornas socioekonomiska status såväl som årskurs? Tidigare studier visar att barn i de lägre skolåldrarna, såväl som i förskoleåldern, har könsstereotypa yrkesaspirationer. Forskningsområdet i den svenska kontexten är gles, men att det i många avseenden finns en verksamhetsförankrad praktik för tidiga studie- och yrkesvägledande aktiviteter i de lägre årskurserna. Studien visar att elevernas har könsstereotypa yrkesaspirationer i tidig ålder. Sambanden är starka och signifikanta. Elevernas skolors socioekonomisk status såväl som årskursvariabeln har marginella effekter på könsstereotypiseringen. Studien visar vidare ett behov av ytterligare forskning i området som kan stärka upp tidiga studie- och yrkesvägledande insatser såväl som undersöka barn i karriärutvecklingsprocessen.