Syftet med det föreliggande arbetet är att undersöka de framställningar som förekommer om muslimska kvinnor i svenska religionsböcker samt om det förekommer stereotypiseringar som tillskrivs muslimska kvinnor. Arbetet följer en kritisk diskursanalytisk metod där de två textanalytiska verktygen transitivitet och modalitet har legat till grund för arbetet. Stuart Halls teori om representation har också legat till grund för arbetet där jag belyser de positiva och negativa stereotypiseringar som kan förekomma om muslimska kvinnor i de svenska läroböckerna.   Resultatet visar att de diskurser som framställs i läroböckerna utgår från ett synsätt där muslimska kvinnor beskrivs som den andre. Läroböckerna har likartade framställningar gällande förhållandet mellan man och kvinna där muslimska kvinnor stereotypiseras på ett negativt sätt. Det förekommer också kollektiviseringar när muslimska kvinnors status i muslimska länder diskuteras där arabisktalande länder får en större betoning. Muslimska kvinnor sätts dessutom i kontrast till ett västerländskt ideal vilket kan kopplas till det Hall (2013) kallar för "splitting", att kategorisera människor i sociala typer och stereotyper. Denna studie påtalar också nödvändigheten att komplettera med andra läromedel när olika diskurser synliggörs i en lärandekontext.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur utlandsadopterade upplever att omgivningen bemöter deras icke-vita kroppar samt att undersöka hur de förhåller sig till bemötandet och vad mer än ursprung som kan tänkas påverka bemötandet av deras icke-vita utseenden. Det övergripande teoretiska ramverket bygger på ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv och det empiriska materialet består av intervjuer med sex personer som adopterats till Sverige från ett land utanför Europa. Analysen visar att de utlandsadopterade ofta bemöts med stereotypiska föreställningar kopplade till deras icke-vita utseenden och att de använder olika typer av strategier för att förhålla sig till omgivningens bemötande. Analysen indikerar också att de utlandsadopterades könstillhörighet, liksom ursprunget och utseendet, verkar påverka det sätt som de av omgivningen blir bemötta.

This study examines how cultural journalists in Sweden represented the Danish poet Yahya Hassan from when his first collection of poems was published until the year before his death. In 2013 the Danish-Palestinian poet published his first collection of poems which sold over 100 000 copies, which makes him the most sold debutant in Denmark. In conjunction with the debut a debate occurred in both Denmark and Sweden surrounding the poet and his work. Critical voices in Sweden said the poet contributed to a hostile discourse regarding the muslim community while others tributed the poet and his works arguing the literary artefact was of extaordinary excellence. Previous research about cultural journalism suggests the cultural pages contributes to the political discourse in society and that it is an undervalued form of journalism which needs further investigation to clearly untangle the impact cultural journalism possesses. This study uses qualitative content analysis and the studied material contains 18 articles published in the cultural section of four of Sweden's largest newspapers; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The purpose of this study was to analyze how cultural journalists represented, and possibly stereotyped, Yahya Hassan. The study also aimed to disentangle the infected debate of work and person, which has arised in the later years, using Yahya Hassan as subject. This was achieved with the theoretical basis of representation theory, stereotyping, mythologising, and Roland Barthes and Michel Foucalts reasoning regarding work and person. The results show that cultural journalists in Sweden represented Yahya Hassan based on three main themes: savage vs talent, the critics' relationship with the literary artifact and the literary artifact is the person. The journalists did not separate the person from the work, these were rather intertwined with each other. The journalists stereotyped the poet as an ‘immigrant from a criminal suburban area’ and also mythologised the poet. The articles where the literary artifact was in somewhat main focus the tone was overall more positive, while in the articles where the person Yahya Hassan was the main focus the tone was more negative.

Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning utifrån en kritisk diskursanalys, och syftar till att bidra med kunskap om interkulturell pedagogik och kompetens i anknytning till bildpedagogik, genom klassrumsobservationer, två lärarintervjuer, och åtta elev intervjuer. Studien handlar om att synliggöra maktstrukturer, som dominans av västerländska traditioner och stereotypiseringar av utomeuropeiska kulturer och länder. Vidare analyseras vårt insamlade material utifrån en postkolonial teori utifrån kopplingar mellan kolonialismens historia och samtida former av rasism och diskriminering, för att ta reda på huruvida det koloniala arvet återskapas i nutid, och hur diskurser kommer till uttryck. Med analytiska verktyg från en postkolonial teori och diskursiv diskriminering synliggör resultatet maktstrukturer, som t.ex. eurocentrismens diskursiva funktioner i bildämnet. Den granskade materialproduktionen visade en dominans av eurocentrismen, som tar sig uttryck i lektionsinnehåll i bildundervisningen, trots läroplanens riktlinjer att motverka rasism och diskrimineringar.

Denna uppsats handlar om vilken status det ryska språket har i dagens finska samhälle och hur den har förändrats. Undersökningen består av en förklaring av situationen i historien och idag, analys av en intervju med den finsk-ryska skådespelaren Alina Tomnikov och en analys av finska medias bild av ryskspråkiga i Finland. Resultat av undersökningen är att det ryska språkets status i det finska samhället och finländares omdöme om ryssar och ryska språket har förbättrats. Mina frågeställningar är om ryska språkets möjligheter och kunskaper i Finland och vad det innebär att vara ryskspråkig i det finska samhället. I arbetet fokuserar jag på Finlands huvudstadsområde och dess ryskhet.

<p>In this study we have tried to explore what happens when individuals find themselves in a new environment in which the ever-existence of different cultures. The essence of this study is how identity - culture and creativity happens when different cultures meet and what the identity of the role in this dynamic process is.</p><p>We have chosen to do the survey at the Swedish Migration Board, as authority it is a place where many cultures meet and where different people are in interaction with each other every day. The study is empirically based, where we have interviewed twelve informants who, among other things, held various positions in the Immigration Service in the West. There are the informants statements that we have analyzed with a number of theoretical points that we have had as a tool for this study.</p><p>The theoretical starting points are colonialism/postcolonialism, creolizing/Creole, ethnicity, stereotyping, intersectionality, identity and culture. Based on these theories, we have been able to think about why our world can still have an element of colonialism and how creolizing not only can occur during colonialism.</p><p>With the concept intersectionality, we have been able to access more than one factor that affects the individual at the meeting with others. We have also been able to access and illustrate how humans can have multiple identities, cultures, and that culture is not a fixed and a uniform phenomenon.</p><p> </p>

In this study we have tried to explore what happens when individuals find themselves in a new environment in which the ever-existence of different cultures. The essence of this study is how identity - culture and creativity happens when different cultures meet and what the identity of the role in this dynamic process is. We have chosen to do the survey at the Swedish Migration Board, as authority it is a place where many cultures meet and where different people are in interaction with each other every day. The study is empirically based, where we have interviewed twelve informants who, among other things, held various positions in the Immigration Service in the West. There are the informants statements that we have analyzed with a number of theoretical points that we have had as a tool for this study. The theoretical starting points are colonialism/postcolonialism, creolizing/Creole, ethnicity, stereotyping, intersectionality, identity and culture. Based on these theories, we have been able to think about why our world can still have an element of colonialism and how creolizing not only can occur during colonialism. With the concept intersectionality, we have been able to access more than one factor that affects the individual at the meeting with others. We have also been able to access and illustrate how humans can have multiple identities, cultures, and that culture is not a fixed and a uniform phenomenon.

I denna studie undersöker vi vilka vardagliga upplevelser och erfarenheter invandrarungdomar från två ungdomsverksamheter i förorten har av rasism. Till detta har vi fokuserat på två huvudområden, dels hur vardagsrasismen kommer till uttryck i ungdomarnas liv, och hur man kan förstå deras erfarenheter utifrån begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, och dels hur ungdomarna hanterar deras upplevelser. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsansats använts där sju semistrukturerade intervjuer har gjorts med invandrarungdomar från förorten. Vårt metateoretiska perspektiv har varit socialkonstruktionism, med postkolonialism som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi specifikt använt oss av de teoretiska begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, vilka används för att analysera och förstå materialet. Materialet har i sin tur kodats, tematiserats, kategoriserats, och analyserats utifrån ovannämnda teoretiska perspektiv. I analysen har vi kommit fram till att den rasbiologiska historien tillsammans med koloniala värderingar aktualiseras och än idag präglar invandrarungdomar ifrån förortens vardag på ett påtagligt sätt. Detta kommer främst till uttryck genom en upplevd annorlundahet och ojämlikhet mellan dem som är rasifierade och de som anses som norm i samhället. Det i sin tur gestaltades genom två olika former, dels genom en upplevelse av att bemötas som ''den Andre'', och dels genom att bedömas utifrån stereotypa föreställningar. Dessa former aktualiserades delvis genom raslärans kvarlevor, där slaven och djuren blev tydligt framträdande, och även genom en stereotypisering utifrån attributen skägget, sjalen, och platsen förorten, vilka i sin tur resulterat i att ungdomarna betraktats som bl.a. självmordsbombare, terrorister och gangsters. Vidare visar resultaten att sättet att hantera rasismen på var av varierande slag, men vi fann tre övergripande strategier: att försöka söka sig till och vistas inom trygga områden, att hålla sig borta från rasismen på olika sätt (undvika, bortförhandla, anpassning), samt att göra motstånd via gruppverksamheter. Slutligen problematiseras och diskuteras hur invandrarungdomarnas erfarenheter av rasism direkt eller indirekt kan leda till social utstötning och skapa en förstärkt exkludering, samt det sociala arbetets betydelsefullhet. / In this study, we examine the everyday experiences immigrant youths from two youth activities in the suburb have about racism. To do this, we focused on two main areas, first how everyday racism inherent in young people's lives, and secondly how they deal with their experiences of racism. To be able to examine their experience have we done a qualitative research approach used by semi-structured interviews on seven young immigrants from the suburb. Our meta-theoretical perspective has been social-constructionism, with post-colonialism as the main theoretical basis. According to this we use the concepts ''the Other'' and stereotyping, which are applied to the material. The material has been encoded, thematized, categorized and analyzed on the basis of the above theoretical perspectives. Concluding remarks is that the racial story along with colonial values today characterize and affects the life of the young people living in the suburbs in a tangible way. This is mainly expressed through a perceived differentness and inequality between those who are racialized and those which are considered as the norm in society. That was depicted through two different forms, first through an experience of being categorized as '' the other '' and secondly by judged by stereotypes. These forms was actualized by the remains of the racial-doctrine, where the slave, and the animals were clearly visible, and also by a stereotyping by attributes like the beard, shawl, and the place suburb, which the result show that resulted in that young people is being regarded as eg suicide bombers, terrorists, and gangsters. Moreover, the results also show that the way to deal with racism was varied, but we have been able to categorize them in three main strategies: to try stay in safe areas, to stay away from racism in different ways (avoiding, removing, negotiating, adaptation), and to resist through group activities. Finally, we problemized and discusses how the immigrant youth experiences of racism directly or indirectly leads to social exclusion.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande fenomen. Trots detta så existerar fortfarande ett stigma mot de som drabbas i form av negativa föreställningar om denna grupp. Stigmatiserande attityder finns i samhället i stort samt inom vården och kan resultera i negativa konsekvenser för den som blir utsatt. Detta är inte i linje med vårdens uppdrag där alla ska behandlas med värdighet och respekt. Syfte: Beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever stigma inom vården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av kvalitativ design med en induktiv ansats. Resultatet är baserat på nio artiklar som kvalitetsgranskades utifrån ett protokoll framtaget av Hälsohögskolan i Jönköping samt analyserades utifrån Fribergs analyssteg. Resultat: Stereotypisering samt bristande vård utgör studiens övergripande teman. I dessa ingår underteman upplevelser av att anses vara inkompetent, upplevelser av social stämpling, upplevelser av bristande interaktion, upplevelser av att inte uppfattas som en hel människa samt upplevelser av kränkande bemötande. Slutsats: Det faktum att patienterna har psykisk ohälsa kan påverka vårdrelationen negativt. Stigmat kan skapa barriärer mellan patienter och vårdgivare samt kan ge upphov till lidande för patienterna. Vårdgivaren bör se människan bakom sjukdomen. / Background: Mental ill health is a widespread phenomenon. There is in spite of this still a stigma around the people affected that takes form of negative notions about this group. Stigmatizing attitudes exist both in society as a whole and in health care and may result in negative outcomes for the people affected by them. This is not in line with the commitment of health care where everyone should be treated with dignity and respect. Aim: To describe how people with mental ill health experience stigma in healthcare. Method: The study is a literature review with a qualitative design and an inductive approach. The result is based on nine scientific papers which were examined by quality through a protocol made by Hälsohögskolan in Jönköping and analysed with Friberg’s model of analysis. Results: Stereotypization and insufficient care are the general themes of the study. These themes includes the subthemes experiences of being considered incompetent, experiences of social labelling, experiences of insufficient interaction, experiences of not being perceived as a whole person and experiences of offensive treatment. Conclusions: The occurrence of patients having mental ill health may affect the relationship between caregivers and the patients in a negative manner. The stigma may create barriers between patients and caregiver and may result in suffering for the patients. The caregivers should see the person behind the illness.

This study applies social identity theory to analyze social identification, social categorization, social comparison, and stereotypes in the first season of Vikings Valhalla. The analysis focuses on the portrayal of different stereotypes associated with the selected ethnic groups: Christians, pagans, and Christian Vikings, through clothing, behavior, language, and beliefs. These stereotypes serve as tools to establish character identities and differentiate between the groups. Despite the limited application of social identity theory in popular culture studies, this study demonstrates its usefulness in understanding group membership and social relationships in a fictional context. By applying social identity theory, the study provides insights into the social relationships among the chosen ethnic groups in the first season. It is observed that individuals strive for a positive social identity through group membership, identifying with and supporting their group members while also establishing boundaries against other groups. This can lead to the emergence of stereotypes, prejudices, and conflicts between the groups, which also shape perceptions and behaviors towards other groups. The study employs a qualitative content analysis method with a focus on visual aspects. It addresses three research questions related to religious and cultural stereotypes, social categorization, and social relationships. The findings of this study contribute to a deeper understanding of the religious and social dynamics portrayed in the first season of the TV series Vikings Valhalla. By analyzing the behaviors and interactions of the characters, it provides insights into how group membership, boundaries, and conflicts shape individuals' identities and influence their relationships with other groups in the series. This research emphasizes the complexity and fluidity of social identities and raises new avenues for future research in the field.