En ledare har historiskt sett framställts som en man och vissa studier påstår att det fortfarande är fallet. Samtidigt innehas fler ledande positioner av kvinnor och kvinnor uppfattas stereotypiskt besitta annorlunda attribut än män. Betyder det att män och kvinnor känner att de förväntas fokusera på olika variabler i sitt ledarskap? Studiens syfte är att studera och skapa en bättre förståelse för de upplevda förväntningar kvinnor respektive män har på sitt ledarskap, hur de hanterar potentiellt olika förväntningar samt om de agerar därefter. Studien är av en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats och intervjuer har utförts med sex respondenter. Litteratur har samlats in under arbetets gång samt kompletterats vid behov. Slutsatsen av studien visade på att kvinnor och män inte upplever några markanta skillnader angående förväntningarna på sitt ledarskap. Konklusionen av uppsatsen visar att män och kvinnor agerar i sina ledarroller utefter förväntningarna de upplever ifrån sina medarbetare. Diskussionen angående om hur vårt val av organisation, nämligen Landstinget i Kalmar Län, har påverkat resultatet eftersom alla respondenter anses vara omhändertagande samt besitta liknande utbildning, hålls i slutet av uppsatsen.

Syftet med denna studie har varit att se om det förekommer stereotypiska bilder av värderingar hos människor som anser sig höra till höger respektive vänster på den politiska skalan i Sverige. Studien har genomförts som en experimentell inomgruppsdesign där fokus legat på fyra  enligt psykologisk teori olika grundvärderingar som anses stå i motsats till varandra - selftranscendence och selfenhancement samt normativism och humanism. I Sverige finns ingen tidigare forskning på området, men forskning som utförts i andra länder indikerar att politiska opponenter utvecklar stereotypiska bilder av varandra och att detta kan påverka förhandlingar samt eventuellt också leda till överdrivna konflikter dem emellan. Den aktuella studien utgjordes av personer som skattar sig själva att höra till vänster (N=92) respektive höger (N=42) på den svenska politiska skalan. Resultatet visade att det skiljer sig markant i hur deltagare generellt skattade typiska personer som röstar antingen åt vänster eller höger inom den svenska politiken vad gäller deras grundvärderingar och slutsatsen kunde därför dras att det existerar stereotypiska värderingsbilder för de olika ändarna på den svenska höger- och vänsterskalan. Personer som själva skattar sig höra till vänster inom den svenska politiken visade sig också ha en tendens att i något högre grad utveckla stereotypiska värderingsbilder än personer som skattar sig till höger. För vidare forskning föreslås att jämföra stereotypiska värderingsbilder med verkliga värderingsskillnader mellan människor som skattar sig höra till höger respektive vänster för att kunna dra bättre slutsatser kring vilken påverkan dessa skulle kunna ha vad gäller konflikter inom politiken.

Läroplan för förskolan (2018) beskriver att förskolan ska arbeta med att motverka stereotypiska könsnormer, alla barn ska vara inkluderade samt att det ska vara jämställt mellan könen (s. 5–6). Läroplanen beskriver även att högläsning i förskolan är en viktig del för att lära barnen kommunikation, skapa diskussioner samt att barnen får ta del av barnlitteratur som skildrar samhället (a.a.  s. 8). Pedagogerna i förskolan, både barnskötare och förskollärare, har en viktig roll. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan analyserar val av barnlitteratur och deras genusmedvetenheten i det litteraturdidaktiska arbetet för att motverka stereotypiska könsnormer. Utifrån socialkonstruktivismen och några av dess centrala begrepp genus och könsnormer har studiens empiri analyserats och diskuterats. Både förskollärare och barnskötare har deltagit i intervjuerna och enkäten. Intervjuerna visar att förskollärarna analyserar och reflekterar mer och gör det genusmedvetet. Barnskötarnas svar visar att de anpassar bokvalet utefter barngruppens ålder och att de introducera böcker för de yngre barnen. Resultatet visar att pedagogerna är genusmedvetna och att de anser sig ha den kunskap om genus som behövs men att inte alla pedagoger använder det kontinuerligt. Enkäten är ett stöd till intervjuerna för att bredda bilden av hur det ser ut i förskolorna. Resultaten i studien visade på att pedagogers genusmedvetenhet i val av barnlitteratur är viktigare än vad man tror och det behövs mer utbildning om detta för pedagogerna.

Studien syftar till att lyfta fram de normer som eleverna kan komma i kontakt med när de arbetar med engelsktextböcker. Genom att framhäva och synliggöra de normer som kan återfinnas i textböcker möjliggörs reflektioner och diskussioner gällande andra människors livstillvaro, kulturer och samhällsfrågor i andra delar av världen där det engelska språket utövas (Lgr11, Skolverket, 2019). I bakgrunden redogörs för begrepp såsom jämställdhet, jämlikhet och normer. Dessa begrepp kopplas sedan ihop med den tidigare forskningen som presenteras i bakgrunden gällande könstillhörighet och könsstereotypiska drag, mångfald, kultur och länder samt familjekonstellationer. Vidare avslutas bakgrunden med tankar om hur det går att arbeta med normer i skolan och i engelskämnet. Datamaterialet som består av fyra olika engelsktextböcker anpassade för årskurs fyra utgör grunden av det empiriska materialet. Med hjälp av analytiska överväganden analyserades datamaterialet både genom en kvantitativ analys och en kvalitativ analys. Resultatet visa att stereotypiska normer fortfarande är en del av engelskläromedel och att vissa kulturer värdesätts högre än andra. Detta visar på att eleverna fortfarande påverkas av normer som kan begränsa handlingsutrymmet för dem som hamnar utanför mallen för vad som anses vara normalt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skapas och upprätthålls hos barn i ung ålder som går i förskolan. Vi har valt att fokusera på två olika förskoleavdelningar för att analysera hur personalen talar med barnen, men även hur barnen kommunicerar i leken. Två avdelningar på samma förskola, som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år, observerades och intervjuer utfördes med fyra förskolepersonaler. De centrala delarna i undersökningen är hur det biologiska könet upprätthåller könsrollerna, och den konflikt som då uppstår mellan de olikheter som det biologiska könet bär med sig och arbetet kring könsneutraliseringen. Undersökningen syftar även på hur pojkar och flickor kategoriseras in i olika roller och hur dessa isärhålls och hur ojämlikheten upprätthålls, men också hur den hierarkiska ordningen ser ut samt om dessa stereotypa könsroller går att motverka. En slutsats som kunde dras av studien var att personalen ville ha en jämställd avdelning, vilket endast har uppnåtts till en viss del. Detta visar på att de stereotypiska könsrollerna fortfarande exiserar i förskolans miljö och att det finns svårigheter med att ta sig ur och motverka dessa. I diskussionen tas problematiken upp angående dubbelheten mellan att bemöta könen utifrån deras biologiska skillnader och behandla pojkar och flickor lika. Det blir även tydligt hur dessa två tankesätt kan användas i förskolan liksom i det sociala arbetet. / The purpose of this study was to examine how gender is created and maintained among children at a young age who attend preschool. We have chosen to focus on two different departments, at the same preschool, to analyze how the staff is talking to the children, but also how the children communicates while they are playing. The two departments are working with children aged three to five years. We observed the departments and performed interviews with four staff members. The most essential in this study is to show how the biological sex sustains gender roles, and the conflict that arises between the differences that the biological sexes is carrying around and the work around gender neutralization. Also how boys and girls are categorized into different roles and how these are separated depending on the gender, and how inequality is maintained. But also to see what the hierarchy looks like and if these stereotypes can discourage. A conclusion that could be drawn from this study was how the staff wanted a gender equal department, and that they have partly achieved this. This indicates that the stereotypical gender roles still exists in the preschool environment and that it is very difficult to think and act gender neutral and counteract these gender roles. In the discussion it was brought up how the duality between treating the sexes by their biological differences or treating boys and girls the same can be problematic. It also becomes clear how these two ways of thinking can be used in preschools and in social work.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur stereotypiska hotet mot kvinnors karriärambitioner uppfattas påverka deras framgång i organisationen. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk forskningsansats. I studien genomfördes tio semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt en tematisk analys. Slutsats: Studiens slutsats överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de tre huvudkonsekvenserna från stereotypiska hot. Kvinnor upplever låga karriärmöjligheter, separerad identitet och ökad oro. Studien påvisar även stress som en konsekvens av en längre tids upplevelse av separerad identitet, vilket tidigare forskning inte funnit. Konsekvenserna gav oss en djupare förståelse av hur kvinnornas framgång iorganisationen påverkas av stereotypiska hoten. Förslag till fortsatt forskning: För att få en ännu djupare förståelse föreslår vi till fortsatt forskning att undersöka hur stereotypiska hot påverkar en organisation under en längre tid, genom att använda longitudinell metod. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en djupare förståelse hur stereotypiska hotet mot kvinnors karriärambitioner påverkar deras framgång i organisationens. / Aim: The aim of the study is to create a deeper understanding of how stereotypical threats for women's career ambitions perceived influence their success in the organization. To understand the women and the organization we designed research questions for this purpose; How does gender stereotypes in leadership impact women's idea of leadership? How does the stereotypical threat impact women's career aspirations to climb in the organization? How do women experience that their success is influenced by stereotypical threat in leadership? Method: The study used a qualitative research with a hermeneutic research approach. Ten semi-structured interviews were conducted, analyzed with a thematic analysis. Conclusions: The study's conclusion is consistent with previous research regarding the three main consequences of stereotypical threat. Women experience low career prospects, separate identity and increased anxiety. The study also found stress as a consequence of a longer experience of separate identity, which previous research has not found. Consequences gave us a deeper understanding of how women's success in the organization is influenced by stereotypical threats. Suggestions for future research: To get an even deeper understanding, we suggest further research to investigate how stereotypical threat affects an organization for a long time, using the longitudinal method. Contribution of the thesis: The study contributes to a deeper understanding of how the stereotypical threat to women's career ambitions affect their success in the organization.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka elevers motivation i matematikundervisningen i grundskolan utifrån ett genusperspektiv. Valda aspekter att utgå ifrån är dels huruvida elevers självbild samt självförtroende påverkar deras motivation. Dels hur omgivningens effekter, det vill säga hemmiljön, skolmiljön samt stereotypiska uppfattningar påverkar elevers motivation i matematik. Undersökningen har genomförts genom att samla in forskning, analysera den och sammanställa i ett resultat. Resultatet har sedan bearbetats i samband med litteratur inom ämnena motivation och genus.  Resultatet visar på skillnader mellan flickors och pojkars självbild samt självförtroende genom grundskolans matematikundervisning, dessa faktorer påverkar i sin tur elevers motivation. Vidare visar resultatet att stereotypiska uppfattningar från både hem- och skolmiljö påverkar elevers motivation.

Tourism is a giant industry that has a great influence on among other things economic and social well-being of many countries and the whole world. Travel motivation can be considered as one of the basis of the whole tourism industry. There are a lot of factors that influence this motivation and stereotypes are part of these factors. Therefore, it is important to study this subject, increased knowledge in the field of travel motivation and stereotyping can maximize all the positive effects that tourism industry has on the world, for example strengthen the economy and improve social relationships between countries. It can also help minimize all the negative effects like othering and negative stereotyping. The aim of this study is to analyze what stereotypical views Swedes have about Russia and, from there, analyze the impact they have on Swedish travel motives to Russia. This will be examined through literature study and an interview with a Swedish travel agency employee that have worked with trips to Russia for several decades. The results indicate that Swedish stereotypical views of Russia are predominately negative and have adverse impact on Swedes’ willingness to travel to Russia. Culture nevertheless plays a big role in image of the country and is the main attraction for tourists who choose to travel to Russia.

This essay analyses how Hinduism is portrayed within different textbooks produced for students attending senior high school in Sweden, spanning the years of 1998 until 2013. The analysis itself aims to identify any orientalist tendencies within the textbooks as well as how gender is portrayed. The textbooks are analysed from a set of criteria, namely, content, visual text, gender and text analysis. The analysis also examines what changes occur in regards to how textbooks portray Hinduism in the courses Religion A and Religion 1. Textbooks constitute a dominant part of the Swedish education system which makes the findings of this essay relevant and important for educators. The theory which acts as a foundation for this essay has been adapted from Edward Said’s Orientalism. Said argues that Orientalism is a political strategy which uses stereotypical descriptions of Hinduism to show the strength and superiority of the West. The textbooks studied here contain Orientalist tendencies to a varying degree and  Hinduism as a religion is portrayed in a simplistic manner throughout. Hinduism is also portrayed in sharp contrast to the structure of western society as a primitive religion in a way that is not fully consistent with how Hinduism is practiced in India and around the world today. There are tendencies toward latent orientalist perspectives. The gender perspective in regards to actual text is roughly unchanged throughout all the material used in the study. However, when viewing the images contained within the material, changes have been dramatic and the more recent textbooks now lean towards being dominated by illustrations of females as opposed to males.  The major change in discourse took place between the textbooks connected to Religion A and the books connected to Religion 1. There were significantly less orientalist tendencies present in the textbooks adapted to Religion 1 and a clear pattern could be discerned. Where orientalist tendencies had been diminished the authors had instead attached explanations to the text and expanded upon the subject-matter enabling the reader to gain a greater understanding of what everyday life as a Hindu entails. Another change which could be found in the analysis is that recent textbooks had adapted its subject-matter to conform to how the realities of Hinduism in India and the rest of the world actually look like today. The outdated and stereotypical attributes previously attached to Hinduism based on a western viewpoint have thus faded or been replaced altogether.

I dagens samhälle får pojkar och flickor olika möjligheter beroende på kön. Även fast Sverige förstås vara ett av världens mest jämställda länder återfinns ojämställdhet inom en rad områden där flickor och pojkar begränsas p.g.a. den rådande könsordningen. Pojkar uppmuntras till att vara aktiva, ta plats och prestera medan flickor uppmuntras till att vara passiva, omvårdande och fokusera på relationer vilket avspeglas i uppdelningen mellan könen på individnivå, men även på samhällsnivå i olika yrkeskategorier och i olika positioner. Barnlitteraturen som barn exponeras för säger något om nutiden, samtidigt som den förmedlar referensramar som barnet förhåller sig till i sitt eget identitetsskapande. Litteraturen kan utmana eller befästa rådande könsnormer gällande manligt och kvinnligt, där förskolan kan förstås ha en viktig position i att aktivt arbeta för att främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen att få en fördjupad förståelse för hur könsnormer görs och förmedlas i de bilderböcker som når väldigt många barn i Sverige oavsett deras sociala förutsättningar. West och Zimmermans teori ”doing gender” har varit den teoretiska utgångspunkten för studien i kombination med det normkritiskt perspektiv samt Nikolajevas schema för manliga och kvinn­liga egenskaper. Empirin består av de sju mest lästa bilderböckerna på det nätbaserade biblioteket Ugglo i ålderskategorin 3–6 år under år 2020. Dessa har analyserats genom kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där analysprocessen gjorts genom att först finna denotationer i text och bild och sedan konnoterat denotationer som framträtt. Resultatet visar att det är en manlig dominans i bilderböckerna och att karaktärerna gör kön genom kläder, utseende, attribut och handlingar. De manliga karak­tärerna utmanar ibland de stereo­typiska maskulinitetsnormer men framställs då ofta som komiska. De kvinnliga karaktärerna för­kropps­ligar både femininitet och maskulinitet men är förpassade till familjesfären. Dock befäster de manliga karaktärerna stereotypiska masku­linitets­normer mer än de överskrids genom att vara aktiva, handlingskraftiga, oberoende och våldsamma. Bilder­böckerna förstärker heterosexualitet som norm då den tas för given. De manliga och kvinnliga karaktärerna uppvisar känslor men de manliga karaktärerna fokuserar på att dölja känslor som ses som feminina. Resultatet ger en indikation på att bilderböckerna som många barn kommer i kontakt med i många fall befäster stereotypiska könsnormer och de utmaningar som görs av stereotypiska könsnormer är relativt små. Vilket kan gå i konflikt med förskolans styrdokument att aktivt jobba för jämställdhet och motverka att barnen begränsas av könsterotypiska föreställningar.