Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar med problemlösning för andraspråkselever. Urvalet i studien är fyra lärare som genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer delger sina tankar, åsikter och erfaren­heter kring ämnet. Resultatet visar att lärare har en entydig bild av att anpassningar bör göras för att andraspråkselever ska nå kunskapskraven i mate­matik. Dessa anpassningar görs genom olika metoder och arbetssätt, exempelvis finger­femman och att låta eleverna presentera sina olika lösningar för varandra. Lärare finner det gynnsamt att låta eleverna arbeta tillsammans och vara varandras draghjälp. Arbetet med ord- och begreppsförståelse är en viktig del för elevernas kunskaps- och språkutveckling. Detta arbete underlättas och tydliggörs med hjälp av bildstöd och konkret material. Studiens slutsats är att språket ses som den största svårigheten i problemlösningsarbetet. Lärare använder olika arbets­metoder och tillvägagångssätt för att hjälpa andraspråkelever att utvecklas både språkligt och matematiskt. Kamrat- och språkstöttning ses som användbara mede­l till att hjälpa de elever som har otillräckliga språkkunskaper. Däremot ska ansvaret inte ligga hos eleven när det gäller olika översättningssituationer, då det inte är förenligt med barnkonventionen. Samtidigt upplever lärare att språk­stöden tenderar att översätta för mycket, till följd av en avsaknad pedagogisk utbild­ning. / The purpose of this study is to deepen the knowledge of how teachers work with problem solving for second language students. The sample in this study are four teachers who, through semi-structured qualitative interviews, share their thoughts, opinions and experiences on the topic. The results show that teachers have a clear picture of the adjustments that should be made for second language students to reach the knowledge requirements in mathematics. These adapta­tions are made through different strategies and working methods, such as the five fingers-method and letting the students present their different solutions to each other. Teachers find it beneficial to let students work together and be each other's support. The work with word and concept comprehension is an important part of the students' knowledge and language development. This work is facilitated and clarified with the help of image support and laboratory materials. The study con­cludes that language is seen as the biggest difficulty in problem solving. Teachers use different working methods and approaches to help second language students develop both linguistically and mathematically. Peer support and interpreters are seen as useful means to help students who have insufficient language skills. However, the responsibility should not lie with the student when it comes to differ­ent translation situations, as it is not compatible with the Convention on the Rights of the Child. At the same time, teachers feel that interpreters tend to trans­late too much, due to a lack of pedagogical training.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur kulturskolelärare ser på gemensamhetsskapande aktiviteter i sin pianoundervisning samt hur dessa påverkar elevers sammanhållning och lärande. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur som behandlar positiva effekter av användning av gemensamhetsskapande aktiviteter. Litteratur som behandlar motsatta effekter saknas. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet med dess fokus på appropriering, mediering, situerade aktiviteter, den proximala utvecklingszonen och scaffolding. En kvalitativ forskningsansats används med fokus på hur lärare tolkar, förstår och konstruerar gemensamhetsskapande aktiviteter. Som datainsamlingsmetod används semistrukturerade intervjuer och som analysmetod används tematisk analys. I resultatet framkommer att användning av gemensamhetsskapande aktiviteter i pianoundervisningen medför både fördelar och svårigheter. Några fördelar med gemensamhetsskapande aktiviteter är att elever lär sig att lyssna på varandra, utvecklar rytm-, puls och tempokänsla, vågar spela upp inför andra samt provar olika musikaliska roller. Några nackdelar med gemensamhetsskapande aktiviteter är att de är tidskrävande och svåra att organisera samt svåra att hitta bra notmaterial till. De gemensamhetsskapande arbetssätt som används är bland annat spel med läraren på enskild lektion, fyrhändigt/flerhändigt pianospel/spel i grupp och lekar i grupp. I diskussionen förs resonemang kring hur fördelar och nackdelar av gemensamhetsskapande aktiviteter påverkar elevernas sociala sammanhållning och musikaliska lärande. Exempelvis kan kammarmusikspel bidra positivt, då elever lär sig olika roller i ensemble och skapar en specifik stämning i den. Samtidigt kan samma aktivitet bidra till negativa konsekvenser om pianoeleven får för svår stämma eller om medlemmar i en ensemble umgås inte utanför lektionssammanhang. / The purpose of the present study is to investigate how cultural school teachers view community-creating activities in their piano teaching and how these affect students' cohesion and learning. The background chapter presents literature that deals with the positive effects of using community-building activities. There is a lack of literature that deals with opposite effects. The theoretical starting point of the study consists of the socio-cultural perspective with its focus on appropriation, mediation, situated activities, the proximal development zone and scaffolding. A qualitative research approach is used with a focus on how teachers interpret, understand and construct community-creating activities. Semi-structured interviews are used as the data collection method and thematic analysis is used as the analysis method. The results show that the use of community-creating activities in piano teaching has both advantages and difficulties. Some of the benefits of community-building activities are that students learn to listen to each other, develop rhythm and pulse as well as a sense of tempo and try different musical roles, learn to dare to play in front of others. Some disadvantages of community-building activities are that they are time-consuming, difficult to organize and difficult to find good sheet music material for. The community-creating ways of working that are used include playing with the teacher in a single lesson, four-handed/multi-handed piano playing/group playing and games in group. The discussion deals with how the advantages and disadvantages of community-creating activities affect students' social cohesion and musical learning. For example, chamber music can contribute positively as students learn different roles in ensemble and create a specific mood in it. At the same time, the same activity can contribute to negative consequences if the piano student gets too difficult parts to play or if members of the chamber music ensemble do not see each other outside the classroom.

Through discontinuous growth and its use in multiple sectors the podcasting established itself as a medium to be reckoned with in the future. Recently, the mainstream scene of French podcasting has seen, among its usual professionally produced shows, the presence of a few podcasts involving a clear and subjective message of activism. These manifestations, although a minority in the head of the charts, are only the visible part of a phenomenon made possible by the “long-tail” dimension of this medium. Indeed, although overwhelmed by the multitude of shows forming this tail, various activist circles have been able to take advantage of the myriad of useful qualities that this medium affords by creating their own programs. With the aim of grasping the interest shown by French activists in podcasting, this thesis was supported by the interviews of two French citizens working for progress through podcasting. The findings of these discussions were backed by active listening to the episodes produced and hosted by these participants and by three auto-ethnographic vignettes tracing the various stages of the creation of a podcasting show by the author of this work. The analysis of these results has been treated under the lenses of adequate theories to demonstrate that activists have a practical relationship with podcasting allowing them to reach their community active offline through participatory and independent episodes

Bakgrund: Sjuksköterskor inom Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård arbetar med övergångsvård. Tidigare forskning visar att vården vid övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin ofta blir svår och att patienterna kan känna sig oförberedda. Sjuksköterskorna upplever svårigheter att samarbeta mellan mottagningarna och det blir då svårt att hjälpa patienten som ett resultat av det. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrivs väldigt lite i den tidigare forskningen, både i världen och inom Sverige. Genom att lyfta fram sjuksköterskans erfarenheter kring övergången skulle vården kunna utvecklas till att bli mer personcentrerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor erfar omvårdnaden i samband med övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk till vuxenpsykiatrisk vård. Metod: Totalt deltog nio deltagare som intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier, tolv subkategorier som summeras i ett tema som är att vilja skapa förutsättningar för patienten vid övergången. Slutsats: Sjuksköterskorna på Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård är missnöjda med övergångsvården och upplever att det finns organisatoriska problem. Sjuksköterskorna önskar tydligare rutiner, bättre kommunikation mellan mottagningarna, bättre samarbete mellan mottagningarna och att övergången anpassas efter patientens mognad och vårdprocess och inte ålder. / Background: Nurses in Child and Adolescent Psychiatry and Adult Psychiatric Care work with transitional care. Previous research shows that care during the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry often becomes difficult and that patients may feel unprepared. The nurses experience difficulties in cooperating between the clinics and it will then be difficult to help the patient as a result. The nurses' experiences are described very little in the previous research, both in the world and within Sweden. By highlighting the nurse's experience of the transition, care could be developed into a more person-centered care during the transitions. Aim: To describe how nurses experience nursing in connection with the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatric care. Method: A total of nine participants who were interviewed via semi-structured interviews participated. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result consists of four categories, twelve subcategories that are summarized in a theme that is to want to create conditions for the patient during the transition. Conclusion: The nurses at Child and Adolescent Psychiatric and Adult Psychiatric Care are dissatisfied with the transition care and feel that there are organizational problems. The nurses want clearer routines, better communication between clinics, better cooperation between the clinics and that the transition is adapted to the patient's maturity and care process and not age.

The aim of this thesis is to explore the social media-communication between the E-sport team Team Allliance and their fans, and doing so with the perspective of Jenkins basic theory on Convergence Culture, also called Participatory Culture, and within this theory-concept, researchers J. Sanderson and J.W. Kassings’ research article from 2011 concerning Tweets and blogs in sports media.   Data was gathered by two kinds of methods: qualitative semi-structured interviews with members of the Swedish E-sport team Alliance together with a quantitative textanalysis of Tweets published by the interviewed. The data showed that the purposes of the teams communication by Twitter posts, to a large extent consisted of providing news and updates and to interact with their large fanbase, actively working for establish a good relationship with their fans.

Studiens syfte är att lyfta och bidra med kunskap om förskollärares arbete med de tysta barnen i förskolan och genom detta belysa ett underbeforskat område, som av erfarenhet är av relevans för den pedagogiska praktiken. Studien antar en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna i studien arbetar på olika förskolor med barn i ålder 1–6 år i två olika kommuner. Teoretiskt tar studien sin utgångspunkt i det relationella perspektivet för analys av resultatet med fokus på relationer och kommunikation. Resultatet visar på att de tysta barnen i förskolan oftast uppfattas som de blyga och eller försiktiga barnen i förskolan, vilket alla studiens förskollärare var överens om. Av resultatet framkom relationens betydelse, kommunikation och förskollärarens förhållningssätt som viktiga aspekter som påverkar arbetet med de tysta barnen i förskolan. Förskollärarna i studien poängterar vikten av att de tysta barnen inte glöms bort och att dem synliggörs mer utifrån sina egna förutsättningar och behov. Utifrån resultatet visar förskollärarnas berättelser, att de anser att arbetslaget har större möjlighet att tillgodose de tysta barnens olika behov om arbetslaget arbetar som ett team och har samma mål och synsätt på arbetet. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultat och vad dessa innebär för förskollärares uppdrag i förhållande till vald teori, bakgrund och tidigare forskning. Aspekter som framkommit under arbetes gång som kan ha påverkat studiens resultat i form av metodval, tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras och utvärderas i en metoddiskussion och avslutningsvis lyfts förslag för vidare forskning fram.

Background: The society is rapidly changing in a demographic matter. As a result of this nurses are required to be equipped with the right skills and knowledge to approach a more diverse patient group. Hence, the health care is dependent on cultural competent nurses, without them the health care is vulnerable. Previous studies show that nurses are faced with great challenges when it comes to encounters with patients from different cultural backgrounds and that they lack the essential cultural knowledge which effects the quality and standard of care. This means high demands on the nursing curricula to integrate guidelines for cultural competence and educate future nurses in order to make them more prepared for their future profession. Aim: To explore nursing students experiences of practicing cultural competence in care of patients from diverse cultural backgrounds, a qualitative study in Gauteng province, South Africa.  Method: The chosen method was qualitative. Eight individual semi-structured interviews were conducted and analyzed with inspiration from Burnard’s (1996) four-step content analysis. Findings: The findings showed the main-category: beneficial components in cultural competent care, with three sub-categories: positive attitudes and adapting of care, gaining knowledge from cultural encounters with patients and existing contextual insights of own culture and other cultures. The beneficial components included the positive attitudes of the participants and their ability to adapt the care around cultural challenges. Gaining knowledge from cultural encounters with patients and having existing contextual insights of own culture facilitated the encounters with patients. Findings also showed the main-category: barriers in providing a cultural competent care with three sub-categories: disrupted communication, limited levels of cultural knowledge and lack of trust. Disrupted communication was mostly due to the language barrier, a huge problem as important information was left out and the system of getting interpreters faulted. The limited levels of cultural knowledge were based on limited knowledge about different cultures. Lack of trust originated from patients’ strong cultural belief while disbelieving in the westernized health care which resulted in a non-trusting relationship between health care personnel and patients.  Conclusion: There were several barriers as well as facilitators, though the barriers were more dominating in character. Therefore, more education is needed so nursing students feel empowered and more secure when encountering patients from different cultures. Continuing education is also needed for registered nurses as well as prospective and further research is required in order to obtain the best resources for implementation of cultural competence.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur musiklärarstudenter med inriktning sång i de olika genrerna jazz, folkmusik och klassisk musik ser på pianots roll i sångundervisning. Tidigare litteratur och forskning berör pianots användande inom ramen för instrumentalundervisning och hur det kan påverka olika undervisningssituationer. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka de individuella uppfattningar som finns hos musiklärarstudenterna angående pianots roll i sångundervisning. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att pianot har en kulturell betydelse, vilket gestaltas genom erfarenheter av hur pianot har använts inom olika genrer och allmänna förväntningar på att använda pianot. Dessutom framkommer att musiklärarstudenterna har ambivalenta förhållningssätt till pianots roll, vilket skildras i beskrivningar av vilka möjligheter och svårigheter pianots olika användningsområden kan föra med sig. I diskussionen lyfts frågor angående innebörden av att ta efter sin lärares didaktiska val gällande förhållningssätt till pianot i sångundervisning, men även frågor som berör musiklärarutbildningen som traditionsinriktad respektive nytänkande. Slutligen diskuteras sångundervisning med eller utan piano, med utgångspunkt i pianots möjligheter och svårigheter. / The purpose of this study is to examine how music teacher students specialized in the different genres jazz, folk music and classical music view the function of the piano in singing lessons. Previous research refers to the use and influence of the piano regarding instrumental teaching. The study is qualitative and is based on the sociocultural perspective on learning. Semi structured interviews have been used as a method to investigate what individual perceptions the music teacher students have on the functions of the piano in singing lessons. To analyse the material, thematic analysis has been used as a method. The result shows that the piano is culturally associated, which is seen in the different use of the piano within different genres. The piano as an instrument associated with general expectations has also been observed. Furthermore, it appears that the music teacher students have ambivalent approaches to the function of the piano, which is depicted in descriptions of the possibilities and difficulties that can occur in different ways of using the piano. In the discussion, questions about the ability to adopt the teacher’s didactic choices is mentioned. Also, the role of the music teacher program based on tradition and rethinking is discussed. Additionally, the consequences of teaching singing students with or without the piano is discussed, based on the possibilities and difficulties of the use of the piano.

The rise of TikTok has revolutionised our interaction with music on social media, altering how we discover and share songs. Artists recognise TikTok's potential as a launchpad for their careers, while music streaming platforms have embraced user-generated content and introduced features for incorporating music into online sharing. Based on a user centred mixed-methods approach of content analysis and semi-structured interviews with established TikTok creators, this thesis investigates the motivations and mindsets behind sharing music-related content on the platform. Overall, 285 videos were analysed in the first research pillar and 16 user-interviews were conducted in the second pillar. The interviewed participants were all located in the US, under the age of 30 and required to have posted music-related content in the past 30 days. The data of both research pillars was analysed based on an inductive affinity mapping process. The study identified four distinct creator mindsets: reach-oriented, music-oriented, artist-oriented, and self-oriented mindsets. Each mindset represents a unique approach to music sharing, shaped by specific creator motivations and content themes. The study recommends features that enhance personalisation, facilitate music sharing and authentic self-expression, and offer customisation options for visual aesthetics. Additionally this research recommends exploring AI-generated sounds to create a framework for sharing music in a set context, following trending audio ideas on TikTok. The concept of personalisable sharing templates is explored, highlighting the different nuances to be considered when designing them for creators with different mindsets and offering customisation options to express themselves. By considering the unique motivations and characteristics of each mindset and content theme, these design implications aim to enrich the creator experience, foster engagement within the TikTok community and meaningful connections between creators and their audience. In conclusion, this thesis highlights the importance of considering distinct creator mindsets and content types when exploring motivations and user needs in music sharing on TikTok, providing a foundational guideline for platform designers and music industry professionals to tailor their strategies to meet the specific needs and preferences of creators. Future research should evaluate the discovered mindsets based on a quantitative approach and investigate the applicability of these mindsets to other areas of content creation, further extending our understanding of user needs and motivations across various domains when sharing content online. / TikToks frammarsch har revolutionerat vår interaktion med musik på sociala medier och förändrat hur vi upptäcker och delar låtar. Artister förstår TikToks potential som en möjlig språngbräda för deras karriärer, medan musikstreamingtjänster har välkomnat användargenererat innehåll och infört funktioner för att inkludera musik i online-delning. Baserat på en användarcentrerad mixad metod bestående av innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer med etablerade TikTok-kreatörer, undersöker denna avhandling motivationen och tankesättet bakom att dela musikrelaterat innehåll på plattformen. 285 tiktok videor analyserades, följt av 16 användarintervjuer. Samtliga intervjuade var under 30 år, befann sig i USA, samt hade publicerat musikrelaterat innehåll under de senaste 30 dagarna. Data från båda delarna av arbetet analyserades baserat på en induktiv affinitetskartläggning. Studien identifierar fyra distinkta tankesätt hos kreatörer: räckvidds-orienterade, musikorienterade, artist-orienterade och själv-orienterade tankesätt. Varje tankesätt representerar en unik inställning till musikdelning, formad av specifika motivationskällor och innehållsteman. Studien rekommenderar funktioner som förbättrar personaliseringen, underlättar musikdelning och autentiskt självuttryck samt erbjuder anpassningsalternativ för visuell estetik. Dessutom rekommenderar denna forskning att utforska AI-genererade ljud för att skapa ett ramverk för att dela in musik i konkreta sammanhang, utefter ljudrelaterade idétrender på TikTok. Ett koncept med anpassningsbara mallar för delning undersöks och belyser de olika nyanser som bör beaktas vid utformandet av dem för kreatörer med olika tankesätt samt erbjuder anpassningsalternativ. Genom att ta hänsyn till de unika motivationskällorna, egenskaperna för varje tankesätt och innehållsteman ämnar dessa designförslag att berika kreatörs-upplevelsen, främja engagemang inom TikTok-communityn och etablera meningsfulla kontakter mellan kreatörer och deras publik. Sammanfattningsvis belyser den här avhandlingen vikten av att ta hänsyn till kreatörernas olika tankesätt och innehållstyper vid undersökning av motiv och användarbehov vid musikdelning på TikTok, vilket ger en grundläggande riktlinje för plattforms-designers och yrkesmän inom musikindustrin att skräddarsy sina strategier för att möta kreatörernas specifika behov och preferenser. Framtida forskning bör utvärdera de upptäckta tankesätten baserat på en kvantitativ metod och undersöka tillämpligheten av dessa tankesätt på andra områden för innehållsskapande, vilket ytterligare ökar vår förståelse för användarnas behov och motiv inom olika domäner när de delar innehåll online.

Data from underlying research has become increasingly important to scientists and the public in recent decades. As a result, funders and journal publishers have become increasingly demanding that scientists share their data. Universities have also been encouraged to advance their data sharing support units as a result of this development. Earlier studies on data sharing among scientists have primarily explored the barriers to data sharing, while motivations and perceptions among scientists that have shared their data have been examined less. To this end, this thesis investigates perceptions and responsibilities on data sharing among ecologists that have shared data in an open data repository within the last 12 months. As a public-funded and university-supported repository, the Swedish National Data Service (SND) is selected for this purpose. Semi-structured interviews with six ecologists are conducted to evaluate their motivations and perceived responsibilities on data sharing, The theory of planned behavior (TBP) serves as theoretical framework. Earlier TPB models are adapted to include new factors that potentially influence data sharing behavior among ecologists. The interviews highlight several individual and institutional factors that influence ecologists' data sharing in the SND repository. On the individual level, the informants perceive a strong personal responsibility to share their data publicly. On the institutional level, they perceive that journals have a large responsibility, and the findings indicate that journal pressure, in isolation, has a positive impact on data sharing. Perceptions about the SND support are ambiguous among the informants. While generally perceived as helpful and quality enhancing, most informants found it stressful and time consuming to share their data via the SND support. Thus, the combination of journal pressure and perceived stress associated with preparing data for SND has a negative influence on the motivation to share the data in the repository. Unless data sharing in SND is facilitated, or the pressure from journals is mitigated, scientists might increasingly opt for using repositories that require less strict metadata descriptions. / Data från underliggande forskning har blivit allt viktigare för forskare och allmänheten under de senaste decennierna. Såväl forskningsfinansiärer som utgivare av vetenskapliga tidskrifter har ställt allt högre krav på att forskare ska dela sina data. Universiteten har också uppmuntrats att utveckla sina stödenheter för datadelning. Tidigare studier om datadelning bland forskare har i första hand undersökt hinder för forskare från att dela sina data, medan uppfattningar bland forskare som har delat sina data inte har undersökts i lika stor utsträckning. Denna avhandling undersöker uppfattningar och ansvar för datadelning bland ekologer som har delat data i ett öppet dataarkiv under de senaste 12 månaderna. Dataarkivet vid Svensk Nationell Datatjänst (SND) väljs för detta ändamål eftersom det stöds av flera universitet och är offentligt finansierad. Semistrukturerade intervjuer genomförs med sex ekologer för att utvärdera drivkrafter och upplevda ansvar kring datadelning. Teorin om planerat beteende (TBP) används som teoretiskt ramverk. Tidigare TPB-modeller anpassas för att inkludera nya faktorer som kan påverka datadelningsbeteendet hos ekologer. Intervjuerna belyser flera individuella och institutionella faktorer som påverkar ekologernas datadelning i SND. På individnivå upplever informanterna ett personligt ansvar att dela sin data offentligt. På institutionell nivå anser de att tidskrifter har stort ansvar och resultaten tyder på att påtryckningar från tidskrifter har en positiv inverkan på datadelning. Uppfattningar om SND-supporten är tvetydiga. Många upplevde stödet hjälpsamt och kvalitetshöjande, men också att det var stressigt och tidskrävande att dela sina data via SND-supporten. Således har kombinationen av påtryckningar från tidskrifter och upplevd stress i samband med förberedelse av data för SND en negativ inverkan på datadelning i arkivet. Såvida inte datadelningen i SND underlättas, eller påtryckningarna från tidskrifter mildras, kan forskare i allt högre grad välja att använda arkiv som kräver mindre strikta metadatabeskrivningar.