This thesis investigates the influence of wheelset structural flexibility and track flexibility on the vehicle-track dynamic interaction, mainly in terms of wheel-rail forces up to 200 Hz, using simulations and measurements. The previous knowledge in this field is first reviewed and summarized, then two case studies are selected for investigation. The first case study involves a locomotive running on a tangent track section at a speed of 140 km/h, while the second one deals with a newly designed motor coach running at two adjacent and tangent track sections with different track components and at speeds up to 280 km/h. For the locomotive case study, the wheelset dynamic properties are first investigated through experimental modal analysis (EMA) for a frequency range of 0-500 Hz, assuming free boundary conditions. The EMA results showed relatively low wheelset eigenfrequencies. A three-dimensional finite element (FE) model, which also includes the wheelset gear-box, is then developed and validated against the measurements for frequencies up to 200 Hz with good agreement. The FE results displayed a significant influence of the wheels’ flexibility on the wheelset’s total structural flexibility. In order to assure proper representation of the track flexibility the vertical and lateral dynamic track properties at a sleeper are measured through a special vehicle at standstill, and measured track irregularities are used. In the numerical simulations, the wheelset structural flexibility is introduced using the calculated eigenmodes above while so-called moving track models are used to model the track flexibility. The simulated wheel-rail forces are then validated against measured ones obtained from corresponding on-track measurements. Results from the simulations highlight the importance of proper track flexibility modelling and track data and also show a significant influence of the wheelset structural flexibility on the lateral track forces. For the motor coach case study, the wheelset dynamic properties are determined through numerical modal analysis using a rather simple FE model and a number of eigenmodes are then introduced in the simulations. The vertical and lateral track dynamic properties at selected track sections are measured using the standstill technique but rolling stiffness measurements, where the vertical track flexibility in the frequency range 5-50 Hz is measured continuously along the track, are also included. The track flexibility is introduced through moving track models. Measured track irregularity and vertical track roughness are also considered. Basic numerical simulations, where the calculated track forces are compared to measured ones, are first performed and followed by a set of parametric studies. The results display a significant influence of the track flexibility on vertical wheel-rail forces for frequencies above 80 Hz, with higher forces for the stiffer track (but weaker rails). The effect of wheelset structural flexibility on the lateral force is also confirmed. The parametric studies highlight the importance of track flexibility modelling and show that modifications of the vertical track receptance, motivated by uncertainties in the pertinent measurements, can improve the simulated forces. / QC 20100701

Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper. Dessa kunskaper påverkar elevernas syn på sig själva som skribenter och denna självbild följer dem genom hela livet. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur lärare i skolår 3 säger att de arbetar med att kombinera språklig struktur och korrekthet med skrivlust. Metod: Vi har genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever från skolor i två kommuner. Intervjuerna med eleverna föregicks av en skrivövning för att göra situationen mer konkret för dem. Vi har tagit en fenomenografiskt inspirerad ansats för att genom det synliggöra intervjupersonernas tankar kring skrivutveckling. Efter transkriberingen av intervjuerna analyserades och kategoriserades materialet med utgångspunkt i våra teorier vilka grundar sig i Vygotskijs och Hallidays syn på språk och lärande. Resultat: I vår studie har det framkommit att det fria skrivandet har en stor roll då lärarna förknippar detta med elevers lust att skriva, och att lärarna ser mängden text som eleverna producerar som ett mått på deras skrivkunskaper. Lärarna är rädda att arbete med språklig struktur och korrekthet i elevernas texter kan hämma deras skrivlust, därför separeras detta arbete från elevernas skrivande till fristående övningar. Det kreativa skrivandet och en kvantitativ syn på kunskap dominerar på bekostnad av formella och mer kvalitativa kunskaper. Lärarna lyfter samtidigt fram vikten av att eleverna får möjlighet att skriva i olika genrer, för att få betryggande förkunskaper. Vi får dock inte några klara svar på olika genres betydelse och ser inget medvetet arbete med dessa. Studien visar att eleverna själva inser nyttan av att kunna skriva och de lyfter fram värdet av att behärska skrivandets alla regler. Eleverna framhåller förkunskapernas betydelse och det finns elever som menar att de inte får detta i det fria skrivandet. Vi har i vårt material försökt spåra två didaktiska tillämpningar, som representerar skilda synsätt på skrivundervisning, i lärarnas arbetssätt. Vi ser tydliga spår av framförallt skrivprocessen men även genrepedagogiken. Dock anser vi att lärarna inte strikt följer ett synsätt utan använder sig av fragment av tillämpningarna.

Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur chefer använder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig åt mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, två från industribranschen och två från servicebranschen har vi besvarat vår problemställning ”Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna åt mellan olika kontexter?” Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar. Vi kan konstatera att vår modell kan användas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlättar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill säga en sämre fungerande internkommunikation. Utifrån detta kan vi rekommendera företagen till utöka användandet av elektroniska kanaler, förtydliga målen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar på hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget.

Örebro University Department of Social Sciences Sociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p. Essay 15 p, Spring -08. Title: ”Youth (work)seekers” Author: Karolina Lindell Abstract This essay focuses on young people’s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I’m interested understanding the relationship between structure and agency. I have used Anthony Giddens and Pierre Bourdieus theory’s about the link between structure and agency and have tried to see the similarities and the differences between the sociologist’s theories. Working class people have been affected in negatives terms by both the quality and quantity of jobs currently available that does not demand a degree from University. Work opportunities for working class people have shifted away from reasonably paid skilled or semi-skilled industrial work to much lower paid service and out-of-reach white-collar work. Young people are the ones who suffer the most from the new conditions in the labour market and the traditional transitions from school to work have started to collapse. It is the working class kids that have the most problems finding work. In the Swedish small town where I did my interviews the industrial and electronic companies have moved their production facilities and the small town suffers from mass unemployment. There is a great difference between what young people wants to work with and what opportunities they have on the job market. Young people without higher education have also a longer time to get a job, and to get their own accommodation, compared to their parent’s generation. The change in conditions for youth people have affected working class kids more negatively than kids from middle class backgrounds. On the other hand have the individualization changed the social class structure. It is difficult for all young people today to get their first job, no matter what social background they have. It is increasingly up to the individual to market herself on the job market and to be interesting for employers.

Denna studie är inriktad mot olika organisationsmodeller och dess påverkan på medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Människor spenderar mycket tid i organisationer och de har därför stor påverkan på våra liv och vår psykosociala hälsa. Organisationerna ser olika ut, vilket ger upphovet till frågan huruvida vår psykosociala hälsa påverkas beroende på vilken organisationen vi befinner oss i, och om så är fallet vilka organisatoriska påverkningsfaktorer finns? Denna studie har som syfte att utifrån arbetsgivares erfarenheter och tolkningar studera huruvida olika organisationsmodeller påverkar dess medarbetares psykosociala hälsa, samt undersöka hur arbetsgivarna anser sig arbeta med den psykosociala arbetsmiljön inom de olika organisationsmodellerna. Studien utgår från tre organisationsmodeller: den strukturella, Human Resource (HR)- och den politiska organisationen samt Karasek & Theorells modell kring psykosocial hälsa och arbetsmiljö, krav- kontroll och stödmodell. En kvalitativ undersökningsmetod användes och tre intervjuer har genomförts inom olika organisationer, där samtliga tre organisationsmodeller undersökts. Resultatet visar att centrala organisatoriska dimensioner skiljer sig inom organisationerna och påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa på olika sätt. HR- organisationen och dess arbetsgivare visades arbeta med den psykosociala arbetsmiljön och hälsan i störst utsträckning medan den strukturella organisationen arbetade och prioriterade detta minst.

Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egna undervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det är här de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes även vara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang, vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogisk forskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skapar planering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna i skolan för undervisningen behövs aktuella studier. Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolor söktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer de upplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val. Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade att planeringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer av kontexter. I det teoretiska perspektivet i studien presenterades olika didaktiska teorimodeller med syfte att hjälpa läraren att ta beslut i valsituationer. Fokus för dessa var stoff, målformulering och reflektion över den egna praktiken. Metoden som tillämpades i studien hade en kvalitativ ansats och karaktäriserades som multipel fallstudie. Denna metod valdes för att få en fyllig redogörelse av lärarnas undervisningsplanering samt tillgång till subjektiva faktorer (tankar, känslor och önskningar) och en bredd av information. Resultatet visade att dessa lärare inte använde sig av några specifika modeller för att skapa sin undervisningsplanering. Anledningar till detta var den vikt lärarna lade vid flexibilitet i planeringen då en stor påverkansfaktor utgjordes av eleverna och deras socioekonomiska och kulturella miljö. Även lärarnas bedömning av elevers mognad och dess samband med ålder spelade stor roll för utformningen av planeringen. Lärarna påverkades även av en slags inre styrning då de resonemang de förde kring undervisningsplanering var färgade av deras egna värderingar och personliga erfarenheter. En övergripande slutsats utifrån undersökningen var att lärarens egen personliga kontext utgjorde en stor påverkansfaktor i konstruktionen av undervisningsplaneringen.

Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus. Inklusionskriterierna var att deltagarna hade varit pensionärer i minst tio månader och upp till fem år. Exklusionskriterierna var att deltagarna inte skulle ha några funktionsnedsättningar samt var oberoende av andra för att klara sina dagliga liv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pensionärer. Analys av data gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjuerna resulterade i 5 kategorier Mening med att fortsätta med produktiv aktivitet, Att känna sig fri i sin vardag, Det sociala umgänget, Att bli påmind om åldrandet, Att acceptera pensioneringen.Två av fem  kategorier innehar subkategorier. Resultatet visade att ett aktivt deltagande i det dagliga livet, efter pensionering, var betydande för informanterna för att uppleva en menningsfull vardag. Informanterna i studien beskriver upplevelser av deras dagliga liv efter pensionering. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att en mental förberedelse inför pensionering bidrar till en balans mellan olika dagliga, produktiva, instrumentella och fritidsaktiviteter och att en daglig struktur upprätthålls genom att sysselsätta sig med produktiva aktiviteter och fritidsaktiviteterna, vilket anses viktigt. Det framkommer även att ett aktivt liv i olika föreningar och organisationer kan leda till ett bättre social umgänge, förstärkt självkänsal, vilket kan leda till en bättre hälsa hos äldre.

Aus der Einleitung: "The authors of the seven meta-structure papers in this issue have to be applauded for their inspiring attempt to suggest and elaborate a new meta-structure of mental disorders consisting of five ‘ clusters ’. At first sight this proposal seems to be considerably simpler than the current diagnostic classifications structure used by DSM-IV-TR (17 categories ; APA, 2000) and, in some parts, more convergent with the ICD-10 (10 categories ; WHO, 1993). Against the background of dissatisfaction expressed with the current diagnostic classification structure for mental disorders and its principles, the authors provide a selective critical review of relevant research. In particular, evidence is examined to address the question of whether current individual mental disorders differ sufficiently from each other and whether the current more fine-graded distinction of specific mental disorders and their grouping in 10 major classes according to ICD-10 and 17 in DSM-IV-TR is justified. To help answer this question, a prioricriteria were chosen in the form of a wide range of ‘validators ’ grouped into so-called ‘causal’ risk factors (i.e. shared genetic risk factors, familiality, shared environmental risks, shared neural substrates, shared biomarkers, shared temperamental antecedents) and factors thought to be more likely to reflect the clinical picture itself (shared abnormalities of cognitive and emotional processing, symptom similarity, rates of co-morbidity, course, treatment response). The results of this impressive exploration are interpreted to suggest a substantial reduction of the current major classes to five clusters and a fairly large residual category of disorders not yet assigned. Particularly noteworthy examples for classificatory changes associated with the proposed meta-structure involve: the suggestion to group anxiety, somatoform and depressive disorders together under the term ‘emotional disorders ’ ; the allocation of bipolar disorders to the ‘psychotic cluster ’ ; and the formation of a broad externalizing cluster that comprises substance use disorders, some of the personality disorders and impulse control disorders. [...]"

Syftet med denna uppsats är att studera fyra kvinnors syn på tid, struktur och kreativitet på servicedesignbyrån Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de använder tiden. Slutsatsen av denna studie är i korthet att kontrollen av tid är viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, är centrala för att se och förstå tiden och upprätthålla kontrollen av tid. Informanternas strävan är att skapa fylld tid, som är värdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv känsla av att ha tid. Det är då kreativiteten släpps fri. / The purpose of this thesis is to study four women's view of time, structure and creativity at the service design agency Transformer design. Through interviews and participant observation, I examine how time, structure and creativity interact for them, and how they use time. The conclusion of this study is in brief that the control of time is important to the experience of time. Structure, visible and invisible, is central to see and understand time and maintain control of the time. The informant's aim to create filled time, which is valuable time, and by controlling time they create a positive sense of having time. That's when creativity is released.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete är viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med ångest och depression. Från detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgängliga i det kliniska arbetet med ångest- och depressionsliknande lidanden genom att svara på frågeställningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla värden? Skriftliga beskrivningar från tre deltagare samlades in och analyserades utifrån en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland åtta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrågasättandet och övergivandet av tidigare värden och följandet och definierandet av nya värden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillämpning. Sist ges även förslag till vidare forskning. / The introduction highlights the importance of working with meaning-making processes and argues that this work is lacking in clinical work with anxiety and depression. The aim in this study is to render meaning-making processes available to clinical work with anxiety and depressionlike afflictions by answering the research question: How do we search for and create meaningful values? Written descriptions from three participants were gathered and analyzed with a descriptive phenomenological method which made possible the identification of a psychological process structure. Among eight identified partial processes, questioning and abandonment of earlier values and following and defining of new values were found. How to work with meaning-making processes in a clinical setting is suggested. Last, suggestions for future research are presented.