Lärlingsutbildning är nära anknuten till arbetsmarknaden, fokuserar på praktiskt lärande och ställer höga krav på eleverna. Studie- och yrkesvägledning är effektivt men outforskat inom lärlingsutbildning på gymnasiet. Syftet med studien att utforska hur studie- och yrkesvägledning bedrivs inom lärlingsutbildning på gymnasieskolan. Med en kvalitativ ansats har nio studie- och yrkesvägledare inom lärlingsutbildning på gymnasiet intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Genom tematisk innehållsanalys har ett flertal teman utvecklats som beskriver vägledningsbehov, vägledningens upplägg och utmaningar inom lärlingsutbildning. Utbildningens särskilda upplägg innebär andra förutsättningar som kan skapa andra behov än inom skolförlagda gymnasieutbildningar. Fördelarna med lärlingsutbildning och arbetslivsanknytningen skulle kunna användas för att utveckla studie- och yrkesvägledningen inom utbildningen. Arbetsfördelningen mellan studie- och yrkesvägledare och yrkeslärare väcker intresse på grund av yrkeslärarnas centrala roll i studie- och yrkesvägledningen. Lärlingselever mognar snabbare men behöver stöd i utvecklingsprocessen. Felinformation, felval och elevgruppens sammansättning är utmaningar inom lärlingsutbildningen som samverkar. Trots utmaningar inom elevgruppen finns indikationer på att lärlingsupplägget kan gynna vissa elever.

När det kommunala aktivitetsansvaret lagstiftades 2015 fick kommunerna som krav att se till att unga mellan 16-19 år som varken arbetar eller studerar blir erbjudna lämpliga insatser. Det framkommer dock inte hur insatserna avser att stötta ungdomarna mot sysselsättning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inom kommunalt aktivitetsansvar arbetar med ungdomarna samt på vilket sätt insatserna gynnar ungdomarnas återgång till sysselsättning. Frågeställningar som besvaras är: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att kunna stödja och motivera ungdomarna inom kommunalt aktivitetsansvar? På vilket sätt anser studie- och yrkesvägledare inom kommunalt aktivitetsansvar att insatserna hjälper ungdomarna tillbaka till studier?  Vad anser studie- och yrkesvägledare att det finns för utvecklingspotential i de insatser som finns i syfte att stödja och motivera ungdomarna mot studier, arbete eller annan sysselsättning? Till studien tillämpades en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom kommunalt aktivitetsansvar. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorin Careership och begreppet upplevd självförmåga. Det visar sig i studien att det relationsskapande arbetet spelar stor roll för att kunna arbeta med ungdomarna utifrån deras förutsättningar och behov. Insatserna syftar även till att ge ungdomar verktyg och färdigheter att hantera utmaningar samt bidra till insikter som kan stärka ungdomars tro på sin egen förmåga. Det betonas dock att insatserna behöver utökas för att tillgodose de ungas individuella behov.

Syftet med denna studie var att undersöka yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar av vägledning i låg- och/eller mellanstadiet. Forskningsfrågorna handlar om vilken betydelse vägledarna upplever att vägledning i yngre åldrar har för elevernas framtida studie- och yrkesval samt vad vägledare som arbetar med vägledning i yngre åldrar tror att tidig vägledning har för effekter på samhället. För att svara på våra frågor har en kvalitativ metod använts där 8 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare har intervjuats. Genom Gottfredsons Theory of Circumscription and Compromise samt CIP- teorin har det blivit möjligt att analysera det insamlade materialet.  Resultatet visar att yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med studie- och yrkesvägledning i låg- och/eller mellanstadiet ser ett stort värde i insatsen.

Ett skolmisslyckande kan bero på flera olika faktorer så som utanförskap och psykisk ohälsa. En konsekvens av skolmisslyckande är bland annat ungdomsbrottslighet där skolan är den främsta skyddsfaktorn för att motverka detta enligt forskning. Studiens syfte är att undersöka vilken roll studie- och yrkesvägledaren har i det förebyggande arbetet för att motverka skolmisslyckanden och öka förståelsen för studie- och yrkesvägledarens kompetens samt undersöka hur studie- och yrkesvägledaren arbetar med att vidga elevernas handlingshorisonter. Erfarenheter från åtta utbildade yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasiet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att studie- och yrkesvägledarens uppdrag blir begränsat pågrund av tidsbrist och oförståelse för uppdraget och att relationsskapande är en av de viktigaste faktorerna att arbeta med för att motverka skolmisslyckanden. Studie- och yrkesvägledning är en process som behöver börjas i tid men för att det ska kunna ske, behöver skolledningen skapa sig en bild av vilka kompetenser en studie- och yrkesvägledare faktiskt har att tillgå. Om skolledningen får en förståelse för vad en studie- och yrkesvägledare kan bidra med, kan studie- och yrkesvägledning ge en positiv inverkan och därmed bidra med att motverka skolmisslyckanden och i förlängningen även motverka ungdomsbrottslighet.

Det har inte skett någon förändring i antal byten av gymnasieprogram på tio år. Programbyten har en stor roll i hur elever upplever program och är en viktig pusselbit inte bara för eleverna själva utan även för studie- och yrkesvägledare föratt förstå hur övergången till gymnasiet upplevs av eleverna. Forskning visar på att det finns brister i forskning kring övergångar hos elever och även programbyten. Syftet med denna studie är att utveckla mer kunskap över programbyten i gymnasiet och se vilka faktorer och konsekvenser som det medför för eleverna. Med hjälp av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare belyses frågan om programbyten på gymnasiet med semistrukturerade intervjuer, transkribering och tematisk analys. Resultatet visar på att programbyten till stor del beror på personliga faktorer men grundar sig i för lite information, bristande vägledning i tidig ålder i skolan och avsaknaden av struktur av vägledning genom skolgången. Vidare visar resultaten även att studie- och yrkesvägledare har en stor involvering och påverkan på elever kopplat till positiva och negativa programbyten. Analysen visar att Careership och Bourdieus teorier båda har relevans för att förstå ämnet och att tidigare forskning visar liknande resultat som resultaten i denna studie, trots att de finns skillnader i studiernas huvudsakliga syfte. Slutligen diskuteras de mest centrala delarna i resultatet och tidigare forskning samt hur framtida forskning kan ha programbyten som en del i liknande forskning om andra ämnen för att stödja relevant forskning om elevers upplevelser av en viktig tidpunkt i deras liv.

Flera studier visar att det råder en matchningsproblematik mellan elevers gymnasieval och arbetsmarknadens behov. Från år 2025 införs en komplettering av skollagen som innebär att planering och dimensionering av gymnasial utbildning ska ta hänsyn till både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan resonerar kring kompletteringen av skollagen (som har sitt ursprung i SOU 2020:33) och hur de tror att kompletteringen kan komma att påverka deras arbete med vägledning. Mot den bakgrunden undersöks även vad studie- och yrkesvägledare anser att kompletteringen av skollagen kan ge för effekter både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Studien utgår från Patton & McMahons teori The Systems Theory Framework of Career Development och Hodkinson & Sparkes teori Careership: a sociological theory of career decision making samt begreppen habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Empirin samlas in med en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Resultatet visar att studiens informanter har sparsam information om kompletteringen av skollagen och resonerar kring att det finns flera utmaningar med vägledningsarbetet i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Studie- och yrkesvägledare erhålleren viktig funktion i elevers valprocess och har en betydande roll i arbetet med att förbättra matchningen mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens behov.

Detta examensarbete behandlar problematiken av vägledning där nyanlända kräver mer tid och fler insatser för att individer ska kunna utveckla kunskaper om ett nytt utbildningssystem och arbetsliv. Syftet med undersökningen är att utforska och förstå de strategier och insatser som används för att underlätta integrationen av nyanlända. Undersökningen syftar även på hur studie-och yrkesvägledare arbetar med de olika strategierna och insatser för att stödja nyanlända i deras integrationsprocess. Undersökningen riktar fokus mot både studie- och yrkesvägledare och nyanlända. Frågeställningarna i undersökningen är därför:  Vilka strategier och insatser tillämpar studie- och yrkesvägledare i sin interaktion med nyanlända under vägledning för att främja deras integration? På vilket sätt upplever de nyanlända de strategier och insatser som studie- och yrkesvägledare använder under vägledningen? Analysen utgår från olika teorier, bland annat Careership, Systems Theory Framework, Career Management Skills, Social Cognitive Career Theory där begreppen handlingshorisont, brytpunkt, habitus, fält och socialt kapital lyfts fram. Utifrån åtta semistrukturerade intervjuer med fyra studie- och yrkesvägledare och fyra nyanlända visar resultatet att strategier och insatser med koppling till vägledning, förkunskaper, validering, stereotypiska val, nätverk samt språk har visat sig vara centrala för att nyanlända enklare ska integreras.

Studien syftar till att ge fördjupad kunskap inom vilka förväntningar, erfarenheter,upplevelser och tankar klienter och studie- och yrkesvägledare har av studie- och yrkesvägledning. Frågeställningarna berör förväntningar, erfarenheter och bilden av studie - och yrkesvägledning som ges ur ett klientperspektiv och ur ett studie- och yrkesvägledareperspektiv. De valda teoretiska begreppen i denna studie är Donald E Super´s teori – Life Career-rainbow som behandlar olika roller som människor avser att ta på sig från det att de föds och successivt blir äldre. Ytterligare ett valt begrepp är Pierre Bourdieus begrepp – Habitus. Habitus är något alla människor bär med sig och habitus bestämmer hur människor handlar, tänker och uppfattar sin verklighet runt omkring sig.Den sista teorin som tas upp är Sigmund Freuds psykoanalytiska teori som beskriver att allt beteende är bestämt. Allt beteende har en drivkraft eller särskild orsak, och själva beteende tillfredställer olika behov eller önskningar en individ kan ha.Framtagandet av empirin i denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativundersökningsmetod i form av en semistrukturerad intervjugudie.Huvudresultatet som framkommit utifrån denna undersökning är främst att den tidigare forskningen fortfarande styrker väl hur bilden av studievägledning ser ut även idag. Det finns många resultat utifrån analysen men några av de rör att förväntningar som klienter har på studie- och yrkesvägledare varierar. Det finns skillnader i denna studie i jämförelse med den undersökta forskningen, gällande vad en bra och mindre bra studie- och yrkesvägledare representerar. Utifrån studie- och yrkesvägledarperspektivet framgår ett resultat att studie - och yrkesvägledarna har en god självbild av sig själv och den studie- och yrkesvägledning de erbjuder. Funderingar kring klienters självförtroende före och efter avslutat vägledningssamtal framgår i analysen. Ytterligare slutsatser finns vidare beskrivet i analysen.

Unga ställs inför ett stort utbud av utbildningar och ett arbetsliv i ständig förändring. Forskning visar att behovet av att stärka ungas valkompetens har ökat. Att välja utbildning, och samtidigt veta vad man vill göra längre fram, är svårt för ungdomar. En forskningsrapport från Skolverket framhåller att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur ungdomar väljer gymnasieutbildning. Enligt läroplanen ska skolan bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av social och kulturell bakgrund. Studie- och yrkesvägledningen ska fungera som en kompensation för vilken stöttning eleven får med sig hemifrån. Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig oavsett i vilken kommun eleven studerar. Den nationella styrningen av uppdraget är inte reglerad och preciserad, utan det är upp till varje kommun och skola att avgöra hur resurser för studie- och yrkesvägledning fördelas. I mitt examensarbete genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med fem studie- och yrkesvägledare inom den kommunala grundskolan. Syftet var att få kunskap om arbetet med valkompetens och likvärdighet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. I intervjustudien framkom att professionen upplever att det finns brister i likvärdigheten mellan skolorna. Kunskap kring läroplan och styrdokument samt vad som påverkar ungas val finns inom professionen. Dock saknas det ett systematiskt arbete med karriärvägledning. Det saknas även en plan för hur studie- och yrkesvägledning kan förebygga att unga begränsas av social och kulturell bakgrund i sina framtida val. Skolinspektionen och Statens offentliga utredningar, SOU, drar likande slutsatser när det gäller brister i likvärdighet och kvalité för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Om skolan ska fungera som jämlik arena i samhället, och arbetet med studie- och yrkesvägledning spegla styrdokumenten, behöver resurser satsas på karriärlärande insatser i grundskolan.

The purpose of this study was to investigate guidance counsellors’ conceptions and experiences of information and communication technologies (ICT) in career guidance. The study has also investigated if counsellors, after graduation from the Bachelor of Arts in Study and Career Guidance program, consider themselves equipped to meet a digitized society. Qualitative interviews were made with eight professional guidance counsellors in primary and secondary schools. The collected data has been analyzed inspired by thematic analysis. The results of the study showed that ICT in guidance is perceived as a positive complement with a great potential. Based on our study we can conclude that ICT in guidance is seen as something positive with a great potential. Based on the results of our study, we conclude that the counsellors agree that the study program needs to be changed and expanded to reflect the needs of a changing society. / Syftet med denna studie var att undersöka studie- och yrkesvägledares uppfattningar och erfarenheter av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i vägledning samt undersöka om vägledare, efter examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen, känner sig rustade att möta ett digitaliserat samhälle. Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod. Totalt åtta yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskola intervjuades. Den insamlade empirin analyserades med inspiration utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visade på att IKT i vägledning uppfattas som ett positivt komplement med en stor potential. Utifrån resultatet av vår studie kan vi konstatera att IKT i vägledning upplevs som något positivt med en stor potential samt att studie- och yrkesvägledarna är eniga om att utbildningen behöver förändras och kompletteras utifrån samhällets förändrade behov.