Denna studies syfte är att undersöka hur arbete med vid vägledning på lågstadiet utförs av, och fördelas mellan, studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Syftet inbegriper även hur intervjupersonerna upplever att den vida vägledningen på lågstadiet påverkar eleverna. Bakgrunden till valet av detta ämne är bristen på forskning om studie- och yrkesvägledning på lågstadiet. Undersökningen kommer genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Resultatet av intervjuerna kommer analyseras med hjälp av, bland annat, Bolman och Deals strukturella perspektiv, vilket härstammar ur deras organisationsteori The four frame – model. Resultatet av studien visar att arbetet med vid vägledning på lågstadiet existerar, men skiljer sig åt i utformning mellan de olika grundskolorna i studien. Det framkommer även att det finns mål för den vida vägledningen, men att det verkar behövas tydligare riktlinjer för arbetets utformning. Någonting annat som framkom var att den vida vägledningen på lågstadiet verkar ha haft störts inverkan på hur många yrken eleverna kan räkna upp.

Allt färre elever väljer att gå yrkesprogram på gymnasiet. Yrkesprogrammens låga status och bristfällig information riskerar att leda till att elever väljer bort yrkesprogram på felaktiga grunder och försvårar val efter intresse. Trots att yrkesprogram ofta anses vara alternativ för elever med lågt meritvärde finns det även elever med högt meritvärde som väljer yrkesprogram. Studiens syfte var att öka kunskapen kring vad som påverkar elever vid gymnasievalet och vad som möjliggör det normbrytande valet att välja yrkesprogram trots högt meritvärde. Studiens forskningsfrågor handlade om hur elever som gått ut grundskolan med högt meritvärde resonerar kring sitt val, samt kring problematiken att yrkesprogram har låg status. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasieelever som studerar på yrkesprogram. Social Cognitive Career Theory användes för att analysera den insamlade empirin. Eleverna upplevde många fördelar med det valda programmet men påverkades samtidigt av de negativa föreställningar som andra har av yrkesprogrammen och hanterade detta på olika sätt. Studiens resultat visar att bland annat stöd och information möjliggör det normbrytande valet, och att medelmeritvärden spelar en viktig roll i elevers val av gymnasieprogram. Resultatens relevans för studie- och yrkesvägledning diskuteras och förslag på möjliga åtgärder presenteras.

De ungdomar som saknar sysselsättning i form av skola, arbete, praktik eller övrigt har möjligheten att ta emot hjälp från det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Dessa syftar till att vägleda ungdomarna mot en sysselsättning i hopp om att de i längden kan erhålla en gymnasieexamen eller få inträde till arbetsmarknaden. Dessa ungdomar har dock i många fall en misstro till auktoriteter som följd av misslyckade tidigare relationer och det kan då bli en utmaning för de anställda inom KAA att nå fram till ungdomen. Vidare blir en paradox tydlig då en ser ett starkt behov av relationsskapande, med en grupp som kan motsätta sig detta. Denna uppsats har därför syftat till att undersöka hur anställda inom KAA arbetar relationsbyggande med sina ungdomar och hur de tror att relationsbyggandet kan relateras till ungdomens måluppfyllelse med hjälp av frågeställningarna; Hur skapar studie- och vägledare inom KAA relationer med sinaungdomar? Samt; Vilken påverkan kan relationer ha för ungdomarnas måluppfyllelse? Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med vägledare som har en aktiv anställning inom KAA och tillsammans med tidigare forskning samt teorier/begrepp så som Bronfenbrenners ekologiska modell analyseras och diskuteras empirin. Resultatet visar att vägledarna ser relationsbyggande som en viktig del av arbetet inom KAA för att inte bara ungdomarna ska nå de uppsatta målen, utan också för att förbereda dem inför kommande relationer i framtiden. Vägledarna har även lyft ett flertal arbetsmetoder som de anser vara viktiga vid relationsskapandet så som förebyggande arbete, aktivt lyssnande och maktbalans.

Studiens syfte är att kartlägga hur de studie- och yrkesvägledare som är aktiva inom högskola, universitet och vuxenutbildning upplever att de grävande, samt de relationsskapande processerna fungerar under ett vägledningssamtal som sker på distans via digitala plattformar jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De frågeställningar som ämnar besvara studiens syfte är: Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att den grävande samtalsmetodiken i ett vägledningssamtal fungerar när det sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att det fungerar att skapa ett empatiskt samtalsklimat i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; samt Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att relationsskapandet mellan studie- och yrkesvägledaren och den sökande fungerar i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal? Problemformuleringen grundar sig i att digital vägledning historiskt sett använts mer till att förmedla information snarare än att förmedla valkompetens. Problematiken handlar således om huruvida det empatiska samtalsklimatet, de relationsskapande processerna, samt den grävande samtalsmetodiken (probing) är lika högkvalitativ i ett digitalt vägledningssamtal som i ett fysiskt. Studien använder sig av en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare aktiva inom högskola, universitet eller vuxenutbildningen intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån Egans The skilled helper model, samt Malténs kommunikationsteori. Resultaten visar att informanterna generellt inte upplever någon betydande kvalitetsskillnad när grävande samtalsmetodik används i ett digitalt vägledningssamtal jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De upplever också att de relationsskapande processerna, den personliga kontakten, och samtalsklimatet är annorlunda i det digitala samtalet jämfört med i det fysiska. Det går dock inte att dra några slutsatser kring om detta är hämmande för det digitala vägledningssamtalets kvalitet.

Alla elever i grundskolan når inte behörighet att påbörja studier inom de nationella gymnasieprogrammen utan går vidare till introduktionsprogrammen. Obehöriga elever inom introduktionsprogrammen är den målgrupp som verkligen behöver studie- och yrkesvägledning eftersom de ofta har stora stödbehov. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur eleverna inom introduktionsprogrammet individuellt alternativ (IMA) upplever sin studietid inom programmet samt deras erfarenheter, upplevelser och behov av studie- och yrkesvägledning inom sitt program. Metoden för att uppnå syftet är kvalitativa intervjuer med fem elever inom IMA. Den teoretiska utgångspunkten är Careership. Respondenterna i denna studie uttrycker att deras motivation till att gå i skolan har ökat under studietiden inom IMA. De har inte några större erfarenheter av den vida studie- och yrkesvägledningen, men däremot av den snäva vägledningen. Respondenterna har inte fått möjlighet att utveckla sin valkompetens. De är nöjda med den vägledning som de har fått inom sitt program. Elever inom IMA befinner sig i en brytpunkt och i en period av rutin som möjliggör en positiv förändring för dem. Ett tydligt ansvarstagande för studie- och yrkesvägledningen inom IMA kan på längre sikt minska både individers utanförskap samt samhällets kostnader för de individer som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Framtida forskning skulle kunna vara en större longitudinell studie som undersöker hur studie- och yrkesvägledning kan göra skillnad för elever inom IMA och hur studie- och yrkesvägledning kan påverka de stora samhällskostnader som alla unga utan fullständig utbildning innebär.

I en granskning av Skolinspektionen framkom att ansvaret för vägledningen i skolan ligger på den enskilda studie- och yrkesvägledaren, vilket betonas i de styrdokument som reglerar vägledning i skolan. Syftet med studien är att få en inblick i hur studie- och yrkesvägledare inom grundskolan uppfattar och beskriver skolans arbete med vägledning i vid bemärkelse. Trots tydliga styrdokument som framhäver den vida vägledningens betydelse för eleverna, finns det stora brister i hur skolorna arbetar med detta. Forskning visar att vägledning i vid bemärkelse fungerar bäst när den är förankrad på alla nivåer i kommunen med tydliga mål. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare och resultatet analyserades med stöd av karriärteorier samt styrdokument och tidigare forskning. Resultaten visar att för att elevernas valkompetens ska kunna utvecklas behövs vägledning i vid bemärkelse där flera professioner samverkar med varandra. Framtida forskning i ämnet skulle kunna vara att skapa en likvärdig nationell plan för studie- och yrkesvägledare som alla skolor arbetar utifrån. / A review by the Swedish Schools Inspectorate revealed that the responsibility for guidance in the school lies with the individual study and career counsellor, which is emphasized in the governing documents that regulate guidance in the school. The purpose of the study is to gain an insight into how study and career counsellors in compulsory school perceive and describe the school's work with guidance in a broad sense. Despite clear governing documents that emphasize the importance of broad guidance for students, there are major shortcomings in how the schools work with this. Research shows that guidance in the broadest sense works best when it is anchored at all levels in the municipality with clear goals. Qualitative interviews were conducted with six study and career counsellors and the results were analysed with the support of career theories as well as governing documents and previous research. The results show that in order for the students' choice competence to be developed, guidance is needed in a broad sense where several professions collaborate with each other. Future research in the subject could be to create an equivalent national plan for study and career counselors from which all schools work.

Vårt alltmer mångkulturella samhälle, ställer krav på interkulturell kompetens i undervisnings- och vägledningssammanhang, inte minst i mötet med nyanlända elever på Språkintroduktion. Beroende på elevernas olika skolbakgrund och förutsättningar har många av dessa elever svårigheter att uppnå de kunskapskrav som behövs för att få behörighet till gymnasiet eller fullfölja gymnasieutbildningen. Språkintroduktion kan konstateras vara en komplex verksamhet och därmed finns svårigheter att skapa de förutsättningar som behövs för eleverna att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med interkulturell vägledning med nyanlända ungdomar. Val av teoretisk utgångspunkt i studien är karriärteorin SCCT, dock kommer denna teori mesta att behandla en av frågeställningarna, där den upplevda självförmågan kopplas till självinsikt och motivation hos eleverna. Vidare fördjupas studien i sin helhet, genom koppling av tidigare forskning om kulturmöten och vägledningsstrategier i olika kulturella kontexter. Syftet är att öka förståelsen för dels vilka synsätt som ligger bakom de resonemang som förs av respondenterna, dels lyfta de framgångsfaktorer som beskrivs för ett interkulturellt möte. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med sju verksamma studie- och yrkesvägledare på Språkintroduktion har genomförts. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna besitter en interkulturell kompetens, vilket innebär att både förhållningssätt och vägledningsstrategi anpassas till den målgrupp de möter. De utmaningar som uppkommer på grund av både språkliga och kulturella skillnader, bemöts genom skapande av förtroendefulla relationer mellan vägledaren och den vägledde samt att hänsyn tas till den nyanländas livssituation. Genom nyfikenhet och uppmuntran kan vägledningssamtalen mynna ut i effektiva möten för att diskutera elevernas framtida studie- och yrkesval. Hur eleven ser på sina möjligheter i det nya landet speglas av hur hen upplever sig klara av att hantera utmaningarna (upplevd självförmåga), där motivationen kan förstärkas för framtida steg. För framtida forskning hade intervjuer med elever på Språkintroduktion varit givande för att få en inblick i deras upplevelse av deras studie- och yrkesval i ett nytt land.

Två centrala aspekter av studie- och yrkesvägledning berör studiemotivation och det normkritiska uppdraget. Studiemotivation är en av flera faktorer till ökad frånvaro på gymnasiet, enligt Skolverket. Studien undersöker bakomliggande faktorer till studiemotivation ur ett binärt genusperspektiv, för att vidga studie- och yrkesvägledares perspektiv i arbetet med genusmedvetet motivationsarbete. Studie- och yrkesvägledares intervjusvar och gymnasieelevers enkätsvar skapar tillsammans en grund för en jämförande analys som utmynnar i ett försök att utveckla vägledningsarbetet med studiemotivation. Fem teman har extraherats i den tematiska analysen, vilka är att vara framgångsrik eller nå personlig framgång, att ha framtidsmål, att ha självkännedom, egna och andras värderingar samt vikten av sociala relationer. Studiens resultat strider till viss del mot etablerad forskning då resultaten pekar på att skillnaderna är små mellan flickor och pojkar. Genom schablonbilderna “duktiga-flickor” och “bråkiga-pojkar” diskuteras bekräftelser och motsättningar av dessa i ljuset av resultatet. Diskussionen berör även problematik som kan uppstå av de skillnader som synliggörs mellan studie- och yrkesvägledarnas och gymnasielevernas uppfattningar av bakomliggande motivationsfaktorer till studie- motivation.

Elevers skolavhopp som har sin grund i låg motivation och bristande valkompetens kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull. Syftet med studien är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation i grundskolans senare år. De frågeställningar som vi använt oss av är: Hur vet studie- och yrkesvägledare vilka elever som har låg studiemotivation och hur söker de upp dessa? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever? Hur ser studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor ut på skolorna för deras arbete med att motivera elever? Utifrån semi-strukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare visar resultatet att om rätt förutsättningar ges i form av tid, kontinuitet och samarbetsmöjligheter kan deras arbete stötta elever att stärka sin självkännedom, sätta upp mål och göra en handlingsplan i syfte att öka elevernas inre motivation och förhindra skolavhopp.

I denna examensuppsats undersöker författarna hur erfarna studie- och yrkesvägledare arbetar med ungdomar med problematisk frånvaro. Studien är avgränsad till grundskolan och är baserad på semistrukturerade intervjuer. Under bakgrund och tidigare forskning har författarna använt sig av lagar, styrdokument, statliga utredningar, careershipteorin av Hodkinson och Sparkes och ett flertal andra studier. Resultatet av studien tolkar författarna utifrån litteratur och intervjuer att elevgruppen ofta känner utanförskap och undviker skolkontext då hemmamiljö känns tryggare. I vissa fall utvecklar eleverna på grund av utanförskapet psykisk ohälsa och social isolering. Dessa elever har ofta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kan ha problem både med skoluppgifter och sociala relationer. Det finns många olika vägar till mål men vissa elever har gett upp framtidsmål. De tror sig inte kunna nå till något mål för att de har negativa erfarenheter av att klara skolsituationer, har svårt att förstå olika sammanhang samt känner sig inte alltid delaktiga. Utifrån studien så ser författarna att en vägledares styrkor kan vara samtalsmetodik, ge motivation och att vara relationskapande. Många elever har utvecklat problematisk frånvaro under lång tid och problematiken kan eskalera till fler individuella problem i vuxen ålder. Kunskap om problematiken verkar i vissa fall vara begränsad på skolor och med det ser författarna att detta är en utmaning som drabbar elever, familjer och samhället. Utifrån denna studie så är några framgångsfaktorer relationsbyggande, tidiga individuella insatser utifrån elevens behov och samverkan mellan olika aktörer. Detta för att stärka självförtroende hos eleverna så de kan nå förståelse till sammanhang och utveckla valkompetens.