The present study investigates through five in depth interviews high-school teachers thoughts about students choices and selecting choices, what teachers believe shapes and affects students educational and occupational choices, and also, how these choices according to the teachers should go to. The underlying reasons for the topic and purpose of the study are based on reports done by The Swedish Schools Inspectorate (2013:5) showing that teachers find it difficult to integrate guiding interventions in the regular pedagogy, actions the Swedish Education Act say they has a responsibility to take on. The result in this study shows that teachers believe that students choices are formed in relation to the knowledge and information they obtain in different social contexts and in relationships with others close, like friends and parents. However, the teachers don’t believe that all students have an accurate picture of the reality, which can lead to wrong choices. Wrong choices are characterized by getting influenced by other close, like choosing as their friends, and or base their choices on inadequate knowledge about what pathways and occupations really contains and means. Students choices should be, according to the teachers, characterized by choosing in relation to their own abilities, interests and actual will, and especially be based on accurate knowledge about how the reality actually works. / I föreliggande studie undersöks genom fem kvalitativa intervjuer hur lärare i grundskolans senare årskurser (6-9) uppfattar elevers val och väljande. Det innefattar vad lärarna upplever formar och påverkar elevers studie- och yrkesrelaterade val, men också, hur dessa val enligt lärarna bör gå till. De bakomliggande motiven till studiens ämnesområde och syfte grundar sig på rapporter från framförallt Skolinspektionen (2013:5) som visar att skolans lärare har svårt att integrera vägledande insatser inom den ordinarie undervisningen, insatser de enligt skollagen har ett ansvar för att ta sig an. Av resultatet i denna studie framgår att lärarna uppfattar att elevernas valbara studie- och yrkesrelaterade alternativ formas i relation till den kunskap och information de tar del av i olika sociala kontexter och i relationer med andra nära, som exempelvis vänner och föräldrar. Dock anser inte lärarna i studien att alla elever har en korrekt bild av hur verkligheten faktiskt ser ut och fungerar, vilket öppnar för felval. Felaktiga val kännetecknas av att elever i valet blir påverkade av sina nära relationer, exempelvis att de väljer likt sina kompisar och eller grundar sina val på bristfällig kunskap om vad olika studievägar och yrken egentligen innehåller och innebär. Studie- och yrkesrelaterade val bör därför, enligt lärarna, kännetecknas av att man väljer i relation till sin egen förmåga, sina intressen och faktiska vilja, och att dessa i sin tur bygger på korrekt kunskap och bilder om hur verkligheten faktiskt ser ut och fungerar.

Studie-och yrkesvägledning är något som enligt skollagen alla elever utom förskolebarnska erbjudas för att kunna göra väl underbyggda framtidsval. Skolans vägledningska även vara frivillig, vilket innebär att det ofta är elevernas eget ansvaratt söka upp vägledaren för att få prata om sina tankar och funderingar.Grundskolan är en plats där eleverna utökar sin kunskap, men även utvecklar sinidentitet samtidigt som de utsätts för stereotyper och könsmässiga fördomar. Dennaundersökning har fokuserat på pojkarna i grundskolan. Fyra kvinnliga och fyramanliga studie- och yrkesvägledare inom grundskolan har intervjuats för attsöka svar på deras upplevelser av vägledning av pojkar inom grundskolan. Resultatetvisar ambivalenta svar då den generella upplevelsen är att pojkar och flickorsjälvmant uppsöker vägledning i samma utstäckning, för att sedan visa attpojkar är överrepresenterade i att inte komma till de bokade samtalen och attflera vägledare känner sig tvingade att hämta in främst pojkar till samtal. Resultatetvisade också att vägledarna generellt har en tydlig bild av hur en pojke ”är”och hur en flicka ”är”, samtidigt som de har en oreflekterad inställning tillhur deras eget kön påverkar vägledningssituationen. Studien tillför enförståelse för studie- och yrkesvägledarnas upplevelser av att vägleda pojkarinom grundskolan samtidigt som den visar på brister i forskningen när detkommer till studie- och yrkesvägledares vägledningssituation med pojkar. / The availability of career guidance counselling to pupils in the Swedish grundskola (mandatory school years covering ages 7-16) is stated in law, with the aim of giving them the tools needed to make well-informed choices regarding their future. Career guidance in schools is also volontary, meaning the responsibility of seeking it out often falls on the pupil. School is a place where pupils expand their knowledge and form their identities, while at the same time being exposed to stereotypical expectations based on gender. This study focuses on boys in the mandatory school years. Four female and four male career guidance counsellors are interviewed in an attempt to describe their experiences of career guidance with boys in school.   The results are ambiguous. On the one hand, the career guidance counsellors experience that boys and girls seek career guidance to the same extent. On the other hand the results indicate that more boys than girls fail to show up to booked appointments and are more often coerced into sitting down to talk with the career guidance counsellor. The results also show that the career guidance counsellors generally have a clear picture of how boys and girls "are", while not reflecting to the same extent on how their own gender affect the counselling. The study improves knowledge on how career guidance counsellors experience counselling with boys in the mandatory school years, while at the same time showing the need for further research.

I detta examensarbete vill författarna undersöka vad lärare på kommunala gymnasieskolor i två städer anser om studie- och yrkesvägledarnas yrkesroll. Författarna vill ta reda på vad lärarna anser i frågor om samarbetet och om de anser att det är en nödvändighet att gymnasieskolor har studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarutbildningen är en treårig utbildning (180hp) men hur många lärare vet i själva verket det?  Författarna har använt sig av en kvantitativ metod med enkäter, för att få en sådan bred bild som möjligt av lärarnas kunskaper och åsikter. Sammanlagt sextio enkäter har postats och personligen delats ut, trettio stycken i vardera stad. Således tio stycken enkäter till lärare på tre kommunala gymnasieskolor. Femtiotvå enkäter inkom. Resultatet visade att samtliga respondenter anser att det är en nödvändighet att gymnasieskolor har en studie- och yrkesvägledare. De anser att studie- och yrkesvägledning främst är viktig för eleverna. Majoriteten av respondenterna ansåg att en studie- och yrkesvägledare bör vara behörig och således ha en adekvat utbildning. De flesta respondenterna ansåg att ett samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledaren snarare är viktigt än mycket viktigt. Här beskrev respondenterna ord som kommunikation, tillgänglighet, information och studie- och yrkesvägledaren som ett bollplank, vid frågan om hur ett bra samarbete ser ut. Trettio av respondenterna trodde en treårig universitetsutbildning krävdes för att bli en behörig studie- och yrkesvägledare. Åtta respondenter svarade en tvåårig utbildning, och tretton svarade att de inte visste vilken utbildning som krävdes. Resultatet har sammanställts med hjälp av tabeller för att sedan analyserats. Resultatet har även jämförts med styrdokument (som skollagen) och tidigare forskning av samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare samt studie- och yrkesvägledarens funktion och arbetsuppgifter i gymnasieskolan. Författarnas intention är att undersökningen eventuellt även kan ligga till grund för ett vidare samarbete mellan lärarutbildningen och studie- och yrkesvägledarutbildningarna. / In this thesis, the authors examine what teachers at local high schools think about guidance counselors professionally. The authors would like to find out what teachers consider the issues of cooperation and if they believe it is essential that high schools have guidance counselors. The education to become a guidance, counselor is a three-year university education to 180 credits, but how many teachers know that in fact? The authors have used a quantitative method with questionnaires, in order to get such a broad picture of teachers' knowledge and opinions. A total of sixty questionnaires were mailed and personally distributed, then thirty in each city. Thus, ten questionnaires to teachers at three local high schools. Fifty-two questionnaires were received. The results showed that all respondents believe it is essential that high schools have a guidance counselor. They believe that guidance is primarily important for the students. The majority of respondents felt that guidance counselors should be competent and therefore have an adequate education. Most respondents felt that collaboration between teachers and guidance counselors is more important than very important. Here describe the respondents’ words as communication, accessibility, information and for knowledge exchange, at the question of how a good collaboration looks like. Thirty of the respondents thought that a three-year university education required to become a competent guidance counselor. Eight respondents answered that a two-year university education was needed, and thirteen replied that they did not know what training was required. The results have been compiled with the help of tables and then analyzed. The result has also been compared with the policy-documents (like the education act) and also previous research of collaboration between teachers and guidance counselors, as well as the function and job- assignments of guidance counselors in high schools.   The study may also be the basis for a possible further cooperation between the education for teachers and guidance counselors.

Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför. Forskningsfältet är enigt om att yrkesrollen måste stärkas, undersökas och framhållas på bred front. Denna studie bidrar till att förtydliga vikten av vägledarutbildningens betydelse för yrkesrollen och förtydligar vad som påverkar hur en utbildad vägledare arbetar. Studien är kvalitativt genomförd med respondenter som har gått vägledarutbildningen vid Stockholms universitet. Resultatet visar på ett tydligt samband mellan hur vägledarutbildningen och arbetsplatskulturen samverkar och påverkar hur vägledarna arbetar. Även att vägledarnas arbete kan härledas till kända vägledningsteorier och metoder. Viss kritik mot vägledarutbildningens relevans för yrkesrollen framkommer. Studien resulterar i en modell som kan användas för att beskriva vägledaryrket. / Study and career counseling is a profession which all who have attended school in Sweden is familiar with. We have all at some time during the school day met a counselor. Just as many meetings seem to generate as many stories and they are not always of good character. Hopefully it hangs together with the fact that today there is no requirement for competency to work as a study and career counselor. This means that many meetings with guidance counselors have been conducted without the knowledge, understanding and professionalism as a trained counselor with competence entails. The researchers are agreed that the professional role must be strengthened, investigated and acknowledged on a broad front. This study helps to clarify the importance of the counselor’s education and what this means for the profession and clarify what influences how an educated counselor performs in his professional role. The study is qualitative and conducted with respondents who have studied counseling at Stockholm University. The results show a clear correlation between how counseling education and workplace culture interact and affect how counselors work, even how the counselors work can be traced to accepted theories and methods and also some criticism against counseling educations relevance to their professional role. The study results in a model that can be used to describe the counseling profession.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i grundskolan tänker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvägledning inom ramarna för det som i läroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta lärare på sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms län. Resultatet visade att flera av lärarna likställde studie- och yrkesvägledning med studie- och yrkesvägledaren. De flesta av lärarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, utifrån rådande styrdokument. Det kunde sägas att lärarna ansåg att syftet med studie- och yrkesvägledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, även om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebära. Tidsbristen uppgavs vara ett hinder och de flesta hade svårt att knyta an studie- och yrkesvägledning till sitt eget ämne. Lärarna var främst präglade av sin egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning, snarare än att deras uppfattningar om området kunde härledas till styrdokumenten, information från rektor eller utbildning. Resultatet analyserades utifrån teorin om närbyråkrater i relation till begreppen förstå, kunna och vilja. Det konstaterades att det fanns en väldig variation lärarna emellan både vad gäller tankar kring innebörd och det praktiska arbetet. Studien visade sig kunna bekräfta en del av de resultat som Henryssons avhandling om syo-kulturer i skolan visat (Henrysson, 1994). Detta skulle kunna tyda på att mycket litet har utvecklats på 20 år vad gäller lärares förhållningssätt gentemot studie- och yrkesvägledning som ett ansvar för hela skolan. / The purpose of the study was to examine how teachers in elementary school think about, and describe how they work with, guidance and counselling within the confines of what the curriculum (Lgr 11) describes as a responsibility of the whole school. The study had a qualitative approach, where interviews with eight teachers in four schools within the county were conducted. The results showed that several of the teachers equated the guidance and counselling with the guidance counselor. Most of the teachers were not aware that they had a responsibility to the school's guidance and counselling, based on current policy documents. It could be said that the teachers felt that the purpose of guidance and counselling was to prepare students for future academic and career choices, although there were differences in how this was expressed and what the work could entail. Lack of time was reported to be an obstacle, and most found it hard to implement guidance and counselling to their subjects. The teachers were mainly influenced by their own experience of guidance and counselling, rather than their perceptions of the area could be attributed to the policy documents, information from the principal or education. The results were analyzed based on the theory of street-level bureaucracy in relation to the concepts of understanding, able and willing. It was found that there was a tremendous variation between teachers in terms of both ideas about the meaning and practical work. The results of the study in conjunction with a twenty year old PhD thesis may indicate that very little may have evolved in terms of teachers' attitude towards guidance and counselling as a whole school approach or responsibility.

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools. The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors. The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life.

Bakgrunden till studien härrör i att allergiska sjukdomar ökar i samhället och utgör exempel på funktionsnedsättning/ funktionsvariation. I relation till att studie- och yrkesvägledning ska utgå från enskilda behov, förutsättningar och kunskap om bland annat funktionsnedsättningar är syftet ta reda på hur medicinsk studie- och yrkesvägledning fungerar idag med fokus på individer med allergiska sjukdomar. Om det finns specifika hälsofaktorer som bör beaktas vid allergiska sjukdomar och karriärval samt konsekvenser vid utebliven vägledning. Målet är vidare att föreslå förbättringsområden för medicinsk studie- och yrkesvägledning. De teorier som tillämpas i studien är stigmatisering, strukturell stigmatisering, anställningsbarhet samt CIP- teorin. I arbetet intervjuas tre individer med allergiska sjukdomar, tre studie- och yrkesvägledare samt en professionell representant från ett arbets- och miljömedicinskt centrum. Resultatet visar på att medicinsk studie- och yrkesvägledning är viktigt då det påverkar förutsättningarna för hållbara karriärval. Påverkande faktorer för dessa val är bland annat risk- och friskfaktorer och konsekvenserna av utebliven medicinsk vägledning kan bli stora för både individ och samhälle. Samtidigt råder det en kunskaps- och medvetenhetsbrist inom ämnet hos både studie- och yrkesvägledare samt individer med allergiska sjukdomar. Medicinsk vägledning behöver lyftas upp på agendan och förbättringsområden finns.

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar inom grundskolan. Forskningen identifierar vilka förutsättningar som behövs för att gemensamt bedriva den breda vägledningen men visar även på goda exempel där studie- och yrkesvägledare samverkar med andra professioner inom skolan. Forskningen visar även vilka förmågor eleverna utvecklar från den breda vägledningen samt brister i utvärdering av lärandet. Teoretiska utgångspunkter för att analysera empirin är System Theory Framework (STF) och DOTS modellen. STF modellen används för att analysera influenser inom och utanför skolan som påverkar den breda vägledningen. DOTS modellen analyserar vad eleverna lär sig från den breda vägledningen. Studien utgår från kvalitativ metod där studie- och yrkesvägledare har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att den breda vägledningen påverkas av influenser både inom och utanför skolan. Studie- och yrkesvägledare agerar som stöd till lärare genom att bistå med studie- och yrkesvägledningsmaterial, information och uppmuntran i arbetet med att integrera vägledningen inom undervisningen. Lärares kompetenser och relation till eleverna dras till nytta i samplaneringen av den breda vägledningen. Studie- och yrkesvägledarens egna ansvar att involvera övrig personal i den breda vägledningen för att vägledningen ska ses som hela skolans ansvar, framgår i resultatet. Elevers valkompetens utvecklas när vägledningen integreras inom undervisningen men det finns brister i utvärderandet av detta.

The guidance counselling within the adult education in Sweden is lacking in a wide range of qualitative measures. The aim was therefore to examine how principals perceive their leadership whilst organizing guidance counselling within the adult education. Previous research has shown that a close connection and cooperation between the principal and the guidance counsellor is beneficial, and that principals carry out hands-on, direct and collaborative leadership. They do not see the guidance counsellor as a leader even though the guidance programme requires the professional’s leadership. What is less known in earlier research is how principals perceive their leadership whilst organizing guidance counselling within the adult education. A phenomenographical study has therefore been conducted. The study results showed that the principals perceive their leadership based on giving the guidance counsellor an independence but they also perceive it as an inclusive, direct, indirect, reactive and supportive leadership. The results were analysed with a phenomenographical and understanding-based perspective. The study results have contributed with new knowledge and insight in the so far unexplored field that is adult education in relation to principals’ perceptions of organizing guidance counselling. The results show a wide range of different perceptions. The main finding is that principals perceive their complex role within the adult education as the main reason to not being able to fulfil guidance counselling as a whole-school approach. This is due to their limited time as their leadership role is highly administrative. Principals perceive therefore the organization of guidance counselling as organized by the guidance counsellor. Their leadership is therefore more reactive than preventive. Another finding is that principals perceive that guidance counsellors have similar competence to a leader, whereby they are equipped to lead their own work and the guidance interventions in the school as a whole-school approach.

Från och med 1 april 2022 klassas inte längre Covid-19 som en allmänfarlig- eller samhällsfarlig sjukdom och restriktionerna som tidigare tvingade fram digital vägledning i skolor gäller inte längre.Studiens syfte och frågeställning är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till digital vägledning efter covid-19 pandemin och vilka fördelar- samt nackdelar de upplevt med digital vägledning.I denna kvalitativa studie intervjuades sex studie- och yrkesvägledare där alla informanterna var verksamma på olika grundskolor. Intervjuerna har gjorts med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide.Genom att analysera intervjuerna med hjälp av Malténs kommunikationsteori och Egans The Skilled Helper Model har vi besvarat vårt syfte och frågeställning. Egan och Maltén beskriver bland annat att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal.Resultaten i denna studie visar att digital vägledning missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna till viss del inte kan se varandras kroppsspråk.Det framkommer även att samtliga informanter har uppfattningen att den digitala vägledningen aldrig kan ersätta det fysiska mötet face-to-face men att det finns fler fördelar än nackdelar med digital vägledning.I studien lyfts också att vissa särskilda grupper, till exempel elever med NPF-diagnos och hemmasittare gynnas av digital vägledning.