The purpose of this study is to examine how people express their beliefs in crystals through the comments section of one of Sweden's largest crystal retailers. The aim of the thesis is to gain a deeper understanding of contemporary religious expressions of crystal users. In total the study material consists of 172 comments collected from the website Ohlamoon.se written between January 2019 and September 2023. The study is conducted using a thematic content analysis and follows an abductive approach. Stark & Finke's Rational Choice Theory (2000) has been employed as the primary theory against which analysis questions are posed, the thesis also utilizes Heelas & Woodhead's (2005) description of The Subjective Turn as a secondary theory against which the results are discussed. The conclusions from the study revealed that crystals are described as possessing positive qualities that in various ways, reinforce, support, or comfort users. In this way crystals can be likened to personal pillars of support that actively contribute to users' lives with their properties and agency. Users form personal relationships and feelings of affection towards the crystals, utilizing their energy and presence in daily life as well as during meditation and rituals to achieve a sense of deeper spiritual states.

The purpose with this study is to show how the subjective uncertainty analysis can be applied to the cost estimates and examine how the attitudes towards risk budgeting of construction projects works. Biogas Mellannorrland is based on a case study and focuses on four location options for the biogas plant. For each option, a cost estimate in form of a fixed cost and variable cost elements, where the latter are uncertain. Pearson-Tukey method have been applied as a method to estimating subjective probabilities. An assumption is made so that the uncertain costs are normally distributed, where the parameters’ mean and standard deviation collected from respondents indicating percentiles at 5% and 95% for doubtful cost elements. In order to identify the project managers risk attitude, the risk premium method will be used to calculate where the expected value is produced by Pearson-Tukey method. The expected value is subtracted with certainty equivalent, which consist of the budgeted amount. The study was conducted through interviews in order to obtain the costs and the subjective probabilities. The study results show that it is difficult to determine which option is the best, or the worst, by just looking at the expected value. The risk premium shows that each option is a risk averse choice for the project managers, since the risk premium was greater than zero. / Denna studie syftar till att visa hur subjektiv osäkerhetsanalys kan tillämpas vid kostnadskalkyler samt undersöka riskattityder vid budgetering av byggprojekt. Undersökningen är en fallstudie vid Biogas Mellannorrland och fokuserar på fyra lokaliseringsalternativ för biogasanläggning. För varje alternativ görs en kostnadskalkyl i form av ett antal fasta och rörliga delkostnader, där de senare är osäkra. Som metod för att skatta subjektiva sannolikheter har Pearson-Tukey-metoden tillämpats. Ett antagande görs att osäkra kostnader är normalfördelade, där parametrarna väntevärde och standardavvikelse hämtas från respondenter som anger percentilerna vid 5 % och 95 % för osäkra delkostnader. För att identifiera projektledarnas riskattityd, kommer riskpremium att beräknas, där det förväntade värdet tas fram med Pearson-Tukey- metoden. Det förväntade värdet subtraheras med säkerhetsekvivalensen, vilket utgörs av det budgeterade beloppet. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer för att få fram kostnader och subjektiva sannolikheter. Studiens resultat visar att det är svårt att avgöra vilka alternativ som är bäst eller sämst genom att bara titta på väntevärdet. Med riskpremium visar alla alternativ att projektledarna gör ett riskaversivt val, eftersom riskpremium blev större än noll.

Syfte  Denna studie syftar till att undersöka hur media påverkar 15-åringars hälsa och välbefinnande. Genom att söka kunskap om de mediala påverkansprocesserna, syftar denna specifika fallstudie till att skapa en bättre förståelse genom följande tre forskningsfrågor:  Frågeställningar 1.     Vilken är den främsta källan där ungdomarna hämtar och erhåller hälsorelaterad information?  2.     Hur påverkar den tillgängliga informationen om hälsa på sociala medier ungdomarnas kroppsuppfattning? 3.     Vilka andra faktorer påverkar ungdomarna till att vara hälsosamma? Metod Studien utgår främst från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för datainsamlingen. En kvantitativ enkät har använts för att samla data om respondenternas konsumtion av sociala medier. Respondenterna har valts utifrån ett bekvämlighetsurval och de medverkande är åtta tjejer och åtta killar som går i årskurs nio inom norra Stockholmsområdet. Analys av empiri har inledningsvis förberetts genom kodningsanalys för att senare belysas med hjälp av meningstolkning. Som teoretiskt ramverk för analys har författarna tagit utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorin, genusteorin, samt teorin om social jämförelse.     Resultat Ungdomarna hämtar hälsobaserad information från fyra olika källor: sociala medier/internet, skolan, hemmet samt i samband med fritidsaktiviteter. Den mediala påverkan är påtaglig och ungdomarna jämför sig med som de som är relevanta för dem, utifrån den individualistiska livsstilen. Tjejerna tenderar att jämföra sig mer än killarna på sociala medier. Killarna ägnar mindre tid än tjejerna på sociala medier. Studien har identifierat tre kategorier kring vad som motiverar ungdomarna till att vara hälsosamma: välmående, motivation och slutligen investeringsvärde. / Aim This study aims to investigate how media influences 15-year old’s health, and well-being. By seeking knowledge into the media influencing processes, this specific case study aims to create a better understanding through the following three research questions: Research questions 1.     What is the primary source of information for these young people to obtain and receive health-related information? 2.     How does the available information on health on social media affect these young people's body image? 3.     What other factors influence these young people to be healthy? Method The study is based on the qualitative research approach where semi-structured interviews have formed the basis for the data collection. A quantitative survey has been used to collect data on respondents’ social media consumption. The respondents have been selected based on a convenience sample, and the participants are ninth-grade students, eight girls, and eight boys, within the northern Stockholm area. Analysis of empirical data has initially been prepared by coding analysis to be elucidated later with the help of interpretation of meaning. The authors have utilized the social constructivism theory, the gender theory, and the social comparison theory as the theoretical framework for analysis. Result The adolescents retrieve health-based information from four different sources: social media/internet, school, home, and in connection with leisure activities. The media influence is palpable, and the youth’s compare themselves with those they find relevant, based on the individualistic lifestyle. Girls tend to compare themselves more than boys on social media. The boys spend less time than the girls on social media. Further, this study has identified three categories of what motivates these adolescents to be healthy: well-being, motivation, and finally, investment value.

Från år 2009 till år 2021 har den totala mängden goodwill för alla svenska börsnoterade bolag ökat från 490,4 miljarder kronor till 1 166,9 miljarder kronor, medan nedskrivningarna legat på en konstant låg nivå. Enligt regelverket IAS 36 är inflation, räntor och marknadsutsikter betydande faktorer som ska tas i beaktande vid värderingen av goodwill. Med hänsyn till det förändrade makroekonomiska läget som varit under år 2022, ämnar uppsatsen att undersöka om nedskrivningar av goodwill år 2022 skiljer sig från åren 2009–2021, samt vad som kan förklara de nedskrivningar som gjordes år 2022. För att besvara syftet användes en deskriptiv analysmetod för att samla in och analysera data för perioden 2009–2022, och för att kunna förklara nedskrivningarna som gjordes år 2022 genomfördes en fallstudie. Genom att sammanföra resultaten från de två analyserna kunde uppsatsens syfte besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Populationen för den deskriptiva analysen gällande skillnader i nedskrivningar är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som redovisar goodwill. Populationen för fallstudien är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som genomfört en nedskrivning av goodwill år 2022. Uppsatsens resultat visar att ett företag har gjort en rekordstor nedskrivning år 2022 som är större än något annat års totala nedskrivning. Exkluderas detta företag finns det ingen större skillnad i nedskrivningarna år 2022 jämfört med åren 2009-2021. Företagen motiverar att deras nedskrivningar år 2022 huvudsakligen beror på förändringar i både den makroekonomiska miljön och i deras marknadsförutsättningar. Även om dessa förklaringar överensstämmer med regelverket, tyder resultaten på att företagen använt olika redovisningsval för att uppnå önskade resultat, vilket bekräftar det som tidigare forskning kommit fram till. Detta indikerar att företag fortsatt kan använda subjektiva bedömningar för att uppnå önskade resultat, trots betydande makroekonomiska förändringar år 2022. / From 2009 to 2021, the total amount of goodwill for all Swedish listed companies has increased from SEK 490.4 billion to SEK 1,166.9 billion, while impairments have remained consistently low. According to the IAS 36 framework, inflation, interest rates, and market outlook are significant factors to consider when valuing goodwill. Considering the changed macroeconomic conditions experienced in 2022, this paper aims to investigate whether impairments of goodwill in 2022 differ from the years 2009-2021, as well as identify the reasons behind the impairments made in 2022. To address the research purpose, a descriptive analysis method was used to gather and analyze data for the period of 2009-2022. Additionally, a case study was conducted to explain the impairments observed in 2022. By combining the results from both analyses, the research objective was accomplished through the utilization of previous research and theoretical perspectives. The population for the descriptive analysis regarding differences in impairments consists of Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that reported goodwill. The population for the case study comprises Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that have performed impairments of goodwill in 2022. The results of the essay reveal that one company has made a record-breaking impairment in 2022, surpassing the total impairments of any other year. However, when excluding this particular company, there is no significant difference in impairments observed in 2022 compared to the years 2009-2021. The companies justify their impairments in 2022 primarily based on changes in both the macroeconomic environment and their market conditions. Although these explanations align with the regulatory framework, the results indicates that the companies have used different accounting choices to achieve desired outcomes, which confirms findings from previous research. This indicates that companies are able to use subjective assessments to achieve desired results, despite the significant macroeconomic changes in 2022.

Whether mentally ill individuals have the right to receive euthanasia is a controversial issue and today it looks different in different countries regarding how legislation relates to this. In this essay I will present philosophical arguments for and against euthanasia for individuals suffering psychologically. Based on the philosophical arguments, I will examine how and when a psychologically suffering individual can be morally entitled to euthanasia in a modern society. In this essay I will suggest that, based on the arguments, there are cases where it is morally justified within a modern society to perform euthanasia on a psychologically suffering individual who autonomously requests to end their suffering. / Huruvida psykiskt lidande individer har rätt till att få dödshjälp är en kontroversiell fråga och idag ser det olika ut i olika länder gällande hur lagstiftningar förhåller sig till detta. I den här uppsatsen kommer jag att presentera filosofiska argument för och emot dödshjälp för individer som lider psykiskt. Jag kommer utifrån dessa filosofiska argument att undersöka hur och när en psykiskt lidande individ kan vara moraliskt berättigad till dödshjälp i ett modernt samhälle. I uppsatsen kommer jag att driva tesen att det, utifrån argumenten, finns fall där det är moraliskt rättfärdigat inom ett modernt samhälle att utföra dödshjälp på en psykiskt lidande individ som autonomt begär att få sitt lidande avslutat.

“Entity continuity” refers to recurrent transcendent experiences related to certain places (“hauntings”). The experiences are often interpreted to be due to discarnate spirits or folklore entities. Although the entity continuity experience can be regarded as religious experience, they have yet to be fully explored in science of religion. The purpose of this paper was to describe entity continuity experiences and map out the scientific discussion in order to provide a psychology of religion that provides an understanding of the phenomena. For this purpose a literature study of theories of jungian psychology, parapsychology, and described experiences was undertaken. The material was thereafter analyzed comparatively. The results show that entity continuity experiences can be understood as a form of animism and that the experiences are colored by culture, context, and visual impression. The material also shows that experiences at locations that have played host to entity continuity and poltergeist experiences are equivalent. An altered state of consciousness, a special type of personality, and distinctive environmental stimuli, the atmosphere or “feeling”, is necessary for the occurrence of these experiences. The “percipients” and/or “agents” psychic material is reflected in the atmosphere and becomes expressed as psychic manifestations in the form of entity experiences.