Global ETD Search

1	Subjektiva upplevelser i split-screen Hallström, Mattias January 2005 (has links) <p>Split-screen innebär att filmduken är uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlar</p><p>filmer där subjektiva upplevelser beskrivs med hjälp av split-screen. Det är ett berättande utifrån en karaktär. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar på bland annat 1910-talet och 1970-talet. I och med datorerna är det lättare att skapa split-screeneffekter Vi som publik är också mer vana vid flera datorfönster och bildrutor samtidigt. Split-screen har kommit in i en ny glansdager era. Det finns ett flertal filmer som använder sig av split-screen för att skildra subjektiva upplevelser. Uppsatsens metod är att lyfta fram exempel då det fungerar med split-screen och subjektiva upplevelser.</p> Split-screen Spatialt montage Subjektiva upplevelser Minne Film Filmvetenskap
2	Subjektiva upplevelser i split-screen Hallström, Mattias January 2005 (has links) Split-screen innebär att filmduken är uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlar filmer där subjektiva upplevelser beskrivs med hjälp av split-screen. Det är ett berättande utifrån en karaktär. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar på bland annat 1910-talet och 1970-talet. I och med datorerna är det lättare att skapa split-screeneffekter Vi som publik är också mer vana vid flera datorfönster och bildrutor samtidigt. Split-screen har kommit in i en ny glansdager era. Det finns ett flertal filmer som använder sig av split-screen för att skildra subjektiva upplevelser. Uppsatsens metod är att lyfta fram exempel då det fungerar med split-screen och subjektiva upplevelser. Split-screen Spatialt montage Subjektiva upplevelser Minne Film Filmvetenskap
3	Anorexia nervosa : Subjektiva upplevelser av tillfrisknande Karlsson, Sofie, Emma, Lindgren January 2019 (has links) Abstract Bakgrund: År 2018 levde cirka 190 000 personer i Sverige med en ätstörning varav majoriteten som insjuknade var unga kvinnor. Går en tillbaka 30-40 år i tiden var ätstörningar ett sällsynt problem i samhället, idag däremot är det ett välkänt begrepp inom sjukvården. En av de vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa och studier har visat att det första året efter en har blivit friskförklarad är det störst risk för återfall och att det finns begränsad forskning gällande tillfriskningsprocessen utifrån ett patientperspektiv. Syftet: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur tillfrisknandet från anorexia nervosa kan upplevas av någon som diagnostiserats med anorexia nervosa. Metod: För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts. Fyra intervjuer har genomförts med personer som har diagnostiserats med sjukdomen anorexia nervosa. Transkriberingarna av intervjuerna har sedan analyserats med inspiration utifrån en tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att det kunde finnas faktorer som både underlättade och försvårade tillfrisknandet. Motivationsfaktorer såsom sociala relationer kunde vara en bidragande faktor för att gå mot ett tillfrisknande och underlätta processen. Faktorer som kunde försvåra tillfriskningsprocessen var bland annat brist på den psykologiska återhämtningen i behandlingen som kunde bestå av negativ självkänsla och behov av kontroll. I tillfriskningsprocessen framkom det av informanterna att det var stort fokus på den fysiska delen i behandlingen. Slutsatser: Informanterna uttryckte att det finns ett behov av att arbeta mer subjektivt i behandlingen för att underlätta den psykologiska delen av tillfrisknandet. Vägen till att bli diagnostiserad med anorexia nervosa enligt DSM-5 är tydlig medan vägen ur sjukdomen och vad frisk innebär är desto otydligare. Nyckelord: anorexia nervosa, tillfrisknande, försvårande/underlättande, motivation, relationer, frisk/sjuk, kvalitativa intervjuer, tematisk analys, KASAM, disease, illness. anorexia nervosa tillfrisknande subjektiva upplevelser Social Work Socialt arbete
4	Textböcker i undervisningen av ämnet engelska : en kvalitativ studie om lärares subjektiva upplevelser av textböcker / Textbooks in the teaching of English as a subject : a qualitative study of teachers’ subjective experiences of textbooks Borck, Ida, Rönnefeldt, Felicia January 2023 (has links) Denna studie syftar till att undersöka lärares upplevelser av textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurser 4 – 6. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vilka textböcker upplever lärare används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6? Hur upplever lärare att textböcker används i undervisningen av ämnet engelska? Vilka upplevelser har lärare av att använda textböcker i undervisningen av ämnet engelska? Vilka kompletterande undervisningsstrategier upplever lärare används för att möta eventuellt bristande innehåll i textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska? Studien är baserad på teorin fenomenologi och metoden fenomenografi. En kombination av teorin fenomenologi och metoden fenomenografi används för att beskriva kärnan av fenomenet textböcker genom att studera likheter och skillnader i lärares upplevelser av fenomenet. I studien används en kvalitativ metod som utgår från semistrukturerade intervjuer. Sju lärare från olika kommuner och skolor intervjuas för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna transkriberas och analyseras i sin helhet för att få fram studiens resultat. Datan kategoriseras sedan utifrån identifierade likheter och skillnader. Resultatet visar att de textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska är Champ, New What´s Up? och Good Stuff Gold. Samtliga lärare använder textböcker på liknande sätt genom att nyttja böckernas kapitel med text och glosor. Vidare anser samtliga lärare att textböckerna möter kursplanens mål för ämnet engelska och böckerna används därav som en guide vid planering av lektioner. Flera lärare upplever att innehållet i textböcker är svårt att nivåanpassa, men några lärare upplever att det går bra att anpassa innehållet till en lägre nivå. Dessutom upplever flera lärare att elever som möter det engelska språket på sin fritid utvecklar bättre kunskaper i ämnet. Majoriteten av lärarna är positiva när det gäller representationen av kulturell mångfald i textböcker, då de upplever att det finns en medvetenhet kring att synliggöra olika individer vid utformningen av textböckerna. Majoriteten av lärarna upplever inte heller att det förekommer könsstereotyper. Alla lärare kompletterar textböckerna för att möta de brister som återfinns i användningen i undervisningen. Det kan innebära att använda egenproducerat material, andra läromedel, internet och skönlitteratur. Samtliga lärare upplever fördelar och nackdelar med textböcker. Utifrån studien dras slutsatsen att textböcker är fördelaktiga att använda i undervisningen av ämnet engelska, men det krävs en kritisk medvetenhet hos lärare för att möta textböckers brister. Textböcker lärares subjektiva upplevelser undervisningsstrategier undervisningsmaterial Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
5	Krock eller möte? Om pedagogers inställning till bildskapande i förskola och grundskolans tidigare år Alnås, Ing-Marie, Vernblom, Christina January 2007 (has links) Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser på och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville också undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de två kategorierna av pedagoger. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vårt ämne. I vår litteraturgenomgång ger vi först en historisk tillbakablick på bildskapandet i den svenska förskolan och skolan. Därefter visar vi på hur bildskapande tas upp i de båda läroplanerna. Litteraturavsnittet avslutas med en kort presentation av de teorier vi behandlar i analysen. Resultatet visar att alla sex pedagogerna använder sig av bildskapande i sin verksamhet, men att syftet med det varierar kraftigt, främst mellan de olika verksamheterna, men även inbördes. Vi har dragit slutsatsen att förskolans bildskapande är friare och mer kommunikativt än det bildskapande som förekommer i skolan. Vi har också kommit fram till att en pedagogisk diskussion är nödvändig för att klargöra läroplanernas intentioner och få in dessa i verksamheten. Bildskapande pedagoger förskola skola guidning styrning estetiska uttrycksformer estetik lärande stöd fostran subjektiva upplevelser Arts Konst
6	Dödshjälp för psykiskt lidande : Går det att moraliskt rättfärdiga dödshjälp för psykiskt lidande individer? / Euthanasia for psychological suffering : Is it possible to morally justify euthanasia for psychologically suffering individuals? Liedholm, Tilde January 2023 (has links) Whether mentally ill individuals have the right to receive euthanasia is a controversial issue and today it looks different in different countries regarding how legislation relates to this. In this essay I will present philosophical arguments for and against euthanasia for individuals suffering psychologically. Based on the philosophical arguments, I will examine how and when a psychologically suffering individual can be morally entitled to euthanasia in a modern society. In this essay I will suggest that, based on the arguments, there are cases where it is morally justified within a modern society to perform euthanasia on a psychologically suffering individual who autonomously requests to end their suffering. / Huruvida psykiskt lidande individer har rätt till att få dödshjälp är en kontroversiell fråga och idag ser det olika ut i olika länder gällande hur lagstiftningar förhåller sig till detta. I den här uppsatsen kommer jag att presentera filosofiska argument för och emot dödshjälp för individer som lider psykiskt. Jag kommer utifrån dessa filosofiska argument att undersöka hur och när en psykiskt lidande individ kan vara moraliskt berättigad till dödshjälp i ett modernt samhälle. I uppsatsen kommer jag att driva tesen att det, utifrån argumenten, finns fall där det är moraliskt rättfärdigat inom ett modernt samhälle att utföra dödshjälp på en psykiskt lidande individ som autonomt begär att få sitt lidande avslutat. euthanasia; physical psychological dödshjälp; fysiskt psykologiskt Philosophy Filosofi
7	Entitetkontinuitet : en religionspsykologisk tolkning / Entity Continuity : a Psychology of Religion Interpretation Duppils, Sara January 2009 (has links) “Entity continuity” refers to recurrent transcendent experiences related to certain places (“hauntings”). The experiences are often interpreted to be due to discarnate spirits or folklore entities. Although the entity continuity experience can be regarded as religious experience, they have yet to be fully explored in science of religion. The purpose of this paper was to describe entity continuity experiences and map out the scientific discussion in order to provide a psychology of religion that provides an understanding of the phenomena. For this purpose a literature study of theories of jungian psychology, parapsychology, and described experiences was undertaken. The material was thereafter analyzed comparatively. The results show that entity continuity experiences can be understood as a form of animism and that the experiences are colored by culture, context, and visual impression. The material also shows that experiences at locations that have played host to entity continuity and poltergeist experiences are equivalent. An altered state of consciousness, a special type of personality, and distinctive environmental stimuli, the atmosphere or “feeling”, is necessary for the occurrence of these experiences. The “percipients” and/or “agents” psychic material is reflected in the atmosphere and becomes expressed as psychic manifestations in the form of entity experiences. entity continuity hauntings apparitions ESP psychology of religion atmosphere spirit ghost spiritualism spiritism animism poltergiest C. G. Jung altered state of consciousness ASC jungian psychology folklore entitetkontinuitet entitetupplevelser religiösa upplevelser ESP jungiansk psykologi C. G. Jung hemsökt plats andar spöken poltergeist folktro folktroväsen förändrat medvetandetillstånd inbedda kyrkor atmosfär platsminne kvarvarande psykiska avtryck apparitioner förnimmelse autonoma kompex komplex numen animistiska teorier spiritistiska teorier det omedvetna alien subjektiva upplevelser objektiva upplevelser Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Humanities Humaniora

1

Page generated in 0.0507 seconds