Studiens syfte är att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser på substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, läkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier använts: biologiska teorier, systemteorier, stämplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn på bakgrunden till ett drogmissbruk då samtliga anser att orsaken beror på både genetiska och sociala faktorer. Personalen anser även att behandlingsenhetens klienter är i behov av kemiskt framställda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta då det bidrar till att klienterna kan börja fokusera på andra livsområden utöver droganvändandet. Vidare visar resultaten att personalen anser att behandlingens längd varierar från individ till individ. Gruppen opiatberoende anses vara en resurskrävande grupp och önskemål finns gällande bättre samarbete med – för klienten – relevanta myndigheter. Sammanfattningsvis anser personalen att klienterna – genom behandlingen – får hjälp att uppnå ett drogfritt liv, bli en del av samhället, känna sig tillfreds med sig själva; genom detta får klienterna ett bättre och mer stabilt liv. / The purpose of this study is to examine how personnel working at a opiate substitution treatment clinic in a large city in Sweden view the treatment method and how important they reckon that the treatment is for the clientele. The study is based on four qualitative semi-structured interviews with a professional team that consists of counsellor, nurse, doctor and psychologist. To analyze the data the following five theories have been used: biological theories, system theories, labeling theory, behavioristic theories and psychodynamic theories/attachment theory. The results show that the professional team generally have a similar view on the background variables of drug addiction as they generally believe it depends on genetic and social factors. The main consensus of the team is that the clients are in need of chemically manufactured opiates (buprenorphine or methadone) to end their drug addiction because it helps the clients to focus on other areas, besides drugs, in their lives. The results also show that the team believe that the length of the treatment varies from individual to individual. Opiate addicts are considered to be a resource-demanding group and the team would like a better co-operation with relevant authorities. In conclusion the personnel believe that the clients – with help from the treatment method – can reach a life without drugs, become a part of the society and feel satisfied with themselves; with this the clients get a better and more stabile life.

Opioidberoende är en kronisk sjukdom, som behandlas med substitutionsbehandling för att hjälpa personen till ett drogfritt liv med en god livskvalité. Beroendesjukdomar har en hög psykiatrisk samsjuklighet. En eventuell följd av ett opioidberoende är att om drogen har injicerats så kan personen ha smittats med en hepatit C, då det är den vanligaste smittvägen. Stigmatisering är ett sätt att märka en individ med en egenskap eller ett attribut som visar att personen ofördelaktigt avviker från mängden/normen. Specialistsjuksköterskan inom psykiatri skall vårda personcentrerat och med ett etiskt förhållningssätt med en strävan mot hållbar utveckling. Patientcentrerad vård kan beskrivas utifrån livsvärldsperspektiv där specialistsjuksköterskan utgår ifrån patientens egna upplevelser. Syftet var att undersöka förekomst av stigmatisering hos individer i substitutionsbehandling samt att undersöka eventuella skillnader mellan grupperna som uppger psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C gentemot övriga studiedeltagare. En tvärsnittsstudie gjordes genom att dela ut en enkät inom en substitutionsverksamhet i västra Sverige. Deskriptiv statistik användes för att beskriva förekomst av stigmatisering och analytisk statistik användes för att analysera gruppskillnader. Resultatet visar att en klar majoritet av deltagarna har erfarenhet av stigmatiserande upplevelser. Det förväntade sambandet med psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C kunde ej verifieras. Resultatet kan användas för att ge vårdpersonal ökad förståelse för patienters situation inom substitutionsbehandling och också till att ta hänsyn till detta utifrån patientens livsvärld. Vidare studier rekommenderas med kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse av fenomenet.

Bakgrund. I bakgrunden för litteraturöversikten framförs information om de reformer som skett sedan substitutionsbehandling implementerades i Sverige och Danmark. Dessa reformer har minskat på kontrollen av brukarna och även påverkat de olika kriterierna för att antas i samt skrivas ut ur programmet. Detta har i sin tur ökat tillgängligheten för att ingå i behandlingen.Syfte. Syftet med litteraturöversikten var att genom en sammanställning av insamlad samt kvalitetsgranskad litteratur belysa brukarnas upplevelser av substitutionsbehandling i Sverige och Danmark.Metod. I litteraturöversikten ingår enbart kvalitativa studier. Datainsamlingen är inspirerad av Östlundhs beskrivning för litteratursökning. Datainsamlingen genomfördes genom olika sökmetoder. Studiekvaliteten i materialet har granskats med stöd av granskningsmall tillhandahållen av SBU. Totalt inkluderades 8 studier i litteraturöversikten. Resultat. Tre grundläggande teman identifierades utifrån brukarnas upplevelser av substitutionsbehandling: Stigmatisering, Livsstilsförändring och normalisering samt Livskvalitet. Samtliga studier som inkluderades i litteraturöversikten bedömdes vara av medel till hög studiekvalitet. Slutsats. Substitutionsbehandling är i ständig utveckling och utifrån brukarnas beskrivna upplevelser kan behandlingen antas vara komplex samt i behov av mer individanpassade lösningar. / Background. The background of the literature review provides information of the reforms implemented since the introduction of substitution treatment in Sweden and Denmark. These reforms have minimized the control of the users’ and influenced several of the criterias for being accepted to the program or declined from the program. Aim. The aim of said literature review was to describe users’ experiences of and about substitution treatment in Sweden and Denmark through collected quality checked qualitative studies.Method. The literature review only includes qualitative studies. The data collection is inspired by Östlundhs description for literature searching. The data collection was conducted through various search methods. The quality of the study material has been reviewed with the support of the review template provided by the SBU. A total of 8 studies were included in the literature review.Results. Three basic themes were identified based on the users' experiences of substitution treatment: The experience as well as the description of and about stigmatization, lifestyle change and normalization and perceived quality of life. All studies that were included in the literature review were deemed to be of funds for high study quality.Conclusion. Substitution treatment is in constant development and based on the users' described experiences, the treatment can be assumed to be complex and in need of more individualized solutions.

Syftet med studien är att undersöka patienters liv med opioidberoende innan och efter inskrivning på LARO-behandlingen, samt vilka erfarenheter av bemötande som finns. LARO är en substitutionsbehandling vid opioidberoende. Studien utforskar vilka attityder och bemötande LARO-patienter upplever, med en teoretisk utgångspunkt ur harm reduction. Studien har en explorativ ansats och gjordes med kvalitativa intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av direkt innehållsanalys, samt kopplats till teori och tidigare forskning. Resultatet visar på en tydlig skadereducering för samtliga deltagare sen de började med läkemedelassisterad behandling. Erfarenheterna av negativa bemötanden har varit många och är överrepresenterade i jämförelse mot de positiva. Bemötandet har kunnat kopplas till de olika teoretiska synsätten, och åsikterna har ändrats i kast med kunskapen om behandlingsmetoden ökar. LARO ger patienterna en möjlighet till att leva och motståndarna saknar vetenskaplig grund för sina åsikter.

Studiens syfte är att undersöka individens subjektiva upplevelse av att genomgå läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende (LARO). För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod i form av både fokusgruppintervju och individuella intervjuer. I fokusgruppintervjun intervjuade vi tre yrkesverksamma för att bredda våra kunskaper inom ämnet och även för hjälp till utformningen av intervjuguiden för de individuella intervjuerna. De individuella intervjuerna bestod av sex intervjupersoner, tre som har LARO-behandling i dagsläget och tre som tidigare har haft det. Materialet från fokusgrupp- och de individuella intervjuerna presenteras i empirin med hjälp av en tematisk analys. Empirin har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och Goffmans teori om stigma. Studien visar att det finns flera olika aspekter som framkommer som viktiga i individens upplevelse av att ha LARO-behandling. I studien har särskilt fysiska biverkningar och känslomässig avstängdhet lyfts som en viktig aspekt. Även sidomissbruk verkar vara något studiens deltagare anser vara ett viktigt problem. Hämtningen av medicin och kontroll är också en aspekt som verkar vara en stor del av att ha LARO-behandling. En viktig aspekt är även behandlingens livräddande förmåga, men trots denna verkar dessutom en bundenhet till behandlingen upplevas som ett problem av deltagarna. Studien visar en variation i hur individen med LARO-behandling påverkas av sociala sammanhang. Å ena sidan verkar relationerna till närstående och familj i vissa fall ha fortsatt varit fungerande, eller till och med bättre. Å andra sidan beskrivs relationerna ha försämrats. Vi kan även se hos samtliga deltagare att de varit varsamma med vilka de var öppna för om sin behandling. Studien visar att i vissa fall kunde omgivningen vara förstående, i andra fall kunde omgivningen se ner på individen. Hos våra intervjudeltagare är upplevelsen av personalens bemötande i stort positiv. Studien diskuterar skillnader i åsikter gällande frågan kring huruvida man kan vara drogfri under pågående LARO-behandling. Vissa respondenter anser att man kan vara drogfri, men lyfter sidomissbruk som ett hinder. Andra respondenter anser att man inte riktigt kan klassas som drogfri ifall man erhåller substitutionsbehandling. / The purpose of the study is to examine individuals’ subjective experiences of undergoing medication-assisted treatment for opioid dependency (LARO). To address the study’s purpose and research questions we used a qualitative method, utilizing both focus group interviews and individual interviews. In the focus group interview we interviewed three professionals to broaden our knowledge of the subject and to assist in the development of the interview guide for the individual interviews. The individual interviews included six participants: three currently undergoing LARO-treatment and three who have previously undergone it. The material from the focus group and individual interviews is presented in the empirical section using thematic analysis. The empirical data were then analyzed with the help of previous research and Goffman’s theory of stigma. The study reveals several important aspects of individuals’ experiences with LARO treatment. Physical side effect and emotional numbness were highlighted as significant issues. Concurrent substance abuse also appears to be a major concern among the study’s participants. The process of medication retrieval and monitoring is another significant aspect of LARO treatment. While the treatment’s life-saving potential is acknowledged, participants also expressed a sense of dependency on the treatment as problematic. The study shows variability in how individuals undergoing LARO-treatment are affected by social contexts. On one hand, relationships with close ones and family sometimes remained functional or even improved. On the other hand, some relationships are described as deteriorated. All participants were cautious about whom they disclosed their treatment to. The study shows that the surrounding environment could be understanding in some cases. While in other cases, individuals were looked down upon. The participants’ experiences with the staff’s attitude are generally positive. The study discusses differing opinions on whether one can be considered drug-free while undergoing LARO treatment. Some respondents believe that one can be drug-free but highlight concurrent substance abuse as an obstacle. Other believe that one cannot be truly considered drug-free if receiving substitution treatment.

Through changes in the code of statutes, SOSFS 2009:27 (M), opioid addicts are excluded since March 1 2010 from possibilities to be accepted for substitution treatment. Opiate addicts are solitary admitted for substitution treatment from that date. Opioid addicts are excluded admission for treatment regardless of the fact that they fulfil the ICD-10 diagnosis F.11.2, i.e. opioid/opiate addictive criteria. The alteration in the statutes was carried out in reference to the fact that evidence for this kind of treatment intended for opioid addicts was missing. Both groups i.e. opiate – and opioid addicts, are nevertheless experienced in clinical work , to have extensive problems with addiction, health, social situation along with the risk of premature death.     The purpose with this study is to identify what differences and/or similarities there are in background varieties and the severity of the problems  between the groups. This is conducted with the use of a population (n=127) with comparable background material, e.g. collected Addictions Severe Index- interviews, scientifically survey and compare background factors and the severity of the problems.      The main discovery in this study is that one can demonstrate great similarities between the groups regarding background as well as the severity of the problems. It is therefore of great interest, on a individual as well as a social oriented level, that pursued studies regarding diagnostic safety and on processes in substitution program are needed to generate further knowledge as a foundation for development of future care and changes in the code of statutes.

Studien syftar till att undersöka hur det går till att sluta använda heroin utan att byta till användning av andra opioidpreparat och utan att erhålla substitutionsbehandling med opioidpreparaten metadon eller buprenorfin. Forskningsgenomgången visar att det är möjligt att sluta med heroin utan substitutionsbehandling, men att det är svårt att leda i bevis att vissa specifika behandlingsmetoder skapar detta resultat. Det empiriska materialet består av djupintervjuer med tio personer som delar erfarenheten av att ha varit heroinberoende och av att ha slutat använda heroin utan att erhålla substitutionsbehandling. Som teoretisk utgångspunkt används en syntes av flera sociologiska och socialpsykologiska teorier och analysbegrepp som syftar till att förklara relationen mellan mänskliga betenden och de sociala sammanhang som människan ingår i och relaterar till. Studien visar att en framgångsrik återhämtning från heroinberoende innebär en sekundär socialisering in i sociala gemenskaper organiserade kring andra företeelser än heroinanvändning, vilket möjliggör för den före detta heroinanvändaren att avhålla sig från heroin- och annan opioidanvändning. Studien visar även att en viktig komponent i återhämtningen är att, framförallt under den första tiden i återhämtningsprocessen, utveckla ett överväldigande engagemang i någon typ av sysselsättning, samt att personer som under tiden de använde heroin saknade ett överbryggande socialt kapital, har möjlighet att skapa ett sådant efter att de slutat använda heroin. / The study aims to investigate how to stop using heroin without replacing heroin with use of other opioid preparations and without receiving substitution treatment with the opioid preparations methadone or buprenorphine. The research review shows that it is possible to quit heroin addiction without substitution treatment, but it is difficult to prove that certain specific treatment methods create this result. The empirical material consists of in-depth interviews with ten people who share the experience of being addicted to heroin and having stopped using heroin without receiving substitution therapy. As a theoretical point of view, a synthesis of several sociological and social psychological theories and concepts of analysis is used to explain the relationship between human behavior and the social context in which human beings belong and relate. The study shows that a successful recovery from heroin addiction involves secondary socialization into social communities organized around phenomenas other than heroin use, which enables the former heroin user to refrain from heroin and other opioid use. The study also shows that an important component of the recovery process is, especially during the first phase of the recovery process, developing an overwhelming involvement to some type of pursuit, and that people who when they used heroin lacked any sort of bridging social capital, are able to create such after they stopped using heroin.