IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar. En av oss filmade barn i åldrarna tre till fem och den andra ett till tre på två olika förskolor. För att avgränsa vår studie valde vi att fokusera på fem olika spelappar i våra observationer för att se om de är en del av den pedagogiska miljön. Vi har utgått från ett designteoretiskt perspektiv då vi analyserade hur barnen samspelade runt surfplattan och vad spelapparna erbjöd för lärande. Resultatet visade att både barnen och pedagogen var medskapande till den lärsituation och den lärmiljö som uppstod. Vi såg även att de barn som inte besatt kunskapen om hur en surfplatta fungerade lärde sig snabbt via interaktionen med andra barn om hur de skulle göra. Ålderns betydelse visade sig betyda ganska lite. Det var snarare förkunskaper hos barnen och deras tillgång till surfplatta i hemmet som utgjorde en skillnad i hanteringen och val av spelapp. Resultatet visade även på att surfplattan var signalstark och lockade till lärande då barnen spelade spelappar som innehöll t.ex. matematik och språkträning. I vår undersökning fann vi att miljön och pedagogerna hade makten att begränsa barnen på olika sätt genom att besluta vilken spelapp, vem som ska spela samt surfplattans tillgänglighet.

Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ”spel”och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och barn förhåller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrågor vi ville få svar på var: Hur interagerar de medverkande vid användning av surfplattan samt hur förhåller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer på tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes även intervjuer med fyra förskollärare. Genom hela vår studie har vi utgått ifrån det sociokulturella perspektivet där begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fått stå i fokus. Resultatet visar att surfplattan i nuläget oftast används under planerade aktiviteter där lärandet står i fokus. Två pedagoger uttryckte önskemål om att surfplattan alltid skulle finnas tillgänglig att användas fritt för barnen och inte endast då en pedagog har bestämt det. Pedagogerna menade även att surfplattan ska ses som ett komplement till den övriga undervisningen, och det är viktigt att pedagogerna har rätt inställning samt den kunskap som krävs för att använda surfplattan som ett läranderedskap. Samtliga pedagoger påpekar vikten utav delaktiga pedagoger så att surfplattan används på ett pedagogiskt effektivt sätt och inte bara som ett tidsfördriv.

Denna rapport beskriver designprocessen och utvecklingen av en mobilapplikation kallad Gruppis. Rapporten syftar till att redogöra för hela processen från konceptualisering av idén till en slutgiltig interaktiv hi-fiprototyp. Syftet med applikationen är att underlätta kommunikation och informationsspridning mellan personal och vårdnadshavare i förskola, skola eller andra barngrupper. Arbetsprocessen innefattade förarbete i form av fokusgrupp och PACT-analys för att få en uppfattning om användarna och deras behov. Utifrån relevanta designprinciper och riktlinjer för interaktionsdesign har sedan två olika gränssnitt, anpassade för smartphone och surfplatta, skapats. Dessa har sedan testats och utvärderats vilket har lett till revideringar i design och navigation. För att optimera upplevelsen av applikationen har även en grafisk design skapats. Examensarbete resulterade i två interaktiva och verklighetstrogna hi- fiprototyper för både smartphone och surfplatta.

Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation. Forskning visar att man överlag ska vara försiktig med beröm till barn, då det kan få negativa konsekvenser för den inre motivationen. Beröm och bekräftelse på insats och inte på personliga egenskaper är att föredra för att stärka barnens inre motivation och identitetsskapande. Examensarbetet handlar om detta och ger infallsvinklar på vad bekräftelse i appar för barn 1-6 år kan betyda för motivationen att lära och utvecklas.

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilka skillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För att få svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor, pedagoger som arbetar med de yngre barnen och pedagoger som arbetar med de äldre barnen. Resultatet visar att pedagogerna med de yngre barnen vill att barnen ska få utforska verktyget och få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett verktyg i sitt arbete. Utifrån resultatet är pedagogerna med de äldre barnen rädda att surfplattan ska bli en spelmaskin för barnen. De anser att om barnen ska använda surfplattan ska det vara i ett utvecklande och lärande syfte. / This is a comparative study on the use of the tablet device in preschool. The aim with this study is to find out how the teachers are using the tablet device in preschool. Depending on the child's age, what differences or similarities becomes evident in the use of the the tablet device? In order to get answers to the research questions teachers from two different preschools was interviewed.Teachers who work with the younger children and teachers who work with the older children. The result shows that teachers with the younger children want their children to explore the tool and gain experiences through the tablet device. The teachers also want to use the tablet device as a tool in their work. Based on the results, it seems that teacher with older children are afraid that the tablet only will be used for playing games. They believe that if children are going to use the tablet device, it should be with a developmental and learning intention.

During the last two decades, technology has developed rapidly. It has become a natural part of everyday life, which we today take for granted. It isn’t until the last few years that technology has quickly become a big part in the school environments. Computers, tablets and other technology is today a big part of the education and teaching. These kind of implementations can be a big change in the organization. This has meant that we have asked the question how these kind of implementations come about? Is there any specific way to make it smooth and effortless? The purpose of this study is to investigate a number of schools and see why they decided to apply the technology and what their strategy was. We have determined this by doing a qualitative study where we examined how four different schools located in Sweden implemented the technology. The results we have found in our study focuses on the implementation process, what affects it and how it differs in the schools. Furthermore, the result shows that what kind of strategy is used, and why the technology is applied is a critical factor in the implementation process. Finally, the study has shown that there are some links between if you have a big bang or phased rollout implementation strategy, a technology-driven or behavior-driven development, how the organizational structure looks like, in which quantity and what the artifact will be used for. Our study has shown that there is a connection between big bang implementation, behavior-driven development, top-down managed organization and a low or medium-high utilizing. There’s also a connection between phased rollout implementation, technology-driven development, bottom-line managed organization and the utilization is medium-high or high.

No description available.

Studiens tvåfaldiga syfte var att undersöka barnens kompetens och uppfattningar om surfplattans användningsområde i förskolan. Barn uppfostras i ett snabbväxande tekniksamhälle, där surfplattan ses som ett naturligt verktyg i vardagslivet. Surfplattan har integrerats i förskolans verksamhet under de senaste åren, vilket medfört att nya krav ställs på förskolan. Det är av vikt att barn i förskolan ges samma möjligheter att möta och utveckla kunskaper om teknik för att ha samma förutsättningar. Genomförande av studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, där både enskilda och par intervjuer utfördes med videoobservationer. Undersökningen utgick från sammanlagt 14 barn från två olika förskolor. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med fokus på tre analysbegrepp, kulturellt redskap, mediering och den proximala utvecklingszonen. Resultatet av studien visade att barnen hade hög kompetens om hantering av surfplattan och dess design. Resultatet visade även att barnen delade med sig av sin kompetens till varandra under parintervjuerna, för att hjälpa varandra att hantera surfplattan. Surfplattan användes som underhållning av barnen i studien. Resultatet visade även att barnen i studien hade en medvetenhet om att surfplattan inte användes utav barnen i förskolan, då det beskrevs vara pedagogernas arbetsverktyg att ta kort med. Studien har bidragit med att synliggöra barnens kompetens och medvetenhet kring surfplattan som ett kulturellt redskap.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på dokumentationsprocessen med surfplatta och hur de involverar barnen i denna process. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger samt videoobservationer med  tre stycken av dem. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på fyra analysbegrepp, kommunikation, samspel, kulturellt verktyg och den proximala utvecklingszonen. I resultatet framkom att pedagogerna använder sig av surfplatta i olika utsträckning för dokumentation. De använder sig även av olika sociala medier för publicering av den pedagogisk dokumentation. I studien visade det sig även att det skett en förändring när det gäller hur pedagogerna gör barnen mer delaktiga i dokumentationsprocessen. Forskningen och även denna studie visar att dokumentation är tidskrävande. En hel del av det insamlade materialet bearbetas inte på grund av pedagogernas utsvävande svar.   Slutsatsen är att surfplattan används som ett dokumentationsverktyg och även ett sätt att göra barnen delaktiga. Pedagogerna har fått ett verktyg som de kan kommunicera med vårdnadshavarna och hålla dem ajour med barnens vardag på förskolan.