Det här examensarbetet handlar om hur tre lärare uppfattar ett problembarn och hur de sedan väljer att bemöta och arbeta med dem. Syftet har varit att försöka hitta några metoder för hur man som lärare kan bemöta dessa barn och se vad man som lärare behöver kunna. Det har jag gjort genom att läsa litteratur som förklarar skolans och gruppens konstellation vilket jag i diskussionen satt i samband med lärarnas definition av problembarn och hur de väljer att jobba med dem. Min tyngdpunkt i undersökningen ligger i att se vad som gör att en elev blir ett problembarn och se hur man kan motverka att eleven blir eller förblir det. Vilket sätt man på bästa sätt bemöter dessa barn för att kunna göra något åt situationen.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial. Teoridelen innefattar även fakta som rör föräldrasamverkan. Den kunskap som lärare besitter undersöks dels genom teoretiska studier, men framförallt genom intervjuer med tre olika lärare. Genom dessa studier framkommer bland annat att DAMP-barn har ett stort behov av struktur i sin vardag. De behöver också tydlighet i undervisningen samt möjlighet till arbete i lugn och ro. Det finns inga bestämda mönster för hur DAMP-barnet ska bemötas eftersom varje barn är en särskild individ med särskilda behov. Grunden för allt arbete med DAMP-barn är dock uppbyggelse av barnens självförtroende samt att vara en vuxen som förstår och som har förmågan att visa barnen mycket kärlek.

Då tidigare forskning visat på motstånd och svårigheter, hos både psykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman i psykoterapi syftade denna studie till att undersöka svårigheterna och hur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeuter med klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt. Resultatet visade att en initial svårighet, för både patienter och psykoterapeuter, var att använda sexuella termer. Det upplevdes inte finnas motstånd hos patienterna men vissa svårigheter framkom. Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekräftande upplevdes vara viktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstånd och svårigheter visades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdes kunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiska kompetensen hos psykologkåren möter inte hjälpbehovet kring sexuella problem i samhället. Införande av sexologiska moment på psykolog-, psykoterapeut- och handledarutbildningar rekommenderas.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte med denna studie är att undersöka hur idrottslärarna tänker kring idrottsämnets möjligheter och svårigheter med individanpassad undervisning. Och vad lärarna anser krävs av dem själva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsättningar idrottslärarna anser ämnet idrott och hälsa har för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen är även att se hur idrottslärarnas tänker kring elever i behov av särskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslärarna. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats. Då studien syfte är att få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar. Fem idrottslärare har intervjuats om sina tankar kring individanpassad undervisning och elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar som varit aktuella är: Vilka möjligheter och svårigheter anser idrottslärarna det finns för individanpassad undervisning i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärarna krävs av dem själva för att individanpassa undervisningen? Vilka förutsättningar anser idrottslärarna att det finns i ämnet idrott och hälsa för att stödja elever i behov av särskilt stöd? Hur tänker idrottslärarna kring elever i behov av särskilt stöd? De slutsatser som gjorts av studien är att idrottslärarna anser att ämnet har goda möjligheter att stödja elever i behov av särskilt stöd på grund utav att ämnet bygger på rörelse. Idrottslärarna anser att möjligheter finns för individanpassad undervisning men det finns många svårigheter med det. Stora grupper, dåliga resurser och bristande kunskaper är svårigheter idrottslärarna pekar på när det gäller individanpassad idrott. Idrottslärarna själva understryker att det som krävs av dem är att kunna se elevernas förutsättningar och behov. Samt att lyssna på och ha god kännedom om sina elever för att kunna lyckas med individualiseringen av undervisningen.

Fetma är ett ökande folkhälsoproblem runt om i världen. Sjuksköterskan har som uppgift att förebygga ohälsa hos patienter. Genom att veta patienternas svårigheter och möjligheter underlättar det mötet med sjuksköterskan. Men samtidigt måste sjuksköterskan vara medveten om sina attityder för att skapa en bra relation genom att samtala. Syftet är att beskriva svårigheter och möjligheter som kan påverka mötet mellan sjuksköterskor och patienter med övervikt eller fetma. Resultatet av litteraturöversikten bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Dessa hittades både genom en systematisk sökning av databasen Cinahl och genom manuell sökning. Resultatet visar att sjuksköterskor har svårigheter att jobba med patienter med övervikt som inte har någon motivation. Sjuksköterskor bör också vara uppmärksamma på hur de uttrycker sig och bemöter patienter med övervikt. Sjuksköterskor och patienter har olika erfarenheter av varandra i mötet. Vilket kan ge en dålig start för en bra relation.

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning. För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats. Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.

Meeting the pupils at work it is important to endeavor an adjustment of the education with the purpose of developing the individual person. To make this possible it requires, except for the intentions of teaching with an individual adjustment, the teacher to make oneself acquainted with the schools work and liability. This is especially important in the work with students with difficulties. for this group of students perhaps an alternative form of education would be to prefer. As method of investigation I used a qualitative case study with a teacher who uses, what I would call, an alternative way of teaching. as a teacher you should pay attention to, and be aware of, how you effect your pupils and with this as a starting point conduct oneself. A way of working that fits my personality may take time to develop and it is important that this is allowed. Learning is an ever going process, as well for the teacher as for the pupils. Key words: Alternative way of teaching, individual adjustment, students in difficulties.

Aim:                Our aim is to make a critical review of the glorification of leadership, by describing the practical work of leaders, compared to what is written in management literature.      Method:          We have applied a qualitative approach in our study and implemented seven interviews to illustrate our respondents’ experiences and opinions. All of our respondents have leading positions with their current companies. To analyse the results from our interviews, we have compared them with literature written in the subject, mostly management literature.                     Results & Conclusions:  We have concluded that there is a connection between the theory and our empirical material. The theory is though far more simplified than the real world. To manage difficulties as a leader you have to adjust the problem to the situation, you have to be direct and communicate the problem to your staff in order to handle the problem in a good way.    Contribution of the thesis:  The contribution of our thesis is that our study shows the practical leadership and how leaders actually manage difficult situations, compared to how they are described in the management literature. / Syfte:              Syftet med denna uppsats är att göra en kritisk granskning av ledarskapets glorifiering. Vi vill beskriva ledarskap i praktiken och jämföra det med den teori man möter i litteraturen.                Metod:             Vår undersökning, tolkning och analys är gjord efter den hermeneutiska kunskapssynen. Vidare har vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vår uppsats. Det innebär att vi har genomfört sju intervjuer, med företagsledare i olika positioner, där vi tagit reda på våra respondenters erfarenheter och åsikter i ämnet. Vid analysen av våra resultat har vi jämfört utfallet i våra intervjuer med ledarskapslitteraturen, genom att göra en kritisk granskning.   Resultat & Slutsats:          Vi har kommit fram till att det finns ett visst samband mellan teori och empiri. Vi finner dock, med våra respondenter som stöd, att ledarskapslitteraturen är alltför förenklad. Verkliga situationer och motgångar är mycket mer komplexa än vad som kan beskrivas i en bok. Det krävs framförallt situationsanpassning, tydlighet och kommunikation från ledarnas sida för att de skall kunna hantera svåra situationer på bästa sätt. Den största nackdelen med att arbeta som ledare/chef är att det är ensamt på toppen.   Uppsatsens bidrag:          Vi anser att uppsatsen har bidragit med att förklara och ge goda exempel på praktiska situationer som beskriver hur ledare och chefer faktiskt hanterar sitt ledarskap, framförallt i svåra tider. Det är användbart för såväl framtidens nyutexaminerade ledare som för de ledare som strikt följer regelboken.