The main aim of this dissertation is to examine the different childhood discourses permeating Swedish children’s cinema. This is done through close readings of three films that, each in their own way, play an important role in the history of this tradition: THE CHILDREN OF FROSTED MOUNTAIN (Rolf Husberg, 1945), THE CHILDREN OF BULLERBY VILLAGE (Olle Hellbom, 1960) and ELVIS! ELVIS! (Kay Pollak, 1977). Other subjects analysed are media debates about children’s film from the periods in which the films were produced, as well as official reports on the same subject. Taken as a whole, these elements form a significant body of material, describing the notions of children and childhood, as well as ideas around children’s film as medium, that predominated in Swedish society at three given moments in the 20th century. The study shows, that the most striking characteristic is that ever since 1945, when the first film specifically made for children was produced in Sweden, such films have been created with the intention of ‘benefiting’ the young audience. This ‘cinema of best intentions’, in turn, contains a number of attributes that are not always as unequivocally positive as they might initially seem. One of the main starting points for this exploration comes from modern childhood studies, according to which every given time and culture has its own complex of ideas, understandings and representations of children and childhood. Another central theoretical source is Michel Foucault. His ideas of power and knowledge, discipline and oppression, as well as his methodology, permeate this study. From this point of view, there is an aspect of ‘best intentions’ children’s cinema that can be seen as imposing ‘the oppression of benevolence.’ The closing discussion shows how the Swedish children’s film, today as always, is inhibited by factors such as faithfulness to the written original, fear of upsetting the young audience and commercial demands.

This study deals with the ethnopolitical mobilization among the Sami in Sweden during the first half of the 20th century. The investigation focus on why this mobilization took place, the demands the Sami made, and the strategies used to achieve these goals. Opposition towards the Swedish Sami policy was the most important reason for the political mobilization among the Sami. Both the formation of the Sami policy at the central administrative level, and the implementation of the policy at the regional and local level by the Lapp administration were criticised. During the first half of the period of investigation the Sami protests focused on policy decisions at central government level. During the later half of the period, it was the actions of the Lapp administration that triggered Sami activity. The central demands brought forward by the Sami movement concerned the position of the Sami in Swedish society. At the beginning of the period the Swedish Sami policy was based on the so called "Lapp shall remain Lapp" ideology. The Sami were looked upon as a reindeer herders by nature, who were weak and could not protect themselves against civilization, which was viewed as a threat to the cultural survival of the Sami. Therefore, they were to be protected by being segregated from the surrounding society. Only the reindeer herding Sami, however, were considered to be Sami which meant that a majority of the Sami population was not included in the Swedish Sami policy. A cultural boundary was drawn, which separated the Sami population into two large segments. Because of this, the main demands of the Sami movement were that the Sami should be granted an equal position in the Swedish society and that the Sami policy should include more aspects than just reindeer herding.Two main strategies were adopted by the Sami leaders to achieve the goals of the Sami movement. The first was to try to create a network of local Sami societies within a national Sami organization. As in Swedish society group interests were represented by a number of different organizations, Sami organizations were a precondition if the Sami were to be able to hold a dialogue with the Swedish authorities. However, during the period of investigation the Sami movement failed in its attempts to form a national Sami organization, which weakened the movement. The second strategy was directed at achieving more limited gains through goal-oriented actions, where the Sami were mobilized for shorter periods behind different demands. This second strategy was more successful during the period of investigation. However, ultimately the creation of a national Sami organization, was found to be a requirement if the Sami movement was to be able to influence the Swedish Sami policy. The formation of Svenska Samernas Riksförbund (National Union of the Swedish Sami) in 1950 was therefore an important step for the Sami movement.

Ett växande EU och globalisering har öppnat marknaden för länder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett ändrat köpmönster hos konsumenter. Pengar läggs på upplevelse istället för det materiella och finns ett billigare likvärdigt alternativ prioriteras det. Internationellt sett är Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismässigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och använd strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att valda delar av värdekedjan läggs ut till andra länder med lägre kostnader. Svenska företag som säljer svensktillverkade produkter står inför ett vägval. Om företaget har en inarbetad affärsidé som går ut på att sälja svensktillverkade produkter kanske det är värt ett högre pris för tillverkning. Är kunderna till produkterna priskänsliga kanske det är taktiskt att lägga ut produktionen för att erbjuda ett lägre pris. Syftet med denna uppsats är att studera och utvärdera hur outsourcing påverkar den svenska glasindustrin och dess kunders uppfattningar om produkterna. I analysen kom vi fram till att glasindustrin är i en avgörande fas och under stor förändring. Vi kan identifiera en trend som präglar hela enkätundersökningen hos kunderna. Trenden är att köpmönster och typkund håller på att förändras. Den visar att en yngre kundgrupp handlar bruksglas på impuls vilket tyder på ett låginvolverat köpbeteende. Däremot kräver den andra produktgruppen inom glasindustrin, konstglas, ett höginvolverat köpbeteende vilket främst den äldre kundgruppen står för. Vad företagen tycks förbise är att så småningom kommer den yngre kundgruppen att bli den köpstarka äldre som köper konstglas. I marknadsföringsmixen saknas hos de flesta en seriös satsning på Internet. I frågan om ”svenskheten” tycks även samma trend råda. De yngre kundgrupperna menar att det inte spelar så stor roll var produkten är tillverkad. De prioriterar andra egenskaper och faktorer. I företagets perspektiv är det dock viktigt att inse att även om kunder tycker att det inte spelar någon roll var produktionen ligger så kan det påverka verksamheten på lång sikt. Det intima förhållandet mellan utveckling/design och produktion kan påverka företagets och produkternas image mer än vad man tror. Att outsourcing ofta är en irreversibel process kan i längden skada ett företags affärsidé som grundas på djupa traditioner och kulturarv. Samtidigt anser vi att man måste anpassa sig till moderna förutsättningar.

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta. Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker. Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket. Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige. Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket. Däremot kan hotet om att en reglering skall införas utgöra ett starkt instrument, för att åstadkomma förändringar i styrelsenätverket.

I dagens samhälle tas miljöfrågor allt oftare upp i den allmänna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete är något som i allt högre grad krävs av företag från bland annat myndigheter och miljöorganisationer. Stålindustrin är inget undantag och får därför ofta kritik för att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga. Inom stålindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpåverkan trots att avkastning på det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien är spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöåtgärder inom den svenska stålindustrin. Formatet för studien är en fallstudie där den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer. Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete påverkas i stor utsträckning av andra aktörer inom det organisatoriska fält som företaget tillhör. Inverkan på det studerade företagets miljöarbete och således spridningen av miljömedvetenhet varierar mycket mellan olika aktörer. Det är framförallt aktören politiker och myndigheter som genom tvingande mekanismer styr företagets miljöarbete. Beroende på rådande situation kan dock även influenserna från övriga aktörer påverka företagets miljöarbete och spridningen av miljömedvetenhet. / In society today environmental issues more often appear on both the public and the political agenda and an active environmental awareness is increasingly often demanded from companies by regulative authorities and environmental organisations. The steel industry is no exception and therefore receives criticism that they do not undertake the necessary actions to prevent further pollution. Companies within the steel industry often invest in different measures to reduce their environmental impact although it seldom generates a profit. Institutional theory explains these actions as direct consequences of conformity. The phenomenon of interest is the spread of environmental awareness because it is considered to be the reason behind investments in environmental impact reduction within the Swedish steel industry. The study is preformed as a case study where the empirical data is collected through written sources and interviews. It is established that the environmental work of the focal company is largely affected by the other actors within the organizational field of interest. Among these actors the level of impact on the focal company’s environmental work and therefore also the spreading of environmental awareness varies a lot. Politicians and government authorities are the actor which first and foremost through coercive actions affects the environmental work in the studied company. Although, depending on the situation at hand the other actors can also play very important parts in affecting the studied company and the spread of environmental awareness.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.

Fastighetsmäklarbranschen har haft en kraftig utveckling de senaste åren och det har medfört att allt fler väljer att utbilda sig till fastighetsmäklare. Idag finns det hela 5908st registrerade fastighetsmäklare och branschens omsättning var under år 2005 hela 6.1 miljarder. Inom branschen finns en rad olika företag, både stora som små och vissa har en speciell nisch. Hemonline är ett av dessa företag och är relativt nystartat. Dess VD Lars Engelbert anser att fastighetsmäklarnas arvode är alldeles för högt. Med stor erfarenhet av branschen tog Lars Engelbert fram affärsidén att erbjuda kunden ett fast pris på 18 000 kr oavsett storlek på objektet. Detta låga arvode kan hållas genom att kunden blir mer involverad i processen. Genom Lars Engelberts goda affärskontakter och starka delägare kunde affärsidén förverkligas. Företaget har sedan starten haft hela Sverige som marknadsplats. HemOnlines starkaste argument är det låga arvodet på endast 18 000 kronor men samtidigt blir kunderna misstänksamma och undrar vad tjänsten saknar. Svensk Fastighetsförmedling i Gävle är ett franchisingföretag under Svensk Fastighetsförmedling Sverige och är ett väletablerat namn med en väl utvecklad produkt. Det är en landsomfattande mäklarkedja. Vi har valt att fokusera på enheten i Gävle där den är det största fastighetsmäklarföretaget. Till skillnad från fastighetsmäklarföretag i Stockholm så är det mer fokus på enbart produkten och inte på kringtjänster som homestyling och flyttstädning. Det beror på att företaget inte kan ge bort dessa tjänster eftersom det oftast inte är lönsamt vid billigare objekt. Marknadsplatsen vi fokuserat på är Gävle. Svenskfastighetsförmedling i Gävle är störst på sin marknad och lägger mest kapital på marknadsföring. Företaget anser vi är relativt ohotat. Erik Olsson i Stockholm är ett mycket stort fastighetsmäklarföretag. Här jobbar cirka 150 st personer och företaget har experter inom varje område på de olika avdelningarna. Företaget lägger största vikt på service än på själva priset. Av de företag vi har valt att jämföra så är Erik Olsson det företag med mest resurser och det företag som lägger mest kapital på marknadsföring. Marknadsplatsen vi fokuserar på är Stockholm men det finns även ett kontor i Göteborg och ett i Malmö. Om kunden är ute efter det billigaste priset så går man inte till Erik Olsson. Men är man ute efter ett företag med stora resurser och mycket kringtjänster så är Erik Olsson helt rätt. Dessa tre fastighetsmäklarföretag har olika förutsättningar och vi har valt att analysera deras tillvägagångssätt i att marknadsföra sig. Detta har genomförts genom att använda de 7P:na som består av: Pris, Plats ,Produkt, Påverkan, People (personal), Physical evidence (fysiska bevis) och Process. Examensarbetet bygger på djupgående intervjuer som har sammanfogats med relevant teori. Resultaten har analyserats och gett oss möjlighet att dra slutsatser.

Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina ägare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sänkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett ägande vilket innebär risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning är sällan den samma och deras intressen skiljer sig ofta åt. För att minska riskerna har många länder infört olika bolagsstyrningskoder. Bolagsstyrning handlar om hur bolag ska drivas utifrån ägarnas intressen. År 2004 fick Sverige sin egen kod för bolagsstyrning kallad Svensk kod för bolagsstyrning. Kodens syfte var att förbättra styrningen av svenska bolag och är en självreglering inom näringslivet. Koden bygger på principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan avvika från koden så länge de förklarar varför. Syftet med min uppsats är besvara frågeställningarna: • Hur säger bolagen att de avviker från Svensk kod för bolagsstyrning? • Av vilken anledning säger bolagen att de valt att avvika? Metod: Undersökningen är kvantitativ och bygger uteslutande på sekundärkällor i form av bolagsstyrningsrapporter från 133 bolag listade på Nordiska listan. Jag har checkat av hur många bolag som avviker från respektive punkt i koden. I min undersökning har jag helt utgått från vad bolagen själva säger att de avviker från. Efter detta har jag tittat på hur dessa avvikelser påverkar ägarna. Resultat & slutsats: Min undersökning visar på att endast 9% av de listade bolagen har fler än tre avvikelser från koden. Undersökningen visar även att det endast från 7% av kodens 71 punkter avveks fler än 9 gånger. Detta tyder på att bolagen valt att anpassa sig till koden om de inte redan innan hade en organisation som följde kraven. I de flesta fall hade bolagens förklaringar till avvikelse från kodens olika punkter liknande förklaringar. Enligt min mening har avvikelserna störst effekt på mindre aktieägare då de inte har lika stort inflytande när det gäller att ändra bolagets organisation. Förslag till fortsatt forskning: • Vad ser bolagen för fördelar respektive nackdelar med koden? • Hur kan koden utvecklas för att skydda minoritetsägare? • Bör det finnas krav på hur bolagens förklaringar ska se ut? • Bör det finnas en myndighet som kontrollerar att förklaringarna är tillräckligt tydliga? Uppsatsens bidrag: En sammanställning som denna kan användas till att utvärdera koden för att se vilka anpassningar som kan vara nödvändiga. / Aim: The fact that corporations haven’t always been run by its owners has had a great impact to the development of market economy. Corporations lowered the risks at the same time as possibilities increased. Stock-market corporations often mean a wide ownership including a lot of risks in taking care of everybody’s interests. To reduce these risks many countries have implied corporate governance codes. Corporate governance is about the fact that corporations shall be run according to the owner’s interests. Year 2004 Sweden got its own corporate governance code by the name Swedish corporate governance code. The purpose was to improve Swedish corporate governances and the code is a self-regulation. The code is based on the principle “apply or explain” meaning that a corporation can diverge the code as long as they explain why. The purpose of my investigation is to try to answer the following questions: • How do the corporations say they diverge from Swedish corporate governance code? • What explanations do they give to the diverges? Method: This investigation is quantitative and based exclusively on secondary sources like corporate governance reports from the 113 corporations listed at the Nordic list. I have checked how many corporations have diverged from each part of the code. My investigation is entirely based on what the corporations say they diverge from. I have also investigated how these diversions affect the stock-holders. Result & Conclusions: My investigation shows that only 9% of the corporations have more then three diversions from the code. It also shows that only 7% of the codes 71 parts were diverged from more then 9 times. This indicates that the corporations have applied the code. In most cases the corporation’s explanations to the diversions were the same. In my opinion the diversions have the most effect on the smallest owners. This since they do not have the same power to change the organization of the corporation. Suggestions for future research: • What benefits and disadvantages do the corporations see in the code? • How can the code be developed to protect minority owners? • Should there be demands on how the explanations should be? • Should there be an authority that controls the substance of the explanations? Contribution of the thesis: A compile like this could be used to evaluate the code and see which adaptation is necessary.

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga. Syftet med denna uppsats är att klargöra internrevisorns roll och arbetsuppgifter samt definiera internrevision och intern kontroll inom Sarbanes Oxley Act. Vidare har vi för avsikt att redogöra för vad revisorerna anser om den Svenska koden för bolagsstyrning. I syftet ingår även att undersöka hur väl samarbete mellan intern- och externrevisorer fungerar. Metod: Vår studie betraktas som kvalitativ av den anledningen att vi har valt att genomföra detaljerade intervjuer med våra undersökningspersoner för att ta reda på vad dessa anser om internrevisors roll på olika företag. Vi samlade sekundärdata i form av litteratur om kritisk samhällsvetenskaplig forskning, om olika metoder som forskaren använder sig av under arbetets gång. Den litteratur vi använde oss av till vår studie var bland annat Internet, bibliotekets databaser där forskarna kan leta efter böcker, artiklar samt fall ur verkligheten. Vi har använt oss av artiklar från tidningen Balans för att kunna få en djupare insikt i det aktuella ämnet. Vi har även studerat tidigare magisteruppsatser som finns bland bibliotekets referens litteratur. Den sökmotor vi använde oss av till största delen var Google. Resultat och slutsats: I uppsatsen har vi undersökt hur de interna kontrollerna påverkar internrevisorns roll och arbetsuppgifter inom företagen samt internrevisorernas samarbete med externrevisorer. Vi har dragit slutsatsen att alla stora företag med en hög omsättning bör ha en internrevisor. Internrevisorns närvaro kan bidra till ett bättre resultat för verksamheten och samtidigt kan det underlätta det arbete som externrevisorn utför. För att internrevisorns verksamhet skall uppfattas som positiv och som en tillgång för företaget måste internrevisorn placeras under styrelsen eller Revisionskommittén eftersom företagets VD och ekonomichef involveras i granskningen. Detta ger signaler till organisationen att internrevisionen är viktig och även visar att internrevision som funktion accepteras av företagsledningen. En bra strukturerad organisation med god kommunikation genom de olika beslutsorganen är viktig för att internrevisorn inte ska betraktas som polis eller motståndare i organisationen. Samarbetet mellan internrevisorn och externrevisorn är avgörande för det slutliga resultatet. Externrevisors uppgift är att se till att få tillräcklig information från internrevisorn för att kunna skriva en revisionsberättelse medan internrevisors roll är att bistå externrevisorn med underlag om hur företagets kontrollprocesser fungerar. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att undersöka om internrevisorernas roll i olika företag kommer att förändras som en följd av Sarbanes Oxley Act. Ytterligare en intressant uppgift skulle vara att få studera i vilken utsträckning SOX kommer att påverka internrevisionen på svenska företag och vilka nya funktioner som internrevisorer i Sverige kommer att få. Att ingående studera samarbetet mellan intern- och externrevisorer skulle också vara ett intressant uppslag. Då det inte är så många externrevisorer som kommunicerar med sina kollegor. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats kommer att vara till inspiration och vägledning för de studenter som kommer att arbeta inom revisionsyrket. / Aim: The background of this paper is the collapse of Enron which took place in the USA in 2001. The crash of this huge financial conglomerate gave rise to many discussions. Among them were: how the laws are being followed as well as the market’s capacity to react to important information quickly. These events gave rise to an international discussion about both the importance of the work that internal auditors do and the companies system for internal control. In order to govern the company correctly its leaders should have an internal auditor whose task is to make sure that internal control in the company is reliable and appropriate. The aim of this paper is to learn what internal audit and control are according to Sarbanes Oxley Act, as well as to find out what role and tasks the internal auditor has in different companies. We have also looked into the problem of what different auditors think about the Swedish code for corporate governance as well as how well the cooperation between internal and external auditors functions. Method: Our search is qualitative because we have chosen to make detailed interviews with our respondents in order to find out what they think of the role of the internal auditor in different companies. The secondary information that we have gathered consists of literature on critical scientific research, on different methods that the researcher uses while writing the paper. The sources that we used were Internet, the library’s database where we could search for books, articles and real cases. We used some articles from a Swedish newspaper Balans in order to get a deeper understanding of the subject we were writing about. We have even studied earlier papers that we could find among the library’s reference literature. Google was also a good means of searching for relevant information. Result and conclusions: In this paper we have examined how internal control influences the role of the internal auditor and how internal and external auditors cooperate and communicate with each other. We have come to a conclusion that all big companies with big financial resources should have an internal auditor because he might contribute to a better result of the company and can make it easier for the external auditors to do their job. In order to see an internal auditor as a positive resource in the company he should be placed under management or the Committee of the auditors, because the company’s chief and economic advisors are involved in the company’s review. This might give signals to the organization that internal audit is important and that it is a function which should be accepted by the company’s management. A well- structured organization with good communication through different levels is important so that the internal auditor is not viewed as a policeman or someone who is acting against the organization. Cooperation between internal and external auditors is very important when it comes to the company’s final result. The task of the external auditor is to get enough information from the internal auditor in order to write down a final report. The internal auditor should assist the external auditor in giving the information about how the company’s process of internal control works. Suggestions for future research: It would be interesting to make a research about how the role of the internal auditor is going to change as a result of Sarbanes Oxley Act. It would also be interesting to find out how SOX is going to influence internal audit at Swedish companies and what new work tasks internal auditors are going to have in the future. It’s important to learn how internal and external auditors are going to cooperate with each other in the future because there are not so many external auditors that communicate with their colleagues on a daily basis. Contribution of the thesis: We hope that this thesis can inspire the students who are going to work as auditors in the future.

Abstract The OMX Nordic Exchange Stockholm requires all large companies to apply the Swedish Code of Corporate Governance. A revised code will be applied from July 2008. The purpose of this paper is to identify the accessibility of information on corporate governance and in particular how the compliance, concerning the Swedish Code of Corporate Governance in the perspective of an internet active general public. This paper is a complete census of the companies at the OMX Nordic Exchange Stockholm who complies with the code. Each company website has been visited and a comparison between the sectors at the OMX Exchange Stockholm has been performed. Results: 96% of the companies present the members of the nomination committee. 94% presents the nomination committees proposal of the company board members, though only 33% of the companies in the Energy sector. 37% of the companies present all of the facts according to the code about the proposed board members. The Materials- and Telecommunication Service sectors presents the facts in the most extent (100%). 88% of the companies presents the process for deciding on remunerations to members of the executive management, though only 33% of the companies in the Energy sector. 28% of the companies presents all of the facts according to the code about the remunerations to members of the executive management. 46% of the companies has a special section for corporate governance on the first page of the company website. The companies in the Energy- and the Health Care sectors have corporate governance on the first page more often then the other sectors. The Rezidor Hotel Group AB is the company that, according to the paper, best comply with the Swedish Code of Corporate Governance concerning accessibility for the internet active general public. Conclusions: The companies comply well with the code concerning the publicity of documents, but are being more careless when it comes to details. For an internet active general public who lacks knowledge about terms of corporate governance it can be complicated to get accessibility to information concerning corporate governance. The Energy sector more rarely presented facts according to the code but more often had a special section for corporate governance at the first page of the company website. / Svensk kod för bolagsstyrning är ett av noteringskraven på OMX Nordic Exchange Stockholm för de stora bolagen. Nu presenteras en ny reviderad kod som ska gälla fler bolag. Syftet med uppsatsen är att se hur tillgängligheten av bolagsstyrning och i synnerhet efterföljandet av svensk kod för bolagsstyrning ser ut ur perspektivet från den internetanvändande allmänheten. En totalundersökning av bolagen som följer koden på OMX Nordic Exchange Stockholm har genomförts. Studien har en kvantitativ ansats. Samtliga av bolagens hemsidor har besökts för att se hur de följer koden avseende vad koden föreskriver ska publiceras på bolagens hemsidor, därefter har en jämförelse gjort för att se om skillnader finns mellan de olika branscherna. Resultat: 96% av bolagen presenterar vilka ledamöter som ingår i valberedningen, 94% presenterar valberedningens förslag till styrelse, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 37% av bolagen presenterar samtliga av de uppgifter som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna. I störst utsträckning är det material- telekombranscherna som gör det (100%). 88% av bolagen presenterar principer för ersättning till ledande befattningshavare, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 28% av bolagen presenterar samtliga av kodens kriterier om ersättning till ledande befattningshavare. 46% av bolagen har en särskilt avdelning för bolagsstyrning på sin hemsidas förstasida. I störst utsträckning har energi- och hälsovårdsbranschen en sådan på förstasidan. Rezidor Hotel Group AB är det bolag som, utifrån hur undersökningen är utformad, bäst uppfyller kodens kriterier avseende tillgänglighet för den internetanvändande allmänheten. Slutsats: Bolagen uppfyller i stor utsträckning kodens regler om publicering av dokument, men slarvar med detaljerna. Som internetanvändande allmänhet som saknar förkunskaper kan det vara svårt att hitta information om bolagsstyrning. I branschjämförelsen märkte energibranschen ut sig för att de i lägre utsträckning än andra branscher publicerade uppgifter, men var samtidigt den bransch som i störst utsträckning hade en lättillkomlig avdelning för bolagsstyrning.