Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Skolverket konstruerar bilden av läraryrket i kampanjen För det vidare. Uppsatsen har en språkvetenskaplig grund. Analysverktyg och val av metod bygger på en kombination av den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) och Faircloughs kritiska diskursanalys. Materialet består av textinformationen under tre flikar på hemsidan fördetvidare.se. Regeringen gav Skolverket i uppdrag att genomföra en informationskampanj om lärar- och förskolläraryrkena och mitt material är delar av resultatet. Dom tre flikarnas övergripande rubriker är Varför lärare?, Utbildningen och Karriären. Resultatet visar att alla tre texter genomsyras av marknadsföringsdiskursen. Bilden av läraryrket konstrueras utifrån den potentiella lärarstudentens möjligheter till att göra karriär. Marknadsföringsdiskursen och karriärdiskursen samspelar med myndighetsdiskursen och idealtypsdiskursen i den övergripande diskursordningen konsumtionskulturen. Interdiskursiviteten bidrar till att konsumtionskulturens hegemoniska position upprätthålls. Analysen visar även att Skolverket positionerar sig mot en motdiskurs där medias bild av läraryrket beskrivs med negativa konnotationer. I texterna ställs läraren i relation till du-deltagaren. Satsinledningar med sakomständigheter förutsätter att läsaren accepterat erbjudandet att söka till lärarutbildningen. Det som sedan erbjuds är ofta kopplat till en karriärmässig progression. Avsändaren är osynlig i texterna, vilket skulle kunna förstärka Skolverkets roll som maktfaktor. Slutligen diskuteras resultatet mot bakgrund av konsumtionskulturens diskursordning och dess utbredning i samhället. Utifrån begreppen kommersialisering och avreglering beskrivs processen där marknadsföringsdiskursen koloniserar institutionella diskurser. Skolverkets konstruktion av läraryrket reproducerar diskursordningen och bevarar status quo i den sociala praktiken.

No description available.

Jag har genomfört en undersökning av två ungdomsromaner, Det händer nu och Regn och åska, där huvudtemat är icke-heterosexuell kärlek. Min metod kommer från den systematiska funktionella grammatiken, och jag har valt att undersöka processer och presuppositioner. I processanalysen tittade jag på de kapitel där personerna interagerar sexuellt och/eller för relationen framåt, och då på de processer där någon av dem alternativt båda är förstadeltagare. När någon av dem, båda eller fragment av dem är andradeltagare har jag även tagit med andradeltagarna i resultatet för att se om de utsätter varandra för olika handlingar. I analysen av presuppositionerna har jag tittat på de presuppositioner som säger något om inställningen till huvudpersonen och dess partners kärleksrelation. I presuppositionsanalysen använde jag mig av samma material som för processanalysen, men inkluderade därtill korta textstycken där utomstående personer uttalade sig om relationen. Processanalysen visade att huvudpersonen i Regn och åska, Oscar, främst agerar i den mentala världen, medan huvudpersonen från Det händer nu, Stella, främst agerar i den materiella. Deras respektive partner agerade främst i den materiella. I Det händer nu får huvudpersonen en markant större plats i handlingarna än sin partner, medan det i Regn och åska är relativt jämnt. I de delar där de har sex får främst kropparna vara förstadeltagare. Presuppositionerna skilde sig mycket mellan romanerna. Regn och åska skildrar personer som reagerar mycket positivt på relationen, personerna blev inte heller förvånade över val av partner. Det händer nu skildrade däremot personer som reagerade mycket negativt på relationen. De uttalar sig heteronormativt och blir förvånade över val av partner.

Denna uppsats undersöker hur de två manliga politikerna Håkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de två kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framställs i kvällstidningen Aftonbladet efter politiska skandaler. Syftet är att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer några skillnader mellan framställningarna av manliga och kvinnliga politiker.       Frågeställningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mån politikern är deltagare i processerna, i vilken utsträckning politikern är första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas påståenden framställer samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet består av sammanlagt 20 artiklar från kvällstidningen Aftonbladets hemsida, där de första fem artiklarna där skandalerna nämns analyseras i respektive skandal. De tillämpade metoderna är en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivån samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys – även den inom den ideationella nivån.              Undersökningen visar att det finns en ojämn rapportering av skandalerna, där de kvinnliga politikerna är deltagare i relationella processer mer frekvent än de manliga, vilket innebär att de oftare sätts i relation till något annat eller beskrivs som bärare av egenskaper och attribut. De manliga politikerna är något mer frekvent deltagare i materiella processer samt mer frekvent deltagare i verbala processer vilket innebär att de oftare framställs som agerande eller som talare. Vidare visar resultatet att Aftonbladet fokuserar mer på de kvinnliga politikerna som privatpersoner men mer på de manliga politikernas förseelser, vilket är i enlighet med tidigare forskning. Aftonbladets rapportering av manliga och kvinnliga politiker efter dessa skandaler är därmed inte helt jämställd.

I min uppsats analyserar jag meningsexempel i Språkriktighetsboken ur ett genusperspektiv. Jag använder mig av kvantitativ analys, processtypsanalys (del av den systemisk-funktionella grammatiken) och en tematisk analys. Sammanfattningsvis visar resultaten på att det inte är en fråga om ett antingen jämställt eller ojämställt språk, utan snarare om ett både jämställt och ojämställt språk. Det rör sig inte på något sätt om fullständig jämställdhet, men fördelningen är bättre än den som mycket av tidigare forskning har visat. Emellertid hävdar jag också att en mer allsidig analys hade gett en mer dyster bild av jämställdhetsläget i Språkriktighetboken.

Allt fler kritiska röster höjs idag om kampmetaforer om cancer och deras potentiella skadliga verkan på cancersjuka. Trots detta saknas svensk forskning på ämnet. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka och hur kampmetaforer om cancer används i svensk tidningsprosa, vilken bild de skapar av sjukdomen och den sjuke och om metaforerna är lämpliga att använda. Uppsatsens material utgjordes av 211 kampmetaforer om cancer från 294 tidningsartiklar från januari 2015, insamlade med hjälp av korpusen Mediearkivet. Metaforerna analyserades både kvantitativt och kvalitativt, med hjälp av systemisk-funktionell grammatik, Hellspong & Ledins (1997) begrepp röster och Seminos m.fl. (2015) kategorier för stärkande respektive försvagande kampmetaforer. Analysen visade att många olika kampmetaforer används om cancer. Åtta grupper av kampmetaforer identifierades, nämligen Kamp, Icke-våldsamma aktioner, Egenskaper, Våldsamma aktioner, Stöd, Krig, Rättegång och Övriga. Sex röster låg bakom metaforerna: media, anhöriga, cancersjuka, forskare, vårdpersonal och välgörenheter. Kampmetaforerna skapade en bild av den sjuke som en kämpe och av cancern som den sjukes motståndare, och metaforerna satte den sjuke i en framför allt försvagad situation. Resultaten tyder på att kampmetaforer om cancer kan skapa en skadlig bild av cancersjukdomen. Man bör därför vara försiktig med användningen av kampmetaforer och publika medier har ett särskilt ansvar att vara det.

Horoskopet som koncept sträcker sig långt tillbaka i tiden och är idag ett vanligt inslag i dags- och nöjestidningar. Eftersom horoskopet därmed är en samhällelig text innefattar det normer och normalföreställningar som reproduceras genom diskursiva handlingar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka normer och normalföreställningar som reproduceras i horoskop från 1971 och 2021 och vidare utforska hur de har ändrats under åren. Det analyserade materialet är 48 horoskop från tidningen Expressen och metoden som används är en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Faircloughs tredimensionella boxmodell och den systemisk-funktionella grammatiken som grund för textanalys. Resultatet visar att horoskopet sett till form och struktur inte har genomgått några stora förändringar på 50 år men däremot visar innehållet på diskursiva skillnader. En språklig förändring som har skett är att horoskopen från 1971 tilltalar läsaren med ni medan de från 2021 använder ett du-tilltal. I horoskopen från 1971 går det även att urskilja ett kollektivt synsätt där öppenhet och generositet förespråkas medan horoskopen från 2021 har ett större fokus på individens egna välmående.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever gör beskrivningar i sina berättande texter och vad dessa beskrivningar ger läsaren för någon information. Syftet är även att ta reda på vilken ordklass de främst använder sig av för att göra beskrivningar. I studien ingår tio elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska för årskurs 3. Elevtexterna har analyserats genom en transitivitetsanalys som är en analysmodell inom den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Genom denna analysmodell och begreppen som ingår i den – deltagare, process och omständigheter – har vi kunnat identifiera karaktärer och miljöer i elevers berättande texter och tittat närmare på hur de beskrivs. Resultatet visar att elever beskriver karaktärer genom deras kön, utseende, ålder, egenskaper, intresse, föremål och känslor. Beskrivning av miljön görs genom att skriva om tiden, vädret, omgivningen, känslorna och den specifika platsen där berättelsen utspelar sig. Resultatet visar även att i vissa fall saknas en beskrivning av karaktärer och miljöer i texterna. När det gäller framställningen av beskrivningarna ser vi att de inte alltid ger läsaren en tydlig bild av karaktären eller miljön i berättelsen, och att det även förekommer missvisande beskrivningar. För att läsaren ska få en tydlig bild av både karaktärerna och miljön är det viktigt att göra medvetna ordval som förstärker den inre bilden. Detta kräver i sin tur att eleverna behärskar orden i sig och vad orden förmedlar i ett specifikt sammanhang. Resultatet i vår studie visar att den ordklass som främst används vid karaktärs- och miljöbeskrivningarna är substantiv. Därför skulle elever kunna uppmuntras till att använda sig av fler adjektiv, verb och adverb för att kunna göra bättre beskrivningar som hjälper läsaren att skapa mentala bilder.

Sammanfattning I den här studien analyseras 40 texter i svenska och svenska som andraspråk åk.9 från NP 2013/2014. Syftet är att identifiera vilka språkliga skillnader som finns i de olika betygsstegen och om möjligt koppla dessa till vardagsspråk och kunskapsspråk. Metoden som används utgår från den systemisk funktionella grammatiken, där grammatiska metaforer undersöks i texterna för att se grad av innehållstäthet i texterna, vilket är en indikation på det mer vuxna kunskapsspråket. Förekomst av materiella processer undersöks då dessa är övervägande i berättande texter och indikerar ett mer vardagsnära språk. Resultatet av dessa undersökningar visar en markant skillnad gällande grammatiska metaforer där texterna med högre betygssteg är betydligt mer GM-täta. På liknande sätt ses en tydlig koppling mellan betyg och materiella processer, då dessa är betydligt fler i lägre betygssteg.  Skrivuppgiften kräver att eleven skriver i den argumenterande genren och därför undersöks hur genre realiseras i de olika betygsstegen. Detta har gjorts genom att identifiera förekomst av tes, argument, retoriska frågor, uppmaning och signatur, eftersom detta är strukturella steg som ska finnas i den argumenterande texten. Resultaten visar på tydliga mönster där texter med högre betyg i betydligt högre grad anpassar strukturen till den argumenterande genren med en tydlig tes och utvecklade argument. Dessa texter innehåller i högre grad retoriska frågor och en avslutande uppmaning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare uppger att de konkretiserar målen och kunskapskraven som rör skriftlig produktion för elever i svenska 3. Undersökningen ger underlag för diskussion om lärandematrisers vara eller icke-vara i undervisningen. Kvalitativa metoder har använts i form av en enkätundersökning och textanalys av fyra gymnasielärares egengjorda lärandematriser. I textanalysen har Johan Alms teoretiska ramverk, baserat på kategorierna indikatorer och amöbor, använts som inledande analysverktyg. Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik har det i vår analys visats att ramverket inte var tillräckligt. Vi har därför vidareutvecklat Alms ramverk genom att lägga till två kategorier, vilka vi namngett kameleonter och zebror. Textanalyserna visade att samtliga kategorier förekom i varierande grad. Deltagarna och omständigheter, liksom passiverade processer, visade sig också påverka abstraktionsgraden. Enkätsvaren gällande för- och nackdelar med lärandematriser rörde tankar om tydlighet, bedömning, tidsaspekt och huruvida man ska fokusera på delar eller helheter. De lärare som inte skapade lärandematriser valde att använda sig av Skolverkets formuleringar tillsammans med andra lektionsaktiviteter som involverade diskussion och arbete med textexempel. Av detta dras slutsatserna att det är svårt att konkretisera mål som rör skriftlig produktion i en lärandematris, eftersom det begränsade utrymmet gör att språket måste komprimeras, vilket i sin tur ökar abstraktionsgraden. En annan slutsats är att innehållet i lärandematriserna förutsätter att eleverna har en hög metaspråklig kompetens, eftersom kameleonter, zebror och grammatiska metaforer förekom ofta. Av lärarnas enkätsvar framgick att de var medvetna om matrisens begränsningar. Utöver det upplevde flera lärare att det inte fanns ett behov av att skapa egna lärandematriser då skolverkets formuleringar ansågs vara tillräckliga.